Processen för en ny konstitution har stått i skarp kontrast till den enighet som fredligt drev fram revolutionen i Egypten. Utarbetandet av konstitutionen har kantrats av problem och präglats av brist på lyhördhet, men av konfrontation och avhopp. Den konstitutionella texten har forcerats fram av den islamistiskt dominerande kommitté i den konstitutionella församlingen, utan en bred nationell enighet. Men vi ska inte glömma att ändå gick mer än 800 liv, män och kvinnor, till spillo 2011 i kampen för demokrati och att några människor även nu miste livet. Kvinnor utsttes för oskuldtexter, människor har misshandlats och fängslats vilket bla Amnesty har vittnat om. Gatuprotesterna har nu mattats av men inte helt upphört. Men andra arrangemang med kultur och karikatyrer som redskap tar plats.
Ett så lågt valdeltagande som 33 procent skulle oavsett land och resultat ge en svag legitimitet. Om något visade valdeltagandet att entusiasmen för förslaget till författning inte möttes med entusiasm. Det var i praktiken omöjligt för oppositionen att nå ut med en demokratisk debatt om de 240 artiklarna. Många som sa sig rösta Ja satte sitt hopp snarare till att få på lugn än för konstitutionen. Men drygt 64 procent av de röstande sa ja till förslaget till ny författning. Anklagelser om valfusk förekom, exempelvis uppgavs om en som fick sitt röstkort sönderklippt av en domare. Efter folkomröstningen finns en skyldighet att undersöka alla oegentligheter och brister där sådana påståenden bekräftas. Men folkomröstningens resultatet var ingen överraskning. Jag har stöttat Egyptian Social Democratic Party (ESDP) och deras krav på en konstitution som representerar det egyptiska folket. Stödet till socialdemokraterna i Egypten fortsätter. Oppositionen ställer nu in sig på nästa kamp, det kommande valet. Andra vittnar om en apati i det egyptiska samhället. Andra röster skulle välkomna en framväxande teknokrati.
Muslimska Brödraskapet var förbjudna under Mubarak-regimen. Fängelsedomar fanns men MB var ändå inte mer förbjudna än att de under åtta decennier kunde bygga upp sin organisation, och sitt kontaktnät även utanför regionen samt verka genom ett uppskattat välgörenhetsarbete. Fria kvinnorganisationer och demokratiska partier var däremot helt förbjudna vilket omöjliggjorde partipolitiska kontakter som för oss Socialdemokrater. Många, eller mer rätt den övervägande flertalet, inom den demokratiska oppositionen klev in i politiken först nyligen och partier startades startade efter revolutionen. De bygger upp partier och formar politiska program men att arbeta långsiktigt i en miljö där oväntade händelser inom politiken är det enda som varit vardag är en utmaning i sig. Egypten behöver ta sig an de socio- ekonomiska frågorna. Skolsystemet har tillåtits förfalla och analfabetismen är medvetet hög. Arbetslösheten ökar och den viktiga turistnäringen har inte återhämtat sig. Men Egyptens ÖB, armén har breda affärsintressen, har storsint lovat att att kliva in för att hjälpa ekonomin som är hårt pressad. Ett löfte som också sa mycket om armens roll och intresse i landet. Den nya konstitutionen låter militären behålla många av sina privilegier. Min fråga om hur långt islamiseringen har gått inom armén är ännu obesvarad. Men om den yngre kåren av officerare, vilket inte är otroligt, har islamiserats finns en potentiell risk för inbördeskrig vid vissa scenarier. Kommer MB att radikaliseras eller demokratiseras. Svaret ligger främst i det egyptiska samhället självt men är också ett ansvar för omvärlden. Mardrömmen är om det sker en jihaddister skulle ansluta sig till en kamp som kan vara helt irrationell men ändå tes om som något lockande för dessa grupper.
Innan folkomröstningen hade sju av Mursis sjutton rådgivare sagt upp sig. Flera har lämnat regeringen sedan folkomröstningen Egyptens vicepresident Mahmud Mekki aviserade sin avgång redan under andra dagen för folkomröstningen. Vilket sågs som en markering även om den posten skulle utgått när författningen antagits.
Strax efteråt uppgavs att chefen för Centralbanken Farouk El Okdah skulle ha avgått, något som senare togs tillbaka. Men det är en känt att att kritik även finns inom centralbanken mot Mursi och bland utländska långivare mot presidentens politiska agerande. Mursi hade mött en växande respekt men så införde han sitt hårt kritiserade dekret och förtroendet rubbades. Nadia Henry tillhörande Anglikanska kyrkan lämnar Egyptens överhus. De kristna utgör ca en tiondel av landets ca 83 miljoner invvånare. Avgången pekar på rädslan för Muslimska Brödraskapets vägval o Salafisternas inflytande Författningen har också kritiserats för att ha ha gett religionen en alltför stark prägel och inte säkra kvinnors och minoriteters rättigheter. Sharia nämndes även i fd konstitutionen. Egypten är varken islamisterna (ännu) eller salafisternas land men "Tahrir" är heller inte reprensentativt för hela Egypten. Men islamisterna använder sin makt till att försvaga de olika minoriteterna. En regeringsombildning är på väg.
Shura rådet (det egyptiska parlamentets överhus) har 270 ledamöter och sitter till ett nytt parlament kan ta palts efter kommande val under 2013. De har ett lagstiftande mandat och oro finns för att de ska utförda lagar som begränsar egypternas frihet på väsentliga områden. Enligt min mening ges nu möjlighet att ställa mänskliga fri och rättigheter under en religiös odemokratisk instans. Så det finns anledning till oro för den religiösa institutionens framtida tolkningar. Här och på flera områden märks den ökade polariseringen och misstron mellan olika grupper.
Det är nu viktigt att undvika ytterligare splittring och polarisering och att se till att en miljö som främjar dialog och samförstånd får prägla processen fram till parlamentsvalet. Jag är inte ensam om kravet på brådskande insatser från inte minst Mursi för att skapa en inkluderande politisk miljö inför parlamentsvalet. Det finns fortfarande möjlighet till ett representativt parlamentet som ett uttrycker ett nytt demokratiskt Egypten. Enligt de nya konstitutionella bestämmelser valet skall äga rum under de närmaste två månaderna. Utgången i Egypten kommer även att påverka den internationella och Europeiska dimensionen av Muslimska Brödraskapet. i Sverige ligger deras anhängare påfallande lågt och många i vårt samhälle ännu inte skilja på en Whanabist och en Svensson-muslim leder till debattens förfång.
Nu öppnar en ny fas i Egypten. Frågan är om politiska aktörer kommer att vägledas av dialog och sökandet efter kompromisser i intresse och respekt för alla egyptier. Respekt för rättsstaten, demokratiska principer, jämlikhet för alla medborgare, minoriteters rättigheter och insyn i valprocessen. Om svaret kom idag i form av besked om att åtal väckts i Egypten mot fd presidentkandidatrerna Mohamed ElBaradei, Amr Moussa och Hamdin Sabbahi är det ännu en varnande signal och vi har all anledning att känna oro. S-kravet att vi på alla sätt måste bistå den egyptiska demokratin kvarstår liksom om att Sverige och EU bör tala klarspråk med den folkvalda presidenten Mursi. Ekonomiskt bistånd, lån och skuldavskrivningar till staten ska inte utgå villkorslöst. Noterar att januari historisk sett är en revoltmånad. Så dags för Sveriges regering och EU att göra revolution mot sin hittillsvarande undfallande politiska hållning till förmån för att hävda respekt för grundläggande universella värderingar.
