Vi talar om politiska fångar, utan att ofta närmare fundera på vilka kriterier som man utgår ifrån. Men samtidigt vet vi att olika länder och politiker har olika syn på vem som är politisk fånge, vem som är fånge och vem som inte alls borde ha fängslats. Sveriges riksdagen har tex en tvärpolitisk MR-grupp som agerar för politiska fångar. Den frågan återfinns också i riksdagens betänkande och debatter. Nu bekräftade PACE sitt stöd för de kriterier som lades fram av
oberoende experter redan 2001 för att definiera begreppet politisk fånge (samvetsfånge, förr även benämnd statsfånge). Enligt
dessa ska en person som berövats sin personliga frihet betraktas som en
politisk fånge om:
a) frihetsberövandet
har utdömts i strid med någon av de grundläggande garantier som fastställs i
Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och dess protokoll (Europakonventionen),
särskilt åsiktsfrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, yttrandefrihet och
informationsfrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet,
b) frihetsberövandet
har utdömts av rent politiska skäl utan koppling till något brott,
c) politiska
motiv, längden på frihetsberövandet eller dess villkor är tydligt
oproportionerliga i förhållande till brottet personen har gjort sig skyldig
till eller är misstänkt för,
d) på
grund av politiska motiv, han eller hon är fängslad på ett diskriminerande sätt
i förhållande till andra personer, eller
e) frihetsberövandet
är resultatet av ett klart orättvist förfarande och det verkar vara förknippat
med myndigheters politiska motiv.
Den Parlamentariska Församlingen med säte i Strasbourg tillade att de som berövas sin personliga
frihet för terroristbrott inte skall anses vara politiska fångar, om de har
åtalats och dömts för sådana brott enligt nationell lagstiftning och den
europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.
I debatten som föregick antagandet av resolutionen framkom
tydligt att det råder olika uppfattningar inom församlingen om vilket organ som
ska ha rätten att definiera begreppet politisk fånge. Meningen om detta var Europadomstolen för mänskliga rättigheters roll eller församlingens som skulle definiera begreppet gick isär. Debatten var het och man såg en botten i det egna landets nationella stituation. Det finns rapport sedan tidigare om kvinnliga MR-försvarare som visar att kvinnor kan drabbas hårdare. Men också rapporter om förekomsten av politiska fångar i Europarådets medlemsländer tas fram, Turkiet är ett land som ofta nämns. Ukraina, fallet Julia Timosjenko är väl känt. Azerbajdzjan lärde fler känna under Melodifestivalsperioden med final i Baku och vi följer fler medlemsländer. Vitryssland/Belarus ingår inte i Europarådet.
