Hej därute, tjejer. Har ni tittat på klockan? Har den passerat åtta minuter i fyra kan ni gå hem från jobbet. Kasta av er förklädet, logga ut från datorn, lås in undervisningsmaterialet, stäng kassaapparaten, avbryt vad ni än har för händerna.
Er arbetsdag är slut. Åtminstone den del ni får betalt för.
I dag den 8 mars, på Internationella kvinnodagen, uppmärksammas den ojämlika lönesättningen med en kampanj. Den är döpt till 15.52. Efter det klockslaget jobbar kvinnor statistiskt sett gratis. Varje arbetsdag. Året om.
Så kan vi inte ha det. Det är upprörande, förskräckligt, orättvist…ja, det är banne mig inte klokt. Varför ska vi finna oss i denna omotiverade löneklyfta? Det är hög tid för lön hela dagen.
Under ett arbetsliv tjänar en man i genomsnitt 3,6 miljoner kronor mer i lön än en kvinna. Det är hisnande mycket pengar. 3,6 miljoner kronor motsvarar stor makt, många möjligheter och mycket frihet. Något som kvinnor sällan har i samma utsträckning som män.
Kvinnor har lägre lön och arbetar i branscher som är lägre värderade än män. Samtidigt arbetar kvinnor i mycket högre utsträckning än män deltid. Var tredje kvinna jobbar deltid. Väldigt många skulle istället vilja arbeta heltid.
Som småländska vore det givetvis roligt att konstatera att Jönköpings län ligger i framkant när det gäller jämlikhet, att vårt län äger en aktiv strävan att skynda på utvecklingen åt rätt håll. Men det är bara en beaktansvärd illusion. Jönköpings län intar tvärtom en topplacering i negativ bemärkelse. Hos oss skiljer det 80 000 kronor i årlig medelinkomst mellan kvinnor och män. Gapet är 10 000 kronor större här än riket i stort. Den oroliga arbetsmarknaden förbättrar inte möjligheterna till ett efterlängtat trendbrott. Jönköping är näst efter Kronoberg det län i landet som de senaste tolv månaderna drabbats av flest varsel. Vid årsskiftet gick 6 031 kvinnor arbetslösa i vårt län. Siffran är lika med 7,5 procent av all kvinnlig arbetskraft i åldern 16-64 år. Riksdagens Utredningstjänst kan dessutom spä på den dystra bilden. I deras statistiska underlag framgår det att i Jönköpings län är kvinnors sysselsättningsgrad hela 8,2 procent lägre än mäns.
Arbete ger oberoende och möjlighet att själv bestämma över sitt liv. För oss socialdemokrater är det oacceptabelt att kvinnor ska ha sämre möjlighet till arbete, sämre anställningsvillkor och lägre lön än män. Därför krävs en ny jobbpolitik. Inför den socialdemokratiska partikongressen om en månad (3-7 april) har vi satt upp ett tydligt och ambitiöst mål: full sysselsättning och samma sysselsättningsgrad för både kvinnor och män.
Den nuvarande regeringen har nått vägs ände. I förra veckan levererades vi en lokal föreställning på deras oförmåga. Korvgrillning och löften om framtida konvent löser varken arbetslöshet eller ojämställdhet. Det krävs handlingskraft nu. För att kvinnor ska få sin rätt, halva makten, hela lönen och samma möjligheter till egen försörjning som män, krävs en ny regering som prioriterar jämställdhet.
Klockan klämtar. I regeringens fall har vi definitivt passerat 15.52.
De borde packat ihop och gått hem för länge sen.
Carina Hägg, riksdagsledamot (S), Värnamo
och ordförande S-kvinnor Jönköpings län
(PD hemsida 8 mars)
