torsdag 6 december 2012

Somalia ett land i förändring


Somalia är på väg att förändras men läget är ännu långt ifrån stabilt. Den fredsbevarande styrkan kontrollerar tillsammans med somaliernas armé numera Mogadishu. Strider och terrorattacker förekommer emellertid fortfarande och rörelsefriheten är begränsad. En närvaro av AMISOM är avgörande för säkerheten och därmed utvecklingen i Somalia. Sverige har haft en viktig roll på Afrikas horn men tappat i engagemang och därmed inflytande. Idag finns det inte ens ett svar på om Sveriges regering erkänner de nyvalda beslutsfattarna i Somalia. Men det jag vet är att, socialdemokraternas engagemang för Afrikas horn och Somalia fortsätter.

Som första Europeiska parlamentariker efter valen besökte jag Somalia. Utanför flygplansfönstret såg jag en till synes oändligt lång vit sandstrand med ett lika ändlöst blått hav utanför. Flygplanet landade mjukt på flygplatsen Mogadishu. Men utan bevakning av African Union Mission in Somalia (AMISOM) hade det varit omöjligt att hålla denna länk med omvärlden öppen.

President Hassan Sheikh Mohamud har installerat sig och Premiärminister Abdi Farah Shridon Saaid har fått gehör av parlamentet för sin regering med tio ministrar varav två kvinnor. I huvudstaden regerar Borgmästaren Mohamed Ahmed Noor, brukar benämnas som världens mest hotade man. Han har återvänt från Storbritannien, gett upp sin frihet och sitt privatliv för sin hemstad. Såväl president som företrädare för regeringen visade sin uppskattning och tackade Sverige för vårt mottagande av somaliska flyktingar.

Efter tjugo år av krig hade Somalias statapparat i praktiken fallit samman, Somalia räknades som en "failed state". AMISOM bör få ett fortsatt starkt stöd, samtidigt som en tidsplan bör anges för när ansvaret för säkerheten i landet ska lämnas över till Somalias regering. Alla jag mötte sa, prioritet ett är, säkerhet, för utan säkerhet är ingen utveckling möjligt. All infrastruktur förstördes i landets 18 distrikt. Mogadishu är staden där rutinerna står i rad efter rad. Behovet av återbyggnad är stort i denna stad med 2.4 miljoner invånare.  

De ekonomiska kostnaderna för Somalias krigstillstånd har varit enorma, men den främsta förlusten har varit de människor som mist livet. Sverige och EU bidrar med humanitärt stöd till Somalia. Sammantaget uppskattas att den humanitära- och utvecklingshjälpen till Somalia under de senast två årtiondena uppgått till minst 13 miljarder dollar. Under samma period har somalier utanför landet skickat in ungefär lika mycket till sina kvarvarande anhöriga. För inte glömma de militära insatserna mot terrorism och internationell brottslighet samt piratverksamhet kostat.  

Torka anges nästan ryggmärgsmässigt som förklaring till svält. Uteblivna regn satte igång den negativa spiral som följts av torka och svält. Bristen på rent vatten är stor. Men det är inte ödesbundet att torka ska leda till svält. Det är inte heller problem som biståndet ensamt kan lösa. Det handlar om människors prioriteringar och agerande. Listan på dem som tjänat på kaoset i Somalia är lång – korrupta f.d. politiker, krigsherrar, pirater, vapensmugglare, droghandlare, penningtvättare, och t o m hjälporganisationer.   

Några faktorer har varit överordnade: bristen på fred och demokrati, ansvarsutkrävande samt regionala spänningar och konflikter. Om inte fler kan tjäna på fred än på kaos och konflikt kommer hungersnöd att återkomma. Behoven är så omfattade att omvärlden måste samordnar sig i dialog med landets regering och parlament samt AMISOM. Därför är det viktigt att Sverige också stödjer AMISOM i deras arbete.
 
Somalierna lyfter också fram behovet av att kunna utveckla småföretagandet för kvinnor och män samt utveckla handeln. Man var väl medveten om att med en ungdomsarbetslöshet på 80 % blir en bärkraftig ekonomisk tillväxt en ödesfråga för landet. Därför finns intresse av kontakter mellan företagare i Sverige och Somalias kvinnliga och manliga företagare, för yrkesutbildning och handel.  

En återbyggnadsprocess skulle ge många jobb och investeringar, några exempel på investeringar av somalier i diasporan finns redan, ett hotell och en restaurang med specialisering på fisk- och skaldjur. Men den som vill ta en kall öl får vänta ännu ett tag. Många, för att inte säga majoriteten av de som nu fått ansvar för att återuppbygga landet och dess institutioner har kommit tillbaka från diasporan. Även om alla samhällsområden står inför stora utmaningar så ligger en optimism i luften. Somalier i diasporan har en viktig roll för landets utveckling bl. a. genom ett permanent återvändande men än så länge genom tidsbegränsade insatser på nyckelposter. När kompetens efterfrågas för så gott som alla samhällsområden är det smart att underlätta deras bidrag till samhällsuppbygganden.  

Sverige bör inrätta ett program som genom finansiering möjliggör för svensk-somaliska experter att konkret bidra till ett fungerande Somalia. Det är därför obegripligt att regering inte lagt fram någon strategi för politik i förhållande till det nya Somalia.
 
Den konsulära verksamheten som likväl som andra kontakter kan förväntas växa mellan våra länder. Önskemål har framförts om att Somalia bör upprätta en diplomatisk närvaro genom ett konsulat i Sverige. Detta är dock något för Somalias beslutsfattare att hantera. Men nu föreligger såväl politiska som praktiska förutsättningarna för att upprätta en diplomatisk närvaro genom en Konsul i Mogadishu. Sveriges regering bör snarast besluta om en diplomatisk närvaro i Somalias huvudstad Mogadishu.
 
PS läs gärna i AiP om besöket hos SSUP dvs S i Somalia