Slöjdebatten går igen

Hög arbetslöshet och ofrivillig deltid, sjunkande resultat i skolan, äldre vårdbehövandes oro mför vardagen, bostadslöshet och brist på bostäder för hotade kvinnor mm det finns en lång rad viktiga samhällsfrågor som i hög grad berör kvinnor, ställ krav på att konventionen mot våld mot kvinnor den sk Istanbulkonvetnionen ska ratifiseras!

Men några feminister och islamister har i samverkan annat för ögonen. De som vill polarisera och splittra samhället vet att utnyttja den fundamentalistiska våg som sköljer över Europa. Samtidigt vacklar samhället i sin hållning till extremister. Jag menar att demokrater och särskilt feminister tydligt måste ta ställning mot extremism. Då extremism drabbar kvinnor extra hårt.

För såväl kristna som muslimer, troende eller inte troende, religionen har satt djupa spår i vår kultur och i vårt sätt att leva. I en föränderlig värld där många bor långt ifrån den plats där föräldrarna levde ger det en trygghet att känna sina rötter. Men trygghet i sin egen identitet är det lättare att med öppet sinne möta andas kultur. I ett mångkulturellt samhälle blir det uppenbart hur mycket som ändå är gemensamt i olika religioner och vitt skilda kulturer. Dessvärre finns det även fanatiskt troende som försöker utnyttja kulturell tillhörighet för att skapa separation och kontroll.

Men kärnan är inte vad som står i de religiösa urkunderna, utan att i den kultur vi alla - oavsett ursprung - är med och skapar möten. Genom att täcka ansikten begränsas vägen till att skapa kontakt. Ändå ett val för en del kvinnor men för alla finns inte detta egna val.  

På Västerortsskolan i Stockholm förbjöds kvinnliga eleverna att bära heltäckande slöja under lektionerna och för det anmältdes skolan till Diskrimineringsombudsmannen. Jag menade att skolan gjort rätt men det blev en delvis hård debatt. Heltäckande slöja är ett sätt att utestänga kvinnan från kontakter med andra människor än den närmaste familjen och samtidigt ett personligt val av olika skäl. Alia Kahlifa (syster till Anas Khalifa) och Leila Mahmoud framförde också sin syn i debatten. Sjal, hatt eller keps, ja det finns mycket att pryda och täcka sitt huvud med för såväl män som kvinnor.

Det är flera aktörer bakom det sk Hijab-upproret som stödde ansiktsslöja i undervisningssituationer och som agerade för huvudduk på nyhetsankare i SVT. Debattens fåror går igen utifrån olika personers erfarenheter och drivs igen av samma kretsar. Inom kort väntas svar från FN på kritiken i rapporten som SVT tar upp i inslaget här  http://www.svt.se/kultur/svt-far-kritik-for-forbud-mot-huvudduk

 

Jag skulle vilja se en vidare analys av media än dessa okritiska rapporter från utspel utan att de sätts in i ett sammanhang för läsarna. Vill  påminna om min text http://www.newsmill.se/artikel/2013/02/11/jag-anklagar-schyman-f-r-att-svika-kvinnor-med-invandrarbakgrund

Vi ser exempel på det i media när det efter varje liten kulturkrock dyker upp fundamentalistiska uttolkare av islam som omöjliggör varje praktisk lösning på problem. Genom att ge extremisterna utrymme i samhällsdebatten legitimeras deras tolkning av islam och de blir förebilder för unga muslimer som växer upp i Sverige utan djupare kunskaper om sina föräldrars kultur och religion. Islams utveckling i Europa riskerar därigenom att bli mer fundamentalistisk än i Asien. För Europas miljontals muslimer blir livet svårare att leva på grund av fördomsfullhet och rasism. Samtidigt vet de bättre än Europas urbefolkning vilket hot islamska fundamentalister utgör, då många redan upplevt deras förtryck i sina ursprungsländer. Men som alla åsikter, finns även dessa i vårt samhälle.

Kristna extremister känner vi igen när vi ser dem. Liksom skillnaden mellan små samfund som inte är representativa för kristendomen och stora världsvida kyrkor. Svårigheten i dessa fall är att avgöra var samhället ska dra gränsen när individer inom dessa samfund riskerar att berövas sina rättigheter. När det gäller muslimer är problemet att kunskapen om islam är så dålig i västvärlden att vem som helst som är tillräckligt högljudd tillåts representera hela den muslimska befolkningen. De som är mest högljudda och ihärdiga är nämligen ofta just extremister.

För att bryta denna utveckling måste vi för det första sluta att övertolka varje problem som har minsta anknytningen till religion, se igenom polariserade agendor. Därigenom kan vi minska den arena extremisterna verkar på. För det andra måste vi skapa fler forum för möten och samtal i det svenska samhället.

Fö tog jag nyligen upp hatbrott i riksdagen och har skrivit ett inlägg på temat i lokal media