Jag hävdade i fredags att det stred mot skolans uppdrag att isolera muslimska tjejer. Idag säger man själva efter ett nämndmöte i kommunen att avtalet strider mot lagen. Nu återstår att se vad Skolminister Björklund FP svarar mig i riksdagen. Men till viss del har vi redan fått svaret. Finns det då fler avtal i landet, finns det något likande på andra områden. Efter vad som framkommit i Jönköpings så ställer man sig fler frågor.
Jönköpings kommuns överenskommelse med de muslimska
föreningarna, antagen 1994 och reviderad 2011 på tjänstemannanivå, som rör en
rad aspekter inom skolmiljön. Jag har betecknat överenskommelsen som ett svek mot invandrartjejer
i Jönköping.
Uutbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun blev anmäld
till Skolverket i just det här ärendet.
Jag har även välkomnar insatser från föreningar och feministiska debattörers som bidrog till att avtalet sattes i fokus. Ansvariga behöver fundera varför ingen slagit larm tidgare, varför dröjde kritiken dröjst så länge när så många har haft kännedom om avtalet.
- Att dela upp barn och unga i etniska och religiösa grupper
är inte bara ett svek idag. Det är också ett svek mot deras framtida
möjligheter. Hur ska de tjejer som mår dåligt våga söka hjälp och få
den hjälpen när skolan avtalat bort rättigheterna över deras huvuden? I bästa fall bygger avtalet på okunskap. Men detta är
diskriminering av flickor. Däremot forsätter jag välkomna en dialog mellan skola och elever, hemmet, och
omgivande samhälle. En dialog grundad på kunskap och inte för att befästa diskriminering eller avtala bort flickors rättigheter och möjligheter.
Barn, flickor som pojkar, ska
ha samma rättigheter oavsett kön, ålder, etnisk eller religiös tillhörighet.
