torsdag 1 augusti 2013

Egypternas kamp för demokrati och mänsklig värdighet



Välkomnar att EU:s Catherine Ashton besökt Kario och träffar företrädare för har träffat företräade för Egypten. Hon mötte interimspresidenten Adly Mansour, arméchefen Al Sisi och Muslimska Broderskaps politiska gren. Ashton mötte Morsi som fortfarande hålls i husarest. Politiska fångar ska frisläppas, våld och dödandet måste upphöra. Ansvariga ska ställas till ansvar och anklagelser om lagöverträdelse ska prövas rättsligt vid civil domstol.

Övergångsprocess måste inkludera politiska grupper brett, en fortsatt polariseringen av samhället är en farlig väg. Minns den enighet som fanns vid tiden för revolutionen, ännu är man först och främst egypter. Fler borde känna ett ansvar att vårda den insikten och verka för att den inte minst kommer till utryck i konstitutionen.

Senast jag besökte Kairo varande man för att landet närmade sig hungerkravallet. Något som visar allvaret i landets växande socio-ekonomiska problem. Människor vill ha jobb och inte behöva oro sig för basala behov som att få mat på bordet till barnen. Teologiska teser kan möjligtvis göra själen gott men mättar ingen tom mage.

Politiska reformer står självklart i centrum för utvecklingen i de nordafrikanska länderna men socialdemokraterna menar samtidigt att ekonomisk och social utveckling är avgörande för möjligheten att skapa en övergång till ett hållbart demokratiskt samhälle. Den unga befolkningen, varav en stor del är arbetslösa, måste kunna känna framtidshopp.

I Nordafrika fick människorna fått nog av förtryck, maktmissbruk, fattigdom och korruption. Deras rop på mänsklig värdighet nådde hela världen. EU och USA hade låtit kortsiktiga intressen om stabilitet överskugga behoven av demokrati och mänskliga rättigheter. Vissa av arabvärldens regimer har hållits under armarna i utbyte mot att de hållit tillbaka extremistiska krafter, begränsat flyktingströmmar och garanterat stabilitet. Den politiken har varit kontraproduktiv. Om EU och USA istället hade främjat demokrati och mänskliga rättigheter hade man stöttat verklig och hållbar stabilitet och utveckling.

Medelhavet som skiljer Europa från Nordafrika borde förvandlas till ett innanhav utan skiljande välståndsklyfta. Idag en vision men en framtida möjlighet. EU kan bidra till att länderna i dess södra grannskap demokratiseras och att social och ekonomisk utveckling kommer dessa länders befolkningar till del. EU måste nu visa i handling att man står upp för de värderingar som utgör unionens fundament. Så gjorde varken EU eller Sveriges regeringen vid tiden för revolutionerna medan socialemokraterna var desto tydligare. Vi menar att de olika samarbetsavtal som EU har med länderna i regionen måste innebära en tydlig koppling till demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter och är något som ska implementeras.

Socialdemokraterna menar att EU kraftfullt bör arbeta med att uppfylla de löften som gavs redan under 90-talet om att låta länderna ingå i EU:s frihandelsområde och kan ta bort tullhinder samt reformera jordbrukspolitiken. Vi hävdar också att EU bör lägga stor vikt vid att underlätta för kontakter och utbyte mellan människor, exempelvis genom ökat studentutbyte.

Egyptens kvinnor har visat på viljan till ansvar, delaktighet och inflytande i samhället. Idag utgör diskrimineringen av kvinnor ett stort hinder mot utveckling. Det behöver upprepas att socialdemokraterna menar att biståndet till Egypten ska fokusera på två områden. Sveriges stöd ska fokusera på att bidra till att kvinnor ges möjlighet att göra sina röster hörda i samhällsomvandlingen. Kvinnornas erfarenheter och syn på hur samhället ska förändras kan utgöra den förändringskraft som behövs i Egypten. Stöd till de nordafrikanska länderna bör bygga på insikt om behovet av kvinnors delaktighet. Socialdemokraterna menar att Sveriges stöd också ska främja framväxten av ett starkt civilt samhälle.

EU måste stödja Egypten i deras arbete med att upprätta en fungerande rättstat, att bekämpa korruptionen, att få fungerande demokratiska institutioner, fria media och att bidra med de resurser som krävs för att kunna genomföra fria och rättvisa val. Sverige och EU bör erbjuda sig att bidra med valövervakare vid de val som måste komma.

The Egyptian Social Democratic Party, ESDP skriver idag att man håller Muslimska Brödraskapet ansvarig för det eskalerade våldet. Och man pekar på MB vägran att förhandla, våld mellan olika grupper och man pekar kopplingar mellan MB och terroristgrupper i Sinai. Och visst finns anledning att fundera på vad en spridning av detta våld över landet i förläningen skulle kunna leda till. ESDP stöder "vägkartan" och fortsätter fördömma våld och skriver att man står upp för allas mänskliga rättigheter. Man hävdar också att egypterna inte kommer att tillåta en återgång till Mubarks tid. Fredliga protester måste få ske och man efterlyser en juridisk kommission för att öppna TV-kanaler som varit stängd sedan 30 juni. Vidare lyfter man fram vikten av etiska koder för journalister och och media mot hatpropaganda. Bland deras punkter finns också en om vaksamhet mot att föra in islamistiska krafter i den politiska processen. Kan bara instämma och hoppas att fler i den svenska politiska miljön börjar lyssna på ESDP och dra konsekvenser av debatten i Egypten.