Berättelserna går bortom orden när jag talar med flyktingar i Islahiye vid gränsen till Syrien. En man berättar även att tio av hans släktingar dött påväg över medelhavet på väg till EU-området. På frågan om det förekommer sexuella övergrepp på kvinnor under kriget får jag inga egentiga svar, tabu och smärta lägger hinder i vägen. Personal i flyktinglägret säger att kvinnor får hjälp med vad de behöver men inget uppger att man dokumenterar vittnesmål och kvinnornas berätelse. Viktigt för att inte säga avgörande för rättsprocesser.
Så många traumatiserade människor, det är värst för barnen säger de vuxna. Man får också vara varsam när man talar med traumatiserade människor och särskilt om det inte sker i enrum. Det är dock ett krig som pågår andra sidan gränsen.
Det finns undervisning och lärarutbildade föräldrar undervisar enligt syrisk läroplan. En syrisk Imam finns i en lokal som iordningsställts som Moske.
Många här har tagit emot flyktingar i sina privata hem, man känner varandra över gränsen och släkter bor på båda sidor. En man berättar att han har tjugofem personer i sitt hushåll men inte kan få hjälp till deras uppehälle då det är illegalt att ta emot flyktingar, även släktingar i sitt eget hem. Syrier med egna medel köper hus och hur lägenheter med följd att bostadkostanden stigit. Jag betalar nu mer här i Gaziantep än för ett rum än för trerumslägenheten i när jag levde i Belgien sa någon. Turkiet gör stora ansträngningar och erbjuder humanitärt stöd och hälso- och sjukvård. Men lägren är stängda för insyn.
Nyligen tillkom ett beslut om direktiv från regeringen om arbetsordning för lägren. Men någon uppföljning av implementeringen kan inte göras. Det lagförslag som kom i somras om generell politkik för flyktingar väntas antas under hösten. Men inget säger att heller detta ska öppna upp för insyn i lägren för UNHCR, mr-org eller ens turkiska parlamentariker.
Då den ekonomiskt viktiga gränshandeln tvingats stänga påverkas även de turkiska hushållens ekonomi. Men signaler kommer även om handel med kvinnor. Kvinnoorganisationer berättade bla om en Sheik som tagit en ung kvinna som ytterligare en hustru mot hennes vilja men också hur det hade misslyckats att skydda kvinnan. Polygami tillämpas i Turkiet framförallt på landsbygden. En ung kvinna, inte sällan illiterat, utan omvärldskunskap- pengar o familjens skydd riskera att utnyttjas på ett avskyvärt sätt även när hon flytt till det som hon trott, tryggheten.
Det krävs en strategi för att kunna motverka problem som nu uppstår efterhand men också för vad som ska hända på längre sikt med de som flytt från Syrien oberoende om de kallas gäster, flyktingar eller skyddsökande. Alla kommer inte att kunna återvända och behov av humanitärt stöd kommer att behövas länge än. För en del flyktingar blir det andra vintern med snö och kyla i tält. Människor måste får möjlighet till en omstart inte minst för barnens skull.
