S-kvinnor i Jönköping län var den första svenska politiska organisation som tog ställning till stöd för en konvention mot kärnvapen. Socialdemokraterna följde efter, vi menar att Sverige borde stödja arbetet för en internationell konvention om ett fullständigt förbud mot kärnvapen. Arbetet för för nedrustning och icke-spridning måste bedrivas med kraft.
Vi socialdemokrater deklarerade i god tid vår mening. Men när kärnvapenveckan i första utskottet i FN:s generalförsamling sammanfattas konstaterar jag åter att så inte är fallet. Kemvapens humanitära konsekvenser motiverar varför kärnvapen under några omständigheter aldrig åter får användas. Vi har följt Norges arbete och välkomnat deras initiativ med den internationella konferens.
Nya Zeeland framförde ett uttalande som totalt 125 stater inkluderat Heliga Stolen ställde sig bakom. Våra nordiska grannländer, Norge, Danmark, och Island. Andra länder var Sydafrika, Österrike, Mexiko, Brasilien, Japan, Irland, Nigeria och Schweiz. Det var glädjande att så många länder med geografisk spridning och tillhörande EU, NAC, NAM (Non Aligned Movement) samt även NATO ställde sig bakom Nya Zeeland. Uttalande har sin bakgrund i det humanitära initiativet från NPT PrepCom i Wien 2012.
Svenska Läkare mot Kärnvapen har beskrivit hur initiativet fokuserar på de humanitära effekter som följer om kärnvapen används, och hur man använder sig av detta perspektiv i syfte att avlegitimisera vapnen och stärka trycket på kärnvapenstaterna att nedrusta. Humanitära konsekvenser ingen borde kunna tillbakavisa.
Men Sveriges regering sa ändå nej till att stå bakom Nya Zeelands uttalande. Regeringen avstod att hålla ett eget nationellt anförande. Uppseendeväckande i sig. Däremot fanns regeringen istället bakom ett helt annat uttalande som lades fram av Australien med 16 stater bakom sig, bland annat Finland och Kanada, Tyskland, Polen, Slovakien, Nederländerna och även här Japan. De nämnde också humanitära konsekvenserna av kärnvapen, men detta uttalandet hade annat syfte.
Tolkningen bland närvarande i FN var lika tydlig som bedrövlig, Sverige skrev under uttalandet med syfte att underminera den linje som fick stöd av 125 stater med Nya Zeeland som draglok. Man kan ana vilka som ser sig som kärnvapenallierade och vilka som är friare men också vill frigöra världen från detta totala hot mot mänskligheten. Sveriges regering stöder att kärnvapen har en säkerhetsskapande aspekt, vilket man menar att man ska ha i åtanke i nedrustningsarbetet, och att kärnvapenstaterna måste vara med på noterna.
Framförllt bedrövligt i sak men också det faktum att regeringen inte öppet redovisar omsvängningen av politiken är anmärkningsvärt.
Regeringen frångår Sveriges tradktion av självständig hållning och ett aktiva stöd för nedrustning till att underminera en angelägen internationell process. Arbetet för nedrustning och icke spridning får sättas på väntelistan med frågor en Socialdemokratiska regering har att ta tag i på UD efter valet 2014.
