Riksdagen och 1325

Svenska Myndigheters genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 för Perioden 1/1 - 31/12 2012

 

Redovisning och analys av indikatorerna till den Nationella handlingsplanen för 2009-2012 för att genomföra säkerhetsrådets resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet. De som vet att jag följer 1325-frågorna noga har frågat om/på vilket sätt vi i Riksdagen har fått utvärderingen av NAP 1325 för 2012 Sänds den i pappersform eller föredrags den muntligt är en fråga?

 

Jag ska svara formellt om riksdagens rutiner. Regeringsbeslut expedieras normalt sett inte till riksdagen annat än om regeringen tar beslut om propositioner/skrivelser som ska överlämnas till riksdagen för beredning och beslut. Regleringsbrev och lagrådsremisser översänds till riksdagen i kopior. Nu blir det första gången som myndigheterna rapporterat enligt de indikatorer som fastställdes förra året. Självklart kan jag begära att få ta del av Handlingsplanen och lika självklart har det varit för mig att också ta fram dessa texter. Men med samma självklarhet kunde regeringen sända över Handlingsplan och uppföljning för kännedom till relevanta utskott i riksdagen. Däremot ska riksdagen inte sköta regeringen och myndigheters uppgifter. Riksdagen ska följa upp sina beslut.   

 

Nationellt samverkansforum 1325, inbjuder torsdag 18:e april till information och årets första samverkansmöte för 1325-aktörer, vara Operation 1325 är en. Inbjudare är Folke Bernadotteakademin. Då ges en presentation av svenska myndigheters indikatorsrapportering gällande implementeringen av nationella handlingsplanen för 1325. Myndigheterna presenterar huvudpunkterna i sin rapportering och berättar om arbetet med rapporten. Med and andra ord sker det en information utåt i samhället. 

Men den nu aktuella Handlingsplanen för 1325/uppföljningen har inte inkommit till riksdagen och återfinns därför heller inte i diarium eller databaser. I resolution 1325 står inget om upprättandet av en nationell handlingsplan eller samråd med de nationella parlamenten:

 

http://www.un.org/events/res_1325e.pdf
 

Det är hittills få länder som har tagit fram en nationell handlingsplan för genomförandet av 1325, varav Sverige var ett av de första länderna under dåvarande S-regering. Sedan har vi kämpat för varje steg, för förnyade handlingsplaner och för att utveckla arbetet. Inget har kommit av sig själv. Delar av mitt påverkansarbete finns i riksdagens protokoll, annat i S-motioner och uttrycks i betänkande. Om nu något trodde att det etablerat sig en självklar rutin att 1325 inkluderas i dokument till riksdagen så är det inte fallet. Men Utrikesutskottet har sett till att komplettera i texter vid arbete med att ta fram betänkande. Men frågan om 1325 tar jag också med mig ut som till Europarådet och besök i huvudstäder osv. 

 

I handlingsplanen framgår att:

 

"Handlingsplanen har utarbetats av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet, som i sin tur har vägletts av en dialog med olika intressenter: myndigheter, enskilda organisationer, forskningsinstitutioner, internationella organisationer och andra länder. Denna gemensamma ansats ska också prägla handlingsplanens genomförande."

Det talas dock inte något om ev. samråd eller liknande med Sveriges riksdag. Vad gäller genomförandet av resolution 1325 nämns inte heller riksdagen:

 

"På den nationella nivån involverar arbetet för att genomföra resolution 1325 i första hand de departement och enheter inom Regeringskansliet som arbetar med freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, mänskliga rättigheter och/eller med jämställdhetsfrågor (Utrikes-, Försvars-, Justitie- och Integrations- och Jämställdhetsdepartementet) samt de myndigheter som utbildar och sänder ut personal till internationella insatser eller bedriver relevant forskningsverksamhet (framförallt Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, Folke Bernadotteakademin, Sida, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Totalförsvarets Forskningsinstitut, Försvarshögskolan, Kriminalvården, Domstolsverket och Åklagarmyndigheten). Svenska utlandsmyndigheter i konflikt- och postkonfliktområden samt vid de internationella organisationerna (FN, EU, OSSE, Europarådet, Nato m.fl.) har en särskild roll. Enskilda organisationer bidrar till att stärka Sveriges samlade engagemang nationellt och internationellt vilket beaktas i eventuella beslut om stöd till dessa organisationer." 

 

Vad gäller uppföljning och utvärdering av handlingsplanen nämns inte heller riksdagen explicit. Däremot anges följande om finansiering:

 

"Finansiering av genomförandet av planen sker inom ramen för befintliga anslag och medel samt reguljära budget- och andra styrningsprocesser."

 

Regeringen tog i september 2012 efter påtryckningar inte minst från mig, beslut om ett antal indikatorer för att följa upp genomförandet av den svenska nationella handlingsplanen för FN-resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Sju nationella indikatorer har tagits fram. Genom dessa ska möjligheten att mäta och utvärdera målen som fastställs i Sveriges handlingsplanen förbättras. Indikatorerna mäter bland annat antalet kvinnor som rekryteras till internationella fredsinsatser.

 

Folke Bernadotteakademin, Försvarsmakten, Kriminalvården, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rikspolisstyrelsen och Sida har av regeringen fått i uppdrag att med hjälp av indikatorerna årligen redovisa myndigheternas genomförande av handlingsplanen.

 

Frågan är varför det som borde vara rutiner kring 1325 ännu inte är en självklarhet för regeringen, varför vi socialdemokrater får slåss för att upprätthålla fokus på 1325 liksom varje steg framåt. Varför är det heller inte en självklarhet att regeringen sätter 1325 på EU och den internationella dagordningen.

 

Slutligen, jag skulle välkomna om om regeringen vill ha det samråd med ledamöter i riksdagen kring 1325. Men man måste vara minst två om det ska kunna kallas ett möte!

 

Ungern

Under flera år har jag pekat på den oroande utvecklingen i Ungern. Men Sveriges regering har varit påfallande tysta. Då har oron varit större i Europarådet men EPP-gruppen, den partigrupp såväl Reinfeldts Moderater som

Ungerns premiärminister Victor Orban partivänner tillhör har ett stort inflytande som dessvärre även bromsat kritik. Jag har tagit såväl egna som tagit initiativ till tvärpolitisk kritik.

Men jag och numera är min oro spridd är bekymrade. Grundlagsändringar som riskerade att undergräva rättsstatsprincipen har röstats igenom av parlamentet . Bilden ges att man använde sig av 2/3-dels majoritet vid omröstning i parlamentet med syftet att även kunna upphäva konstitutionsdomstolens domar. Den 11 mars huttalen Europarådets Generalsekreterare Janland och EU-kommissionens ordförande Barroso sig gemensamt uttalande om omröstningen ang den den fjärde grundlagsändringen. Man menade att ändringarna var bekymmersamma vad gäller respekt för rättsstatsprincipen, EU-lagstiftning och Europarådets standarder. Venedigkommissionen och EU/KOM skall granska den fjärde grundlagsändringen.

Den ungerske presidentet och andra ledande politiker måste ta kritiken på allvar. Tyskland har uppmanat Ungern att samarbeta med Venedigkommissionen. Vilket är bra. Risken för en urholkning av yttrandefriheten är konkret och jag vill upprepa oron för hur frågan om 2/3-del majoritet för beslut i parlamentet används. Det finns oro för den fjärde och än fler grundlagsändringen. Våra bilaterala kontakter måste fokusera en tydlig dialog som pekar på oron för grundlagsändringar.

Frågan är om Ungerns färdriktning, hur kommer utvecklingen att te sig. Men den maktfördelning som råder är demokrati i farozonen. Sverige följde frågan, något man säger ibland och ibland uttrycker regeringen att man är splittrad i sin syn på Ungern. Sverige är ett land som medlem av såväl Europarådet som EU och från vilket man kan förvänta sig tydligare hållning. Reformer på rättsområdet skedde i enlighet med grundläggande konstitutionella principer och i samklang med rättsstatsprincipen. Ungern ska ta sitt ansvar med full respekt för de internationella åtaganden som landet gjort och vi ska påpeka när så inte sker. Kan särskilt peka på helt oacceptabla uttalande om romer.

State Departements talesperson uttalade sig den 7 mars. USA har haft den skarpaste kritiken mot Ungern så långt jag kunnat följa konversationen. Men Ungern ignorerat synpunkter från såväl den egna befolkningen, experter som från Venedigkommissionen, Europarådet och EU som nu USA. Men jag förutsätter att Venedigkommissionen fortsätter ta upp Ungern och i Europarådets Parlamentariska Församling så kommer frågan om Ungern att återkomma. Jag menar att även om det inte hade löst ut alla problem så var Sveriges regering men också andra för tysta och undfallande när problemen för mig i Ungern blev uppenbara, hade man agerat då, hade vi troligen haft betydligt mindre problem i dagens Europa med Ungern och ungrare i sitt land.

En förändring är nödvändig

Uttalande vid S-kvinnors Årskongress i Värnamo 16 mars 2013

Jämlikheten ökar när det råder en stark välfärd. En stark välfärd ger samtidigt fler jobb. Ekvationen är alltså enkel: att kämpa för en större jämlikhet är också att kämpa för minskad arbetslöshet. Det känns alltid angeläget att påminna om kopplingen. Utvecklingen är oroväckande på arbetsmarknaden. Jönköping är näst efter Kronoberg det län i landet som de senaste tolv månaderna drabbats av flest varsel. Vid årsskiftet gick 6 031 kvinnor arbetslösa i Jönköpings län. Siffran är lika med 7,5 procent av all kvinnlig arbetskraft i åldern 16-64 år. Skärskådas arbetslösheten totalt sett råder näst intill jämvikt mellan kvinnor och män i länet. Men att båda könen drabbas lika hårt sett till antal döljer inte det faktum att den statistiska bilden blir lite skev. Eftersom överskottet av arbetskraft finns i hög grad inom kvinnodominerande yrken – exempelvis barnskötare, vårbiträden och köks- och restaurangbiträden – är det i synnerhet kvinnor som kommer i kläm när det skärs ner på tjänster. Det är också inom uppräknade områden vi hittar en stor del av alla deltidsarbeten. I och med att kvinnor generellt ägnar dubbelt så mycket tid än män på hushållssysslor respektive omsorg i hemmet har man ofta svårt att arbeta mer. Det är många gånger enbart deltidstjänster de har möjlighet att ta.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven har deklarerat ”jobben först”. I prioriteringen väver han in jämställdhet som en central bit. Att skapa en jämställd arbetsmarknad kräver en kombination av politiska beslut och enträget arbete. Löfven pekar på lönekartläggning och genomarbetade jämställdhetsplaner och lyfter fram en målmedveten strävan för ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Han är därmed inne på en av S-kvinnors hjärtefrågor. Vi vill se att föräldraförsäkringen på sikt delas lika mellan föräldrarna. Jönköpings län är dessvärre det tydligaste beviset på behovet av en individualiserad föräldraförsäkring. I vårt län tog kvinnorna under 2011 ut 78,6 procent av föräldraledigheten medan män tog ut 21,4 procent. De siffrorna innebär att Jönköpings län är sämst i Sverige när det gäller en jämställd fördelning av föräldraledigheten. Det här får i sin tur negativa konsekvenser för jämställdheten på lönesidan. Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män har varit oförändrad de senaste 30 åren trots att kvinnor har högre utbildning. I Jönköpings län skiljer det 80 000 kronor i årlig medelinkomst mellan kvinnor och män. Gapet är 10 000 kronor större här än i riket i stort. 

 

Är det någonstans en progressiv jämställdhetspolitik verkligen är efterlängtad är det således i vårt län. Nu händer i princip ingenting. Med den följden att Sverige tappar mark i jämställdhetsarbetet. Vi är inte längre världens mest jämställda land. Enligt World Economic Forums respekterade jämställdhetsrankning har Sverige sedan 2006 fallit till fjärde plats. Huvudorsaken är naturligtvis regeringens lama, för att inte säga obefintliga, arbete på området.

En förändring är nödvändig.