Den 20:e mars 2003 inleddes en militärkampanj av en USA - ledd koalition som snart skulle förändra Irak. En av de officiella anledningarna var att den fruktade diktatorn Saddam Hussein utgjorde en fara för sina grannländer med sina massförstörelsevapen. En annan orsak var att denne diktator hindrade demokratisk utveckling och därmed missgynnade sin befolkning. Tre veckor efter invasionen, den 9 april 2003, hade Iraks huvudstad Bagdad intagits och Saddam Husseins regim störtats. Kriget hade vunnits men det skulle snart visa sig att freden långt ifrån var säkrad.
Det skulle nämligen visa sig att olika fraktioner med olika motiv skulle strida inte enbart mot de amerikanska trupperna utan också mot varandra. Det är väldigt svårt att uppskatta antalet döda i Irak men enligt den brittiska medicinska tidningen the Lancet hade så många som 655 000 irakier stupat 2006. Även om våldet har minskat dramatiskt är den inte avlägsnad. Än idag, efter att de amerikanska trupperna har lämnat Irak, sker våldsdåd. Oftast uppmärksammas dessa endast i form av notiser.
Korruptionen är inte bara omfattande utan den sprider sig snabbt i den irakiska statsapparaten. Irak har klassats som världens fjärde mest korrumperade land av Transparency International, en organisation som bekämpar och för statistik över korruption i världen.
Människors inställning internationellt till USA och amerikaner blev betydligt mer negativa under tiden för kriget. Även bland allierade har kriget inneburit en polarisering och påfrestningar för relationerna då mer eller mindre stora delar av befolkningarna varit motståndare. Terrorister har lyckats rättfärdiga sin sak och rekrytera många nya anhängare. Exempelvis motiverades bombdåden i Madrid 2004 genom Spaniens deltagande i kriget. Detsamma gällde bombdåden i London 2005. I båda länderna hade majoriteten av invånarna motsatt sig att deras trupper skulle delta i invasionen. Enligt en amerikansk underrättelserapport har kriget bidragit till att terrorhotet ökat under de senaste åren.
Varför blev det så fel? En anledning är ”groupthink”. Det är ett sätt att tänka som sker när man önskar harmoni i en beslutsgrupp. En beslutsfattande grupp åsidosätter realistiska uppskattningar av alternativ. Gruppmedlemmar försöker minimera konflikter och nå ett konsensusbeslut utan en riktig kritisk bedömning av alternativa idéer eller synvinklar. Ett annat problem var att president Bush inte lärt sig av historien. Demokrati uppkommer inte genom våld utan genom dialog, att starta processer och förståelse. Våld föder våld. Samförstånd kan ge upphov till samförstånd. Erinrar mig om att FP ville dra ut Sverige i Busch krig som också saknade folkrättslig grund. Förhoppningsvis kommer lärdomen från Bushs misstag att minnas även långt utanför Irak.
måndag 26 mars 2012
lördag 24 mars 2012
Jämställdhetsarbetet tappar tempo
Sverige brukar beskrivas som ett av världens mest jämställda länder. Få länder har lika hög andel kvinnor på arbetsmarknaden, lika bra föräldraförsäkring eller en lika stark jämställdhetslagstiftning. Problemet är att Sverige inte längre intar en tätposition. Vi är inte längre världens mest jämställda land.
Regeringen har satsat kraft och resurser på jämställdhetsområdet men saknar politiska målsättningar. Därför har arbetet inte gett något större resultat. Det finns anledning att vara oroad för att utvecklingen inte går framåt och i vissa fall bakåt.
Jämställdhetsarbetet handlar inte om enskilda insatser utan om en helhet. Förutsättningarna för ett jämlikt och jämställt samhälle grundläggs i utbildningssystemet. Så långt ser det bra ut för kvinnorna, för kvinnor har högre utbildning än män, både bland inrikes- och utrikes födda. Var tredje kvinna och var fjärde man i åldern 25-34 år har minst treårig eftergymnasial utbildning. Under den senaste 20-årsperioden har andelen kvinnor bland personer med doktorsexamen ökat från 27 till 50 procent.
När arbetslivet tar vid händer det något mycket märkligt. Kvinnors löner motsvarar fortfarande 85,7 procent av mäns löner.
Utifrån antal arbetade timmar tjänar kvinnor 19 100 kronor per månad medan män tjänar 26 700 kronor per månad. Skillnaden är 91 200 per år. På tio år blir det tillräckligt med pengar för att köpa ett hus i miljonklassen till exempel i Vetlanda.
Den borgerliga politiken har ökat skillnaderna mellan kvinnor och män. Därför är det dags att återinföra kravet på årliga lönekartläggningar.
Nu närmar sig den internationella kvinnodagen. Socialdemokraterna har många konkreta förslag på hur kvinnornas ställning på arbetsmarknaden ska stärkas. Här kommer tre av dem:
Mer än var tredje kvinna arbetar deltid. Här i Jönköping går det tre och halv deltidsarbetslösa kvinnor på en man. Det utbredda deltidsarbetet gör att många kvinnor inte kan försörja sig på sin lön, vilket påverkar Sveriges ekonomiska utveckling. Ett exempel är den så kallade barnfattigdomen som egentligen handlar om mödrars möjlighet att försörja sig på sitt arbete.
På arbetsmarknaden står många kvinnor ständigt standby och väntar på att bli inringda. Kvinnor har i högre grad än män tidsbegränsade anställningar istället för fasta jobb. Hälften av alla kvinnor mellan 16-24 år en tidsbegränsad anställning men visstidsanställningarna är långt från ett ungdomsproblem. Fackförbundet Kommunal visar att medelåldern för en visstidsanställd inom kommuner och landsting är 35 år. Därför är det rimligt att två års visstidsanställning automatiskt ska leda till en fast anställning.
Jämställdhet mellan kvinnor och män kan inte reduceras till jobbskatteavdrag eller vårdnadsbidrag.
Vi tar jämställdheten på allvar och är beredda att använda politiken för att förändra Sverige genom offensiva politiska förslag som kan skapa ett Sverige där kvinnor har hela lönen och halva makten.
Av länets S-ledamöter infört inför 8 mars på bla http://www.jnytt.se/nyhet/46011/jamstalldhetsarbetet-tappar-tempo/skrivut
Regeringen har satsat kraft och resurser på jämställdhetsområdet men saknar politiska målsättningar. Därför har arbetet inte gett något större resultat. Det finns anledning att vara oroad för att utvecklingen inte går framåt och i vissa fall bakåt.
Jämställdhetsarbetet handlar inte om enskilda insatser utan om en helhet. Förutsättningarna för ett jämlikt och jämställt samhälle grundläggs i utbildningssystemet. Så långt ser det bra ut för kvinnorna, för kvinnor har högre utbildning än män, både bland inrikes- och utrikes födda. Var tredje kvinna och var fjärde man i åldern 25-34 år har minst treårig eftergymnasial utbildning. Under den senaste 20-årsperioden har andelen kvinnor bland personer med doktorsexamen ökat från 27 till 50 procent.
När arbetslivet tar vid händer det något mycket märkligt. Kvinnors löner motsvarar fortfarande 85,7 procent av mäns löner.
Utifrån antal arbetade timmar tjänar kvinnor 19 100 kronor per månad medan män tjänar 26 700 kronor per månad. Skillnaden är 91 200 per år. På tio år blir det tillräckligt med pengar för att köpa ett hus i miljonklassen till exempel i Vetlanda.
Den borgerliga politiken har ökat skillnaderna mellan kvinnor och män. Därför är det dags att återinföra kravet på årliga lönekartläggningar.
Nu närmar sig den internationella kvinnodagen. Socialdemokraterna har många konkreta förslag på hur kvinnornas ställning på arbetsmarknaden ska stärkas. Här kommer tre av dem:
Mer än var tredje kvinna arbetar deltid. Här i Jönköping går det tre och halv deltidsarbetslösa kvinnor på en man. Det utbredda deltidsarbetet gör att många kvinnor inte kan försörja sig på sin lön, vilket påverkar Sveriges ekonomiska utveckling. Ett exempel är den så kallade barnfattigdomen som egentligen handlar om mödrars möjlighet att försörja sig på sitt arbete.
På arbetsmarknaden står många kvinnor ständigt standby och väntar på att bli inringda. Kvinnor har i högre grad än män tidsbegränsade anställningar istället för fasta jobb. Hälften av alla kvinnor mellan 16-24 år en tidsbegränsad anställning men visstidsanställningarna är långt från ett ungdomsproblem. Fackförbundet Kommunal visar att medelåldern för en visstidsanställd inom kommuner och landsting är 35 år. Därför är det rimligt att två års visstidsanställning automatiskt ska leda till en fast anställning.
Jämställdhet mellan kvinnor och män kan inte reduceras till jobbskatteavdrag eller vårdnadsbidrag.
Vi tar jämställdheten på allvar och är beredda att använda politiken för att förändra Sverige genom offensiva politiska förslag som kan skapa ett Sverige där kvinnor har hela lönen och halva makten.
Av länets S-ledamöter infört inför 8 mars på bla http://www.jnytt.se/nyhet/46011/jamstalldhetsarbetet-tappar-tempo/skrivut
tisdag 20 mars 2012
S-kvinnor kräver en ny krigsmateriellagstiftning!
Sveriges regering kan i längden inte förbli tysta om kvinnors situation i Saudiarabien. Den extrema form av könssegregering som tillskrivs wahabiter, också benämnda som salafister, påtvingas de saudiska muslimska kvinnorna och påverkar allas vardag. Men de saudiska kvinnorna har samma längtan efter frihet som alla kvinnor. Kvinnor tillåts inte resa, yrkesarbeta eller köra bil utan tillstånd från make eller manlig anhörig. Vissa framsteg på utbildningsområdet kan dock noteras. Kvinnors klädsel är reglerad i lag och den religiösa polisen ser till att lagen efterlevs. "Vredens dag" i Saudiarabien visade på människors missnöje liksom rörelsen "Women2Drive". Även om förbud mot allmänna folksamlingar stoppar demonstrationer på gator och torg lever de vidare på nätsidor. De saudiska kvinnorna kämpar för sina rättigheter men tvingas göra det i det tysta. Av alla utsatta kvinnor är migrantarbetare de allra mest utsatta, ofta helt rättslösa. Politiska partier, fackföreningar och oberoende organisationer är inte tillåtna. Såväl kroppsbestraffning som dödsstraff tillämpas. Inom ramen för Gulf Cooperation Council (GCC) fick Bahrains kungahus stöd av Saudiarabien för att möta den folkliga resning med militärt våld istället för berättigade reformer. Den arabiska våren har understrukit vikten av politiska omprövningar i Sverige och EU. Vi ser såväl möjligheter som fördelar i att Sverige istället för försvarssamarbetet utvecklar kontakter med saudiska kvinnor på andra samhällsområden t.ex. kring Kvinnokonventionen, CEDAW. Inför valet 2010 tog S, MP och V fram förslag till en ny krigsmaterielutredning. KRUT-utredningen behöver uppdateras men även kompletteras.
All handel med vapen och försvarsmateriel samt tjänster ska kontrolleras med strikta internationella regler. Sverige ska vara en föregångare med sina regler för svensk export och import av krigsmateriel. Det ska framgå om syftet är självförsvar och upprätthållandet av internationell lag. Sverige är ett militärt alliansfritt land där grunden för en försvarsindustri ska vara att värna vår säkerhetspolitik. Krigsmaterielexport ska inte strida mot våra utrikespolitiska intressen, där utgör kvinnors rättigheter en omistlig del. Vi säger nej till medlemskap i NATO. S-kvinnor lägger stor vikt vid FN:s resolutioner 1325 och 1820 med systerkonventioner samt skyldigheten att skydda - The Responsibility to Protect. Den viljeinriktning i form av ett memorandum of understanding (MoU) som den tidigare S-regeringen tecknade med Saudiarabien förankrades inte i riksdagen och möttes redan då av hård intern kritik. Vi välkomnar att dåvarande statsrådet Lena Sommestad som vår förbundsordförande distanserar sig från beslutet 2005.
För alla konkreta steg och avtal bär nuvarande regering det fulla ansvaret. Det var också denna regering som 2010 beslutade om en förlängning av MoU. Försvarsministerns hantering av Saudiarabien uppvisar den moderatledda regeringens förfall, men det är likväl de som har ansvaret för att klargöra alla omständigheter. Finns beslut om fabriker för anti-tank-vapen, upprättades bulvanföretag, finansiering, vem har bemyndigat FOI? Frågorna är flertaliga.
S-kvinnor kräver att regeringen klarlägger omständigheter som framkommit kring avtal med Saudiarabien.
S-kvinnor uppmanar regeringen att Sveriges samlade diplomatiska kraft ska fokusera på kvinnornas situation och att utveckla kontakter med kvinnorörelsen i Saudiarabien.
S-kvinnor konstaterar att Sveriges krigsmateriellagstiftning är föråldrad och kräver en ny lagstiftning som även reglerar importen.
S-kvinnor kräver att diktaturer inte ska ges samma möjligheter att köpa svenska vapen som demokratier och länder som respekterar mänskliga rättigheter.
S-kvinnor kräver att kvinnors rättigheter ska utgöra en ovillkorlig princip för framtida handel med krigsmateriel och att all export av vapen som riskerar kränka saudiska kvinnor stoppas!
Uttalandet är antaget på uppdrag av S-kvinnors Årskongress den 17 mars på Ädelfors Folkhögskola, Vetlanda.
All handel med vapen och försvarsmateriel samt tjänster ska kontrolleras med strikta internationella regler. Sverige ska vara en föregångare med sina regler för svensk export och import av krigsmateriel. Det ska framgå om syftet är självförsvar och upprätthållandet av internationell lag. Sverige är ett militärt alliansfritt land där grunden för en försvarsindustri ska vara att värna vår säkerhetspolitik. Krigsmaterielexport ska inte strida mot våra utrikespolitiska intressen, där utgör kvinnors rättigheter en omistlig del. Vi säger nej till medlemskap i NATO. S-kvinnor lägger stor vikt vid FN:s resolutioner 1325 och 1820 med systerkonventioner samt skyldigheten att skydda - The Responsibility to Protect. Den viljeinriktning i form av ett memorandum of understanding (MoU) som den tidigare S-regeringen tecknade med Saudiarabien förankrades inte i riksdagen och möttes redan då av hård intern kritik. Vi välkomnar att dåvarande statsrådet Lena Sommestad som vår förbundsordförande distanserar sig från beslutet 2005.
För alla konkreta steg och avtal bär nuvarande regering det fulla ansvaret. Det var också denna regering som 2010 beslutade om en förlängning av MoU. Försvarsministerns hantering av Saudiarabien uppvisar den moderatledda regeringens förfall, men det är likväl de som har ansvaret för att klargöra alla omständigheter. Finns beslut om fabriker för anti-tank-vapen, upprättades bulvanföretag, finansiering, vem har bemyndigat FOI? Frågorna är flertaliga.
S-kvinnor kräver att regeringen klarlägger omständigheter som framkommit kring avtal med Saudiarabien.
S-kvinnor uppmanar regeringen att Sveriges samlade diplomatiska kraft ska fokusera på kvinnornas situation och att utveckla kontakter med kvinnorörelsen i Saudiarabien.
S-kvinnor konstaterar att Sveriges krigsmateriellagstiftning är föråldrad och kräver en ny lagstiftning som även reglerar importen.
S-kvinnor kräver att diktaturer inte ska ges samma möjligheter att köpa svenska vapen som demokratier och länder som respekterar mänskliga rättigheter.
S-kvinnor kräver att kvinnors rättigheter ska utgöra en ovillkorlig princip för framtida handel med krigsmateriel och att all export av vapen som riskerar kränka saudiska kvinnor stoppas!
Uttalandet är antaget på uppdrag av S-kvinnors Årskongress den 17 mars på Ädelfors Folkhögskola, Vetlanda.
Regeringens löfte var att bryta utanförskapet
Regeringens löfte var att bryta utanförskapet. Regeringen säger att sysselsättningen har ökat sedan 2006, men talar inte om att befolkningen i arbetsför ålder har vuxit ännu mer. Det betyder att fler arbetar i dag än 2006 – men det är också fler som inte arbetar.
Fredrik Olovsson (S)
Riksdagsledamot och gruppledare i finansutskottet
Helene Petersson (S)
Riksdagsledamot
Carina Hägg (S)
Riksdagsledamot
Thomas Strand (S)
Riksdagsledamot
Enligt Riksdagens utredningstjänst (RUT) har andelen som jobbar minskat i 15 av 21 län sedan regeringen tillträdde. För landet som helhet fattas det 42 500 jobb för att nå upp till den nivå som gällde år 2006. I Jönköpings län skulle det vara 7 200 fler sysselsatta om sysselsättningsgraden varit densamma som 2006.
Vi socialdemokrater menar att det nu behövs ny inriktning på den ekonomiska politiken:
För det första: En aktiv närings- och forskningspolitik är basen för tillväxt och fler jobb. Vi vill bl.a. se en strategisk samverkan mellan politik, arbetsmarknadens parter och akademin. En aktiv närings- och forskningspolitik är basen för tillväxt och fler jobb. Vi vill att Sverige ska bli världens främsta land för kunskapsintensiva företag att verka i.
För det andra: Om Sverige ska klara den globala konkurrensen måste vi konkurrera med kompetens, inte låga löner. Sverige har under flera år tappat i internationella kunskapsmätningar i skolan. Vi vill höja kunskapsnivån och öka likvärdigheten i den svenska skolan. Det behövs också en brett kompetenslyft på svensk arbetsmarknad så att människor kan ta de jobb som finns och de nya jobb som växer fram.
För det tredje: Vi vill ersätta regeringens ineffektiva arbetsmarknadspolitiska bombmattor med precisionsinsatser riktade mot de grupper som möter högst trösklar för att komma i jobb. Vi tänker inte rulla tillbaka regeringens jobbskatteavdrag. Hushållen har inrättat sin ekonomi efter dessa. Men den sänkta krogmomsen och den lägre arbetsgivaravgiften för unga, är exempel på mycket dyra åtgärder med svagt stöd i forskningen. Vi har istället föreslagit en särskild tillfällig skattekredit för att öka de idag mycket svaga ekonomiska drivkrafterna för personer med socialbidrag att börja arbeta. Så bedriver man en modern politik för fler jobb genom att använda skattebetalarnas pengar på det mest effektiva sättet.
http://www.nutidningen.nu/index.php/debatt/101-familje-fnu/21788-Regeringens-loefte-var-att-bryta-utanfoerskapet
Fredrik Olovsson (S)
Riksdagsledamot och gruppledare i finansutskottet
Helene Petersson (S)
Riksdagsledamot
Carina Hägg (S)
Riksdagsledamot
Thomas Strand (S)
Riksdagsledamot
Enligt Riksdagens utredningstjänst (RUT) har andelen som jobbar minskat i 15 av 21 län sedan regeringen tillträdde. För landet som helhet fattas det 42 500 jobb för att nå upp till den nivå som gällde år 2006. I Jönköpings län skulle det vara 7 200 fler sysselsatta om sysselsättningsgraden varit densamma som 2006.
Vi socialdemokrater menar att det nu behövs ny inriktning på den ekonomiska politiken:
För det första: En aktiv närings- och forskningspolitik är basen för tillväxt och fler jobb. Vi vill bl.a. se en strategisk samverkan mellan politik, arbetsmarknadens parter och akademin. En aktiv närings- och forskningspolitik är basen för tillväxt och fler jobb. Vi vill att Sverige ska bli världens främsta land för kunskapsintensiva företag att verka i.
För det andra: Om Sverige ska klara den globala konkurrensen måste vi konkurrera med kompetens, inte låga löner. Sverige har under flera år tappat i internationella kunskapsmätningar i skolan. Vi vill höja kunskapsnivån och öka likvärdigheten i den svenska skolan. Det behövs också en brett kompetenslyft på svensk arbetsmarknad så att människor kan ta de jobb som finns och de nya jobb som växer fram.
För det tredje: Vi vill ersätta regeringens ineffektiva arbetsmarknadspolitiska bombmattor med precisionsinsatser riktade mot de grupper som möter högst trösklar för att komma i jobb. Vi tänker inte rulla tillbaka regeringens jobbskatteavdrag. Hushållen har inrättat sin ekonomi efter dessa. Men den sänkta krogmomsen och den lägre arbetsgivaravgiften för unga, är exempel på mycket dyra åtgärder med svagt stöd i forskningen. Vi har istället föreslagit en särskild tillfällig skattekredit för att öka de idag mycket svaga ekonomiska drivkrafterna för personer med socialbidrag att börja arbeta. Så bedriver man en modern politik för fler jobb genom att använda skattebetalarnas pengar på det mest effektiva sättet.
http://www.nutidningen.nu/index.php/debatt/101-familje-fnu/21788-Regeringens-loefte-var-att-bryta-utanfoerskapet
måndag 19 mars 2012
Reflektioner över verksamhetsåret
S-kvinnor lämnar på Årskongressen i Vetlanda ett verksamhetsår med särskilda förtecken och ett år som ounvikligen kom att flätas samman med dagordningen för Socialdemokratiska partiet. Vi hade avtackade Mona Sahlin som partiledare Internationella Kvinnodagen 8 mars. Sverige är ett av de kvarvarande länderna som aldrig haft en kvinnlig statsminister. I första hand ville vi se en kvinna som kommande partiledare. Men det viktigaste var en feminist som såg könsmaktsordningen och var beredd att göra något radikalt! Håkan Juholt tillträdde som partiledare på en extra partikongress. Vi tackar Håkan för en av hans prioriteringar, S-kvinnors valfråga om att utrota barnfattigdomen.
Våldet hade grym och i ofattbar omfattning slagit till en sommardag i vårt grannland Norge. Den ojämförligt största attacken mot Socialdemokraterna i Skandinavien någonsin drabbade våra partivänner. På ön Utöya anordnade Arbeiderpartiets ungdomsorganisation, AUF, sitt sommarläger för flera hundra barn och unga. Medvetet attackerade mördaren de unga, partiets framtid. Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet är värden som inte kan tas för givna någonstans i världen.
Efter terrordåden i Norge blev det uppenbart att det finns grupper och miljöer, inte minst på nätet, där extremister kan hämta sin näring. Men demokratin har inte låtit sig pressas tillbaka. S-kvinnor drev under flera år en kamp mot extremism mot bakgrund av att den drabbar kvinnor dubbelt. Idag finns en ökad medvetenhet, vissa åtgärder har vidtagits men problemet har däremot inte minskat i samhället.
S-kvinnor som har hade velat se en annan process för val av partiledare som ett led i en successivt modernisera vårt parti kom själva att välja en annan väg för val av Förbundsordförande. Det var öppet för alla medlemmar och kandidater fick presentera sig själva och sina politiska prioriteringar. På Förbundsmötet i Luleå kom Lena Sommerstad att tillträda som nyvald Förbundsordförande.
Rapporten ”Mer vård för pengarna och mer pengar till vård” las fram för ombuden. Viljan att betala lite mer i skatt för en bra sjukvård är stor, och vårdfrågorna berör och engagerar människor djupt. Vård måste få kosta pengar för att sjukvårdspersonalen ska kunna känna tillfredsställelse med sitt arbete och för att patienterna ska känna sig nöjda med den vård de får. Resursbristen inom sjukvården ställdes mot att medel som var avsedda för vård förvandlades till vinster hos vårdföretag. Detta var en av alla frågor som belysts eller behandlats under verksamhetsåret. Arbetslösheten en annan, den fortsätter öka liksom försörjningstödet. Fler kvinnor har osäkra anställningar, ofrivillig deltid och är timvikarier.
Knappt tio månader senare stod Socialdemokraterna efter en turbulent tid åter utan partiledare. Håkan Juholt följde en tradition av ansvarstagande genom att ge sitt helhjärtade stöd till sin efterträdare vid sin avgång i Oskarshamn. IF Metalls Förbundsordförande Stefan Löfven ledde ett förbund som organiserar många lågavlönade kvinnor och som har ett erkänt ambitiöst internt jämställdarbete. Fredagen den 27 januari 2012 valdes Löfven till ny partiledare för Socialdemokraterna. Han betonade att jobben var den viktigaste fråga och sa vidare – Partimedlemmar: Jag är en övertygad feminist. Punkt slut! - En utmärkt början.
Våldet hade grym och i ofattbar omfattning slagit till en sommardag i vårt grannland Norge. Den ojämförligt största attacken mot Socialdemokraterna i Skandinavien någonsin drabbade våra partivänner. På ön Utöya anordnade Arbeiderpartiets ungdomsorganisation, AUF, sitt sommarläger för flera hundra barn och unga. Medvetet attackerade mördaren de unga, partiets framtid. Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet är värden som inte kan tas för givna någonstans i världen.
Efter terrordåden i Norge blev det uppenbart att det finns grupper och miljöer, inte minst på nätet, där extremister kan hämta sin näring. Men demokratin har inte låtit sig pressas tillbaka. S-kvinnor drev under flera år en kamp mot extremism mot bakgrund av att den drabbar kvinnor dubbelt. Idag finns en ökad medvetenhet, vissa åtgärder har vidtagits men problemet har däremot inte minskat i samhället.
S-kvinnor som har hade velat se en annan process för val av partiledare som ett led i en successivt modernisera vårt parti kom själva att välja en annan väg för val av Förbundsordförande. Det var öppet för alla medlemmar och kandidater fick presentera sig själva och sina politiska prioriteringar. På Förbundsmötet i Luleå kom Lena Sommerstad att tillträda som nyvald Förbundsordförande.
Rapporten ”Mer vård för pengarna och mer pengar till vård” las fram för ombuden. Viljan att betala lite mer i skatt för en bra sjukvård är stor, och vårdfrågorna berör och engagerar människor djupt. Vård måste få kosta pengar för att sjukvårdspersonalen ska kunna känna tillfredsställelse med sitt arbete och för att patienterna ska känna sig nöjda med den vård de får. Resursbristen inom sjukvården ställdes mot att medel som var avsedda för vård förvandlades till vinster hos vårdföretag. Detta var en av alla frågor som belysts eller behandlats under verksamhetsåret. Arbetslösheten en annan, den fortsätter öka liksom försörjningstödet. Fler kvinnor har osäkra anställningar, ofrivillig deltid och är timvikarier.
Knappt tio månader senare stod Socialdemokraterna efter en turbulent tid åter utan partiledare. Håkan Juholt följde en tradition av ansvarstagande genom att ge sitt helhjärtade stöd till sin efterträdare vid sin avgång i Oskarshamn. IF Metalls Förbundsordförande Stefan Löfven ledde ett förbund som organiserar många lågavlönade kvinnor och som har ett erkänt ambitiöst internt jämställdarbete. Fredagen den 27 januari 2012 valdes Löfven till ny partiledare för Socialdemokraterna. Han betonade att jobben var den viktigaste fråga och sa vidare – Partimedlemmar: Jag är en övertygad feminist. Punkt slut! - En utmärkt början.
söndag 18 mars 2012
S-kvinnors politik för ökad trygghet!
Vi har varnat för att Barnfattigdomen i Sverige kommer fortsätta öka! En utveckling som Rädda Barnens senaste rapport också bekräftat. Under 2009 levde 248 000 barn i fattigdom – det vill säga 13 procent av alla barn i Sverige. Barn som lever i familjer med en ensam kvinna som familjeförsörjare och bland barn vars föräldrar är arbetslösa är oftare drabbade. Nivån för såväl socialförsäkringar, generella bidrag som behovsprövade bidrag behöver ses över. Vi menar att det finns ett samband mellan barnfattigdom och den ekonomiska familjepolitiken samt med kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden. Något som i sin tur hänger samman med brister i barnomsorgen. En självklar faktor för att minska barnfattigdomen vore därför att se över såväl kvinnors arbetsvillkor som barnomsorgen. En utbyggd och förbättrad barnomsorg kräver också resurser så att platsgarantin och behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid kan uppfyllas i alla kommuner. S-kvinnor kräver lagstadgad rätt till nattis. Gör FN:s barnkonvention till lag.
Inte minst många unga kvinnor är arbetslösa. Men lika allvarligt är det att unga kvinnor, som trots allt får jobb, ändå har svårt att försörja sig. Nästan 60 procent av de unga kvinnorna, 16-24 år har idag en tidsbegränsad anställning, mot 47 procent av de unga männen. Män under 24 jobbar i medeltal 33 timmar i veckan, medan kvinnor under 24 inte kommer upp i mer än 27 timmar i veckan. Att jobba i temporära jobb är särskilt vanligt i restauranger och i affärer. Men också bland unga kvinnliga tjänstemän är det idag allt fler som saknar ett fast jobb, enligt TCO. Nästan var fjärde kvinnlig tjänsteman mellan 20 och 34 år har en tidsbegränsad anställning.
Osäkra anställningar som gör det omöjligt för en stor grupp unga kvinnor att planera sin ekonomi, och därmed sina liv. Den sociala tryggheten är sämre om de blir sjuka eller arbetslösa. Utan ett fast jobb, och utan heltidslön, är det också svårt att få bostad. Den kvinna som får barn får sämre föräldrapenning, och hon saknar kanske ett jobb att gå tillbaka till. Det är ingen bra utgångspunkt för ett jämställt föräldraskap. Unga kvinnor riskerar att bli beroende av sina män, som ofta har bättre fäste på arbetsmarknaden. En låg inkomst leder även till en låg pension.
Det behövs en skärpt lagstiftning ifråga om visstidsanställningar. Olika former av tillfälliga anställningar ska inte kunna staplas på varandra i all oändlighet. Unga kvinnor ska ges en en rimlig start i arbetslivet. Den som vill jobba heltid ska också få göra det, därför behövs en lagstadgad rätt till heltidsanställning. Det är inte rimligt att kvinnor tvingas acceptera deltidsanställningar, när mäns arbetsmarknad erbjuda heltider. Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Om det ska vara möjligt, måste kvinnor ha samma chanser på arbetsmarknaden som män.
S-kvinnor kräver rätt till heltid och en skärpt lagstiftning ifråga om visstidsanställningar.
Uttalande antaget vid S-kvinnor Jönköpings läns Årskongress vid Ädelfors Folkhögskola i Vetlanda 17 mars 2012
Inte minst många unga kvinnor är arbetslösa. Men lika allvarligt är det att unga kvinnor, som trots allt får jobb, ändå har svårt att försörja sig. Nästan 60 procent av de unga kvinnorna, 16-24 år har idag en tidsbegränsad anställning, mot 47 procent av de unga männen. Män under 24 jobbar i medeltal 33 timmar i veckan, medan kvinnor under 24 inte kommer upp i mer än 27 timmar i veckan. Att jobba i temporära jobb är särskilt vanligt i restauranger och i affärer. Men också bland unga kvinnliga tjänstemän är det idag allt fler som saknar ett fast jobb, enligt TCO. Nästan var fjärde kvinnlig tjänsteman mellan 20 och 34 år har en tidsbegränsad anställning.
Osäkra anställningar som gör det omöjligt för en stor grupp unga kvinnor att planera sin ekonomi, och därmed sina liv. Den sociala tryggheten är sämre om de blir sjuka eller arbetslösa. Utan ett fast jobb, och utan heltidslön, är det också svårt att få bostad. Den kvinna som får barn får sämre föräldrapenning, och hon saknar kanske ett jobb att gå tillbaka till. Det är ingen bra utgångspunkt för ett jämställt föräldraskap. Unga kvinnor riskerar att bli beroende av sina män, som ofta har bättre fäste på arbetsmarknaden. En låg inkomst leder även till en låg pension.
Det behövs en skärpt lagstiftning ifråga om visstidsanställningar. Olika former av tillfälliga anställningar ska inte kunna staplas på varandra i all oändlighet. Unga kvinnor ska ges en en rimlig start i arbetslivet. Den som vill jobba heltid ska också få göra det, därför behövs en lagstadgad rätt till heltidsanställning. Det är inte rimligt att kvinnor tvingas acceptera deltidsanställningar, när mäns arbetsmarknad erbjuda heltider. Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Om det ska vara möjligt, måste kvinnor ha samma chanser på arbetsmarknaden som män.
S-kvinnor kräver rätt till heltid och en skärpt lagstiftning ifråga om visstidsanställningar.
Uttalande antaget vid S-kvinnor Jönköpings läns Årskongress vid Ädelfors Folkhögskola i Vetlanda 17 mars 2012
Stoppa investeringar i kärnvapen!
Världen sa aldrig mer – ändå beräknas det finnas över 20 000 kärnvapen. Vissa 1000 gånger starkare än bomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki. Även svenska storbanker delfinansierar kärnvapenproducenter i USA, Frankrike och Storbritannien. Företag som såväl står bakom existerande kärnvapensystem som avtal om att modernisera och bygga nya kärnvapen.
Genom ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons rapport vet vi att fyra svenska storbanker, Nordea, SE-banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank investerar i kärnvapen. Genom att låna ut pengar och köpa aktier och obligationer till denna typ av företag främjar de indirekt upprustning och modernisering av kärnvapenarsenalerna. Därigenom ökas risken för att dessa massförstörelsevapen används, med katastrofala humanitära och klimatmässiga konsekvenser. Trots detta fortsätter banker att investera i dessa företag.
Alla dessa fyra svenska banker har policys för ansvarsfulla och etiska investeringar och flera banker tar tydligt avstånd från investeringar i klustervapen och landminor. Två vapenslag som har förbjudits genom internationella konventioner. Men någon motsvarande konvention finns ännu inte mot kärnvapen. Vi beklagar att den svenska regeringen till skillnad från Norge och Schweiz inte visat stöd för detta arbete. S-kvinnor stöder arbetet för en konvention mot kärnvapen.
Om svenska storbanker avyttrar sina investeringar i kärnvapenrelaterade företag skulle det bidra till arbetet för en kärnvapenfri värld. Internationella domstolen fastslog 1996 att användning av eller hot om användning av kärnvapen generellt sett strider mot folkrätten.
S-kvinnor hävdar att de fyra svenska storbankerna bör avyttra investeringar i kärnvapenrelaterade företag samt uppmanar regeringen att utreda möjlighet till reglering genom lagstiftning.
Uttalande 17 mars 2012 antaget av S-kvinnors Årskongress vid Ädelfors Folkhögskola, Vetlanda
Genom ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons rapport vet vi att fyra svenska storbanker, Nordea, SE-banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank investerar i kärnvapen. Genom att låna ut pengar och köpa aktier och obligationer till denna typ av företag främjar de indirekt upprustning och modernisering av kärnvapenarsenalerna. Därigenom ökas risken för att dessa massförstörelsevapen används, med katastrofala humanitära och klimatmässiga konsekvenser. Trots detta fortsätter banker att investera i dessa företag.
Alla dessa fyra svenska banker har policys för ansvarsfulla och etiska investeringar och flera banker tar tydligt avstånd från investeringar i klustervapen och landminor. Två vapenslag som har förbjudits genom internationella konventioner. Men någon motsvarande konvention finns ännu inte mot kärnvapen. Vi beklagar att den svenska regeringen till skillnad från Norge och Schweiz inte visat stöd för detta arbete. S-kvinnor stöder arbetet för en konvention mot kärnvapen.
Om svenska storbanker avyttrar sina investeringar i kärnvapenrelaterade företag skulle det bidra till arbetet för en kärnvapenfri värld. Internationella domstolen fastslog 1996 att användning av eller hot om användning av kärnvapen generellt sett strider mot folkrätten.
S-kvinnor hävdar att de fyra svenska storbankerna bör avyttra investeringar i kärnvapenrelaterade företag samt uppmanar regeringen att utreda möjlighet till reglering genom lagstiftning.
Uttalande 17 mars 2012 antaget av S-kvinnors Årskongress vid Ädelfors Folkhögskola, Vetlanda
Könsstympning måste upphöra!
S-kvinnor hävdar att könsstympning är en av de grövsta kränkningar en flicka kan utsättas för. Att könsstympa en flicka står i strid med FN: s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Ingreppet leder ofta till allvarliga fysiska men även psykiska skador. Ska ses som tortyr.
Könsstympning är en tusenårig sedvänja som innebär att kvinnans klitoris och blygdläppar skärs bort. Övergreppet begås redan när flickorna är i 5-6 årsåldern och utförs utan bedövning och oftast med ett rakblad. Efter amputeringen får inte flickorna någon medicinsk behandling, så som hjälp med att sy ihop såren, utan flickorna lämnas med sina skador för att självläka under flera dygn.
Förutom det psykiska traumat och den fysiska smärtan så riskerar flickorna infektioner. Rapporter finns även om att unga flickor till och med förblött till döds efter övergreppet. De som ändå lyckas genomlida händelsen får kraftiga ärrvävnader i sina underliv vilket ger en försämrad elasticitet. Följden blir oftast komplikationer vid förlossningar, så som att barnet får svårare att komma ut och att såren i mammans underliv rivs upp. Det första ökar risken för syrebrist hos fostret med dödsfall eller handikapp som följd. Det senare leder inte sällan till att mamman får en kraftig och livshotande blodförlust.
Det finns inte något stöd för kvinnlig könsstympning i någon religion. Könsstympning nämns varken i Koranen, Bibeln eller i andra religiösa dokument, men den förekommer såväl bland katoliker, protestanter, kopter, falasher - judar från Etiopien - och muslimer som i naturreligioner. Det är däremot inte ovanligt att könsstympning av flickor motiveras med en religiös bevekelsegrund. Traditionen är mycket djupt rotad och det sociala trycket är hårt hos de folk som praktiserar den. Enligt olika källor beräknas mer än 127 miljoner kvinnor och flickor i världen vara könsstympade. Vi vet inte hur många av dessa som bor i Sverige. Men vi vet att flickor som bor i Sverige fortfarande utsätts för detta kränkande övergrepp trots att könsstympning är förbjudet enligt lag sedan 1982.
Få anmälningar till polisen görs om könsstympning. Många gånger är det bara flickan själv och någon nära anhörig till henne som har kännedom om brottet. Viljan att anmäla en närstående eller till och med sina egna föräldrar är av naturliga skäl inte så stor. Om könsstympningen på flickor i Sverige ska upphöra måste därför lagstiftningen kompletteras med andra åtgärder.
Det handlar om att bredda opinions- och informationsinsatserna kring könsstympning och höja medvetenheten om detta oacceptabla och kränkande ingrepp. Det handlar också om att samhället måste bli bättre på att upptäcka tecken på när flickor befinner sig i riskzonen. Alla de vuxna som finns runt flickorna måste samverka för att förhindra övergrepp. Därför krävs det bättre kunskaper. De flickor och kvinnor som bor i Sverige och som redan har blivit könsstympade måste få det stöd de behöver. Skolan är ett prioriterat område. Genom att öka skolpersonalens kunskaper och kompetens angående könsstympning kommer skolans utvecklingsarbete och elevernas lärande att främjas och stödjas.
Länken mellan det nationella och det internationella arbetet är viktigt att uppmärksamma för att kunna stoppa könsstympning. EU och varje medlemsland bör underteckna och ratificera Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
S-kvinnor kräver att regeringen tar initiativ såväl nationellt, inom EU som internationellt mot könsstympning.
Uttalande antaget av S-kvinnors Årskongress vid Ädelfors Folkhögskola, Vetlanda den 17 mars 2012
Könsstympning är en tusenårig sedvänja som innebär att kvinnans klitoris och blygdläppar skärs bort. Övergreppet begås redan när flickorna är i 5-6 årsåldern och utförs utan bedövning och oftast med ett rakblad. Efter amputeringen får inte flickorna någon medicinsk behandling, så som hjälp med att sy ihop såren, utan flickorna lämnas med sina skador för att självläka under flera dygn.
Förutom det psykiska traumat och den fysiska smärtan så riskerar flickorna infektioner. Rapporter finns även om att unga flickor till och med förblött till döds efter övergreppet. De som ändå lyckas genomlida händelsen får kraftiga ärrvävnader i sina underliv vilket ger en försämrad elasticitet. Följden blir oftast komplikationer vid förlossningar, så som att barnet får svårare att komma ut och att såren i mammans underliv rivs upp. Det första ökar risken för syrebrist hos fostret med dödsfall eller handikapp som följd. Det senare leder inte sällan till att mamman får en kraftig och livshotande blodförlust.
Det finns inte något stöd för kvinnlig könsstympning i någon religion. Könsstympning nämns varken i Koranen, Bibeln eller i andra religiösa dokument, men den förekommer såväl bland katoliker, protestanter, kopter, falasher - judar från Etiopien - och muslimer som i naturreligioner. Det är däremot inte ovanligt att könsstympning av flickor motiveras med en religiös bevekelsegrund. Traditionen är mycket djupt rotad och det sociala trycket är hårt hos de folk som praktiserar den. Enligt olika källor beräknas mer än 127 miljoner kvinnor och flickor i världen vara könsstympade. Vi vet inte hur många av dessa som bor i Sverige. Men vi vet att flickor som bor i Sverige fortfarande utsätts för detta kränkande övergrepp trots att könsstympning är förbjudet enligt lag sedan 1982.
Få anmälningar till polisen görs om könsstympning. Många gånger är det bara flickan själv och någon nära anhörig till henne som har kännedom om brottet. Viljan att anmäla en närstående eller till och med sina egna föräldrar är av naturliga skäl inte så stor. Om könsstympningen på flickor i Sverige ska upphöra måste därför lagstiftningen kompletteras med andra åtgärder.
Det handlar om att bredda opinions- och informationsinsatserna kring könsstympning och höja medvetenheten om detta oacceptabla och kränkande ingrepp. Det handlar också om att samhället måste bli bättre på att upptäcka tecken på när flickor befinner sig i riskzonen. Alla de vuxna som finns runt flickorna måste samverka för att förhindra övergrepp. Därför krävs det bättre kunskaper. De flickor och kvinnor som bor i Sverige och som redan har blivit könsstympade måste få det stöd de behöver. Skolan är ett prioriterat område. Genom att öka skolpersonalens kunskaper och kompetens angående könsstympning kommer skolans utvecklingsarbete och elevernas lärande att främjas och stödjas.
Länken mellan det nationella och det internationella arbetet är viktigt att uppmärksamma för att kunna stoppa könsstympning. EU och varje medlemsland bör underteckna och ratificera Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
S-kvinnor kräver att regeringen tar initiativ såväl nationellt, inom EU som internationellt mot könsstympning.
Uttalande antaget av S-kvinnors Årskongress vid Ädelfors Folkhögskola, Vetlanda den 17 mars 2012
torsdag 1 mars 2012
kvinnor arbetar gratis från 15:51 – 17.00 varje dag.
Regeringen Reinfeldt för en omodern politik som ökar skillnaderna på arbetsmarknaden. Nästan 60 procent av de unga kvinnorna har idag en tidsbegränsad. Få timmar i jobb med låga löner betyder ger låg inkomst och en tidsbegränsad anställning betyder ofare otrygga jobb än frihet.
I restauranger och affär men även unga kvinnliga tjänstemän har allt oftare en tidsbegränsad anställning. Osäkra anställningar gör det omöjligt att planera sin ekonomi och sitt liv. Den sociala tryggheten blir försvagas. Migrantarbetare och papperslösa kvinnor är den allra mest utsatta gruppen i jobb.
Denna utvckling som sköljer över kvinnor är inte en naturkraft utan något som regeringen stimulerat. På samma sätt som de genom en gammalmodig familjepolitik uppmuntrar kvinnor att ta större ansvar för familj och hem. Kvinnor och män behöver en modern familjepoltik, skärpt lagstiftning och rätt till heltid. Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv hela vägen från skolan till pensionärslivet. Men ska detta vara möjligt, måste kvinnor ha samma chanser på arbetsmarknaden som män.
- Kvinnor har högre utbildning än män, både bland inrikes- och utrikes födda.
- Under den senaste 20-årsperioden har andelen kvinnor bland personer med doktorsexamen ökat från 27 till 50 procent.
- Kvinnors löner motsvarar 85,7 procent av mäns löner räknat på en heltidslön.
- Löneskillnaden mellan kvinnor och män är 14,3 procent. Det innebär att kvinnor arbetar gratis från 15:51 – 17.00 varje dag.
I restauranger och affär men även unga kvinnliga tjänstemän har allt oftare en tidsbegränsad anställning. Osäkra anställningar gör det omöjligt att planera sin ekonomi och sitt liv. Den sociala tryggheten blir försvagas. Migrantarbetare och papperslösa kvinnor är den allra mest utsatta gruppen i jobb.
Denna utvckling som sköljer över kvinnor är inte en naturkraft utan något som regeringen stimulerat. På samma sätt som de genom en gammalmodig familjepolitik uppmuntrar kvinnor att ta större ansvar för familj och hem. Kvinnor och män behöver en modern familjepoltik, skärpt lagstiftning och rätt till heltid. Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv hela vägen från skolan till pensionärslivet. Men ska detta vara möjligt, måste kvinnor ha samma chanser på arbetsmarknaden som män.
- Kvinnor har högre utbildning än män, både bland inrikes- och utrikes födda.
- Under den senaste 20-årsperioden har andelen kvinnor bland personer med doktorsexamen ökat från 27 till 50 procent.
- Kvinnors löner motsvarar 85,7 procent av mäns löner räknat på en heltidslön.
- Löneskillnaden mellan kvinnor och män är 14,3 procent. Det innebär att kvinnor arbetar gratis från 15:51 – 17.00 varje dag.
Prenumerera på:
Inlägg
(
Atom
)