Den forna kolonialmakten Portugal lämnade kvar sitt arv i
form av vackra hus och språket, portugisiskan är det officiella språket men som
endast hälften av befolkningen kan det. Men portugiserna kommer nu tillbaka. För från Portugal lämnar alltfler
arbetslöshetens Europa för en framtid i Moçambique. Bostadsbristen är dock stor
och förorternas invånarantal fylls av växande barnfamiljer och av de som
flyttar in från landsbygden. Hyran för en lägenhet i Maputo uppges vara ca 80%
av kostnaden i en Europeisk storstad och minimilönen 115 USD mån.
Arbetslösheten är hög om vi talar om lönearbete. Samtidigt finns det de med en
hyfsad ekonomi som väljer att bo i Moçambique. Upplevelser, utmaningar och god mat samt känslan av att framtiden finns här lockar migranter såväl som investerare.
Utvinningsindustrin lockar till sig investerare från Kina,
Indien, Sydafrika och i någon mån även västländer. Till det kommer
gasfyndigheter och frågan om hur inkomsterna ska fördelas. Faktum är att tre av
fyra i landet lever under fattigdomsstrecket. Tillväxten har inte lett till en
minskning av fattigdomen. Tillgången till vatten, hälso- och sjukvård och skolgång
möter inte behoven. Med den snabbt växande befolkningen kommer landet att ha
svårt att möta de växande behoven, inte minst från landets unga. Nya
förutsättningar och gamla värderingar ska mötas. Men att underåriga, ibland så
unga som 12 år gifts bort är inte kultur utan en skadlig sedvänja. Unga flickor
ska få vara barn och inte mammor. Landet håller lokalval i november och
nationella val 2014 men om familjeplanering och barnäktenskap kommer att blir
en valfråga, är det dessvärre inte troligt. Med fakta som att 21% av flickorna
är gifta innan de fyllt 15 år och 57% är gifta vid 18 år borde egentligen bli
en valfråga. Drygt hälften av flickorna har barn innan de fyllt 19 år. Enligt
tillgängliga uppgifter om mödradödligheten sker 408 dödsfall per 100.000
levande födslar. Vård av utbildad personal ges till ca 50% vid av födslarna och
det råder stora skillnader i städerna och på landsbygdsområden. Fakta som
bromsar upp kampen mot fattigdomen.
Folk i Moçambique säger att det inte ligger i Presidentens
natur att avgå. Landets nuvarande president Armando Guebuza har fått beröm av
företagare för att förbättrat företangens förutsättningar. Men samtidigt fått
kritik för att han genom sina uttalande upplevs ha distanserat sig från
människors vardag. Idag finns det tre partier i Moçambique, de regerande
Frelimo och oppositionspartierna Renamo och MDM. Missnöjet bland folket har
gjort att man nu talar om att ytterligare ett eller flera nya partier bildas.
Så frustrerande att konstatera omfattningen av barnäktenskap
och tidiga tonårsgraviditeter. Abort är i princip förbjudit. Många kvinnor i Moçambique
skadas av osäkra aborter. Än en gång berättas dessa ledsamma historier om
kvinnors öden och dödsfall i osäkra aborter. Under mitt besök mötte jag också
prostituerade varav många hade fött barn och nu försökte försörja sig, flera
var hiv-positiva. I provinsen Tete och den ”Beira- korridoren” sker en positiv
utveckling till följd av utvinningsindustrin men med en mer bekymmersam
utveckling på hälsosidan.
Närheten till Zimbabwe påverkar också situationen, HIV ökar
snabbt i regionen. FN arbetar för Millenniemålen och Moçambique är ett av
länderna där FN-organen samordnas under FN:s utvecklingsprogram - UNDP.
Vid besöket på platsen där journalisten Carlos Cardosos
dödades påminns jag om att det finns korruption och att journalistik inte är
ofarlig i Moçambique. Opositionspartiet Renamo som har sitt starkaste stöd i
norra delar av landet, skramlar med vapen och det avlossas skott mot polisen. Men
man tror ändå inte på ett inbördeskrig. Deras företrädare talar om bojkott av
det kommande valet men även det är ändå tveksamt om så sker. Samtidigt har
oppositionspartiet Renamo en mörk historia bakom sig, sitt forna stöd av
aparteid-regimen i Sydafrika, något de helst inte vill påminnas om.
Det sker stora omstruktureringar inom landets
säkerhetstjänst och militär. Många frågor uppkommer, Är syftet endast en
modernisering eller vad står det för på sikt. Det finns en utbredd oro för att
det kan komma att leda till begränsning av den demokratiska utvecklingen.
Det krävs starka förespråkare inte minst bland manliga
politiker och beslutsfattare för sexuell och reproduktiv hälsa samt
rättigheter, familjeplanering och jämställdhet. Utvecklingen kräver en ökad
medvetenhet om vikten av en agenda som dels vilar på politiska beslut och dels
goda förebilder. Behovet av män som tar ansvar för en politik mot
tonårsgraviditeter och barnäktenskap, sexuellt överförbara sjukdomar/hiv och
våld mot kvinnor är stor. Idag finns det ett antal sådana förebilder men de
behöver bli långt fler för att kunna stärka det förebyggande arbetet mot
tonårsgraviditeter. I de fall flickor blir gravida ska de fortsätta sina
studier och behandlas likvärdigt, inbegripet fortsatta studier i dagtid med
jämnåriga. Att ha många barn är inte längre i praktiken ett tecken på välstånd i Moçambique utan bidrar till att unga fastnar i fattigdom.
