Är allt till salu. Som ni ser sköljer en privatiseringsvåg över Sverige, nyligen Apoteket och nu är det bilprovningen. Och priset ska som när det gäller läkemedel öka för konsumenterna. Och ingen verkar heller ha hört om detta i valrörelsen -06. Och av samma skäl vill högern göra det krångligare och dyrare att boka en tågbiljett. En rea sv ideologiska skäl.
Och infrastrukturminister Åsa Torstensson C medger själv nu att priserna kommer att öka kraftigt och erfarenheterna från andra länder visar både att priserna per besiktning ökar, men även antalet underkända fordon. Tunga remissinstanser pekar dessutom på att antalet provstationer i glesbygdslän som Jönköping riskerar att minska. Så klart att vi socialdemokrater från valkretsen reagerar.
I Bilprovningens senaste kundenkät som kom den 31 augusti, uppgav 94 procent att de var nöjda med sitt besök på provstationen. Sverige har Europas lägsta besiktningsavgifter och Svensk bilprovning erbjuder ett finmaskigt nät av provstationer som garanterar en god tillgänglighet i alla delar av landet.
Innan man privatiserar statlig verksamhet måste man kunna slå fast att det finns förutsättningar att skapa den sunda tävlan om kunderna som driver ner priserna och ökar utbudet. Bilbesiktningen är obligatorisk. Som bilägare kan du inte strunta i att besikta din bil med mindre än att den beläggs med körförbud.
De internationella erfarenheterna är också avskräckande. Priserna för att besikta sin bil är 50-100 procent högre i de europeiska länder som valt att avreglera fordonsbesiktningen.
Tittar man till exempel på Finland som har privatiserat sin bilprovning, har kostnaden ökat med hela 70 procent. Skulle man översätta detta till svenska mått skulle besiktningspriset öka från dagens 300 till 520 kronor. Antalet underkända bilar har stigit från 19 procent till 28 procent. Det är en ökning på 50 procent!
Kombinerar man obligatorisk besiktning med fåtalskonkurrens blir resultatet per definition kraftigt ökat pris. Detta är något som inte ens Åsa Torstensson själv förnekar. I en intervju med SvD Näringsliv den 23 juli gav hon svaret att ”det kan säkert gå upp”.
Såväl Konkurrensverket som Statskontoret och motormännen är kritiska i sina remissyttrande. En nykter analys visar alltså följande: Priserna kommer att stiga kraftigt, tillgängligheten till bilprovningen kommer att minska i glest bebyggda områden och det finns en uppenbar risk att antalet omotiverade underkännanden ökar.
Det saknas uppenbarligen sakliga argument för en avreglering av fordonsbesiktningen. Så varför väljer regeringen - mot allt förnuft - att gå vidare? Det handlar uppenbarligen om att fullfölja en mycket konsekvent linje som har sin närmaste motsvarighet i järnladyn Margaret Thatchers privatiseringskampanj i 1980-talets Storbritannien. Järnvägen och apoteken är ute på marknaden och nu har turen kommit till Europas mest effektiva bilprovning. Att några ska kunna tjäna pengar på att vi blir otryggare och till en högre kostnad har högsta prioritet.
söndag 18 oktober 2009
Jämställdhetsmötet i ockupationslandet Marocko
År 2003 presenterade Marockos kung den lagens ”Code de famille”. Och med familjelagen, Moudawana, gjordes framsteg som välkomnats. Nu under november anordnas ett ministermöte i Marocko inom EU:s medelhavssamarbete för att diskutera hur jämställdhet kan främjas i regionen. Man vill uppnå överenskommelse om fortsatta insatser från dokument, ”Strengthening the Role of Women in Society” som antogs vid Euromed-mötet i Istanbul 2006.
Och Unionen för Medelhavet bör sätta jämställdheten högre för det multilateralt samarbete i såväl EU som de 16 partnerländerna. Marocko ockuperar Västsahara vilket kräver reaktioner.
Och jag får rapporter om övergrepp på kvinnliga västsahariska människorättsförsvarare. Men inga svar ges om och hur ockupationen och övergrepp på kvinnliga västsaharier som Sultana och Sukaina ska inkluderas under mötet i Marrakech. S-kvinnor har uthållitg stött västshariska kvinnors kamp för sin och familjernas vardag men också för självständigheten.
Och vi är många i Sverige som sedan länge stött kampen för ett fritt och självständigt Västsahara. Polisario måste fortsatt föra en fredlig kamp och behöver fortsatt omvärldens stöd.
Vi önskar demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna för Västsaharas folk. Första steget på den vägen måste vara att Marockos orättfärdiga ockupation av Västsahara upphör. Vi skriver i vår S-motion att Västsahara är Afrikas sista koloni. Frågan om Västsaharas frihet har i flera år engagerat det socialdemokratiska partiet och dess sidoorganisationer.
Vi socialdemokrater stödjer arbetet för ett fritt och självständigt Västsahara. Vi kräver att ockupationen upphör, folkomröstningen genomförs liksom förhandlingar mellan parterna, muren på ockuperat område rivs och att de marockanska kränkningarna av mänskliga rättigheter i Västsahara får ett slut. Sverige måste utöka sina relationer med Västsahara. De ca 160 000 västsahariska flyktingarna främst i Algeriet, är totalt beroende av internationell hjälp för sin överlevnad.
Många socialdemokrater har själva besökt flyktinglägren och har rapporterat hem om förfärliga omständigheter. Socialdemokraterna måste därför fortsätta att trycka på för att den humanitära hjälpen till flyktingarna ökar, samt att innehållet i matprogrammet utvecklas.
Nu har också nyheten nått oss om att 7 västsahariska människorättsaktivister greps på Casablancas flygplats av marockansk polis när de återvände från de västsahariska flyktinglägren den 8 oktober. Den 15 oktober ställdes de inför en militärdomstol i Rabat anklagade för "hot den yttre nationella säkerheten" och "samarbete med fienden". De har nu förts till ett fängelse i Salé utanför Rabat (enligt Tidskriften Västsahara nät upplaga).
En av de gripna är Brahim Dahane, ordförande i ASVDH (Association Sahraouie des Victimes des Violations Graves des Droits de l’Homme Commises par l’Etat du Maroc). Han skulle ha framträtt som talare på Palmedagarna, som arrangerades av Olof Palmes Internationella Center den 11 oktober.
Nu stoppade de Brahim Dahane från att komma till Sverige precis som den iranska regimen förra året stoppade Parvin Ardalan från att komma och ta emot Palmepriset. Så agerar bara stater som är rädda för människors längtan efter frihet, saJens Orback, Palmecentrets generalsekreterare.
- Vi fördömer Marockos agerande och kräver att de genast släpper Dahane och de andra gripna.
Och Jens Orback fortsatte - Vi kräver att den svenska regeringen fördömer gripandet och att svenska ambassaden i Rabat ger stöd åt Dahane att fortsätta arbetet för demokrati, utifrån Sveriges syn på mänskliga rättigheter.
Västsaharas president Mohammed Abdelaziz vädjade till EU den 12 oktober om agerande för de fängslade. Och Amnesty International uppmanade Marocko att omedelbart släppa de gripna den 13 oktober. Men vad säger Utrikesminister Carl Bildt och vad ska Jämställdhetsminister Nyamko Sabunis säga i Marrakech. Jag kommer att fråga regeringen.
Och Unionen för Medelhavet bör sätta jämställdheten högre för det multilateralt samarbete i såväl EU som de 16 partnerländerna. Marocko ockuperar Västsahara vilket kräver reaktioner.
Och jag får rapporter om övergrepp på kvinnliga västsahariska människorättsförsvarare. Men inga svar ges om och hur ockupationen och övergrepp på kvinnliga västsaharier som Sultana och Sukaina ska inkluderas under mötet i Marrakech. S-kvinnor har uthållitg stött västshariska kvinnors kamp för sin och familjernas vardag men också för självständigheten.
Och vi är många i Sverige som sedan länge stött kampen för ett fritt och självständigt Västsahara. Polisario måste fortsatt föra en fredlig kamp och behöver fortsatt omvärldens stöd.
Vi önskar demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna för Västsaharas folk. Första steget på den vägen måste vara att Marockos orättfärdiga ockupation av Västsahara upphör. Vi skriver i vår S-motion att Västsahara är Afrikas sista koloni. Frågan om Västsaharas frihet har i flera år engagerat det socialdemokratiska partiet och dess sidoorganisationer.
Vi socialdemokrater stödjer arbetet för ett fritt och självständigt Västsahara. Vi kräver att ockupationen upphör, folkomröstningen genomförs liksom förhandlingar mellan parterna, muren på ockuperat område rivs och att de marockanska kränkningarna av mänskliga rättigheter i Västsahara får ett slut. Sverige måste utöka sina relationer med Västsahara. De ca 160 000 västsahariska flyktingarna främst i Algeriet, är totalt beroende av internationell hjälp för sin överlevnad.
Många socialdemokrater har själva besökt flyktinglägren och har rapporterat hem om förfärliga omständigheter. Socialdemokraterna måste därför fortsätta att trycka på för att den humanitära hjälpen till flyktingarna ökar, samt att innehållet i matprogrammet utvecklas.
Nu har också nyheten nått oss om att 7 västsahariska människorättsaktivister greps på Casablancas flygplats av marockansk polis när de återvände från de västsahariska flyktinglägren den 8 oktober. Den 15 oktober ställdes de inför en militärdomstol i Rabat anklagade för "hot den yttre nationella säkerheten" och "samarbete med fienden". De har nu förts till ett fängelse i Salé utanför Rabat (enligt Tidskriften Västsahara nät upplaga).
En av de gripna är Brahim Dahane, ordförande i ASVDH (Association Sahraouie des Victimes des Violations Graves des Droits de l’Homme Commises par l’Etat du Maroc). Han skulle ha framträtt som talare på Palmedagarna, som arrangerades av Olof Palmes Internationella Center den 11 oktober.
Nu stoppade de Brahim Dahane från att komma till Sverige precis som den iranska regimen förra året stoppade Parvin Ardalan från att komma och ta emot Palmepriset. Så agerar bara stater som är rädda för människors längtan efter frihet, saJens Orback, Palmecentrets generalsekreterare.
- Vi fördömer Marockos agerande och kräver att de genast släpper Dahane och de andra gripna.
Och Jens Orback fortsatte - Vi kräver att den svenska regeringen fördömer gripandet och att svenska ambassaden i Rabat ger stöd åt Dahane att fortsätta arbetet för demokrati, utifrån Sveriges syn på mänskliga rättigheter.
Västsaharas president Mohammed Abdelaziz vädjade till EU den 12 oktober om agerande för de fängslade. Och Amnesty International uppmanade Marocko att omedelbart släppa de gripna den 13 oktober. Men vad säger Utrikesminister Carl Bildt och vad ska Jämställdhetsminister Nyamko Sabunis säga i Marrakech. Jag kommer att fråga regeringen.
Kvinnor i konflikt och 1888 samt 1889
I arbetet med mänsklig säkerhet saknas oftast det genusperspektiv som behövs för att se skillnader i mäns och kvinnors säkerhetsbehov. Och det är frågo som ska in i den politiska dialogen och inte bara tonas ner som ett ansvar begränsat till bistånd och välgörenhet som av regeringen idag. Något jag hävdat sedan valet 2006.
Nu bekräftas min bild av en ny granskning som Kvinna till Kvinna har gjort. De skriver "Utrikesminister Carl Bildt fortsätter att utelämna kvinnors roll i det fredsbyggande arbetet och kvinnors rättigheter i viktiga delar av sitt utåtriktade arbete". Bildt plockades rån de stängda styrelserummen med män runt bordet direkt till uppdraget som Utrikesminister i högerregeringen.
Många vill släta över och göra det till en personlig fråga men Statsmintern har gett honom uppdraget och i det ingick tydligen inte kvinnors rättigheter som människor. Och notera att såväl M, Fp, C och Kd har stött och stödjer denna politik.
Kvinnors situation osynliggjörs. Ändå är det kvinnor och barn är de som drabbas hårdast i en konflikt. Systematiska våldtäkter och massvåldtäkter används som ett vapen i konflikter och det drabbar naturligtvis den utsatta individen oerhört hårt men också hela samhället.
Betydande resurser måste satsas på de behov som kvinnor och flickor har av skydd och stöd under och efter en konflikt. Samtidigt är det viktigt att understryka kvinnors avgörande uppgifter och roll i fredsprocesser, som beskrivs i FN:s säkerhetsråds resolution 1325 och resolution 1820 om sexuellt våld i konflikter. Sexuellt våld är en av de allvarligaste formerna av våld mot kvinnor, där våldtäkt utgör den grövsta formen. Våldtäkt är, vare sig det sker i tider av fred eller under väpnad konflikt, en kränkning av en kvinnas identitet och mänskliga rättigheter. I väpnade konflikter har våld mot kvinnor nått epidemiska proportioner. Massvåldtäkter används ofta systematiskt som ett vapen.
Vi socialdemokrater skriver i vår en motion om att vi anser det omfattande sexuella våldet mot kvinnor och barn i väpnade konflikter måste bekämpas än mer målmedvetet. Våldtäkter används i ökande grad som vapen för att kränka och stigmatisera kvinnorna. De grova övergreppen innebär ett enormt lidande för de drabbade men är också ett hot mot fred och säkerhet. Våldet mot kvinnor fördjupar konflikter och försvårar möjligheterna till försoning. Kvinnor och barn i krigshärjade områden i världen utsätts dagligen för omfattande våld. De är inte enbart offer i skuggan av krig utan måltavlor där sexuellt våld är en del av krigsföringen. Arbetet med FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet är centralt i detta sammanhang. Kvinnors rättigheter och perspektiv måste få bättre genomslag i arbetet för fred och säkerhet. Ett ökat kvinnligt deltagande i konfliktförebyggande och krishantering före, under och efter en konflikt är en förutsättning för hållbar fred och utveckling. Alla länder ska upprätta nationella handlingsplaner för genomförandet av resolution 1325 så är det inte idag.
Men jag gläds över att regeringen tvingades backa efter mitt krav så att Sverige nu har en uppdaterad handlingsplan. Vi synliggör denna fråga i Europarådet coh driver detta aktivt i EU, där bara ett tiotal av unionens 27 medlemsländer har antagit nationella handlingsplaner för genomförandet av resolutionen. FN:s säkerhetsråd antog enhälligt resolution 1820 om sexuellt våld mot civila i konflikter från 2008. Resolutionen fördömer våldtäkt och andra former av sexualiserat våld i konfliktsituationer och stadgar vidare att våldtäkt kan utgöra krigsbrott, brott mot mänskligheten och en konstituerande handling för folkmord.
Vi välkomnar och stödjer denna viktiga resolution och kommer att fortsätta att arbeta för att den antas av alla FN:s medlemsländer. Något ens i närheten av Hillary Clintons uppskattade tal i Kongo har inte hörts från Bildt. Samtidigt är viktigt att Sverige agerar både nationellt och internationellt för att förbättra arbetet med FN:s resolutioner 1325 och 1820.
Men regeringen har vid flera tillfällen underlåtit att ta upp till exempel resolution 1325 i sina propositioner om internationella insatser, vilket vi tycker är allvarligt och vi kräver att regeringen lägger större vikt vid dessa frågor. Och nu har Sverige också att snabbt lyfta in de två stödjande nya resolutionerna 1888 och 1889 i arbetet.
Nu bekräftas min bild av en ny granskning som Kvinna till Kvinna har gjort. De skriver "Utrikesminister Carl Bildt fortsätter att utelämna kvinnors roll i det fredsbyggande arbetet och kvinnors rättigheter i viktiga delar av sitt utåtriktade arbete". Bildt plockades rån de stängda styrelserummen med män runt bordet direkt till uppdraget som Utrikesminister i högerregeringen.
Många vill släta över och göra det till en personlig fråga men Statsmintern har gett honom uppdraget och i det ingick tydligen inte kvinnors rättigheter som människor. Och notera att såväl M, Fp, C och Kd har stött och stödjer denna politik.
Kvinnors situation osynliggjörs. Ändå är det kvinnor och barn är de som drabbas hårdast i en konflikt. Systematiska våldtäkter och massvåldtäkter används som ett vapen i konflikter och det drabbar naturligtvis den utsatta individen oerhört hårt men också hela samhället.
Betydande resurser måste satsas på de behov som kvinnor och flickor har av skydd och stöd under och efter en konflikt. Samtidigt är det viktigt att understryka kvinnors avgörande uppgifter och roll i fredsprocesser, som beskrivs i FN:s säkerhetsråds resolution 1325 och resolution 1820 om sexuellt våld i konflikter. Sexuellt våld är en av de allvarligaste formerna av våld mot kvinnor, där våldtäkt utgör den grövsta formen. Våldtäkt är, vare sig det sker i tider av fred eller under väpnad konflikt, en kränkning av en kvinnas identitet och mänskliga rättigheter. I väpnade konflikter har våld mot kvinnor nått epidemiska proportioner. Massvåldtäkter används ofta systematiskt som ett vapen.
Vi socialdemokrater skriver i vår en motion om att vi anser det omfattande sexuella våldet mot kvinnor och barn i väpnade konflikter måste bekämpas än mer målmedvetet. Våldtäkter används i ökande grad som vapen för att kränka och stigmatisera kvinnorna. De grova övergreppen innebär ett enormt lidande för de drabbade men är också ett hot mot fred och säkerhet. Våldet mot kvinnor fördjupar konflikter och försvårar möjligheterna till försoning. Kvinnor och barn i krigshärjade områden i världen utsätts dagligen för omfattande våld. De är inte enbart offer i skuggan av krig utan måltavlor där sexuellt våld är en del av krigsföringen. Arbetet med FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet är centralt i detta sammanhang. Kvinnors rättigheter och perspektiv måste få bättre genomslag i arbetet för fred och säkerhet. Ett ökat kvinnligt deltagande i konfliktförebyggande och krishantering före, under och efter en konflikt är en förutsättning för hållbar fred och utveckling. Alla länder ska upprätta nationella handlingsplaner för genomförandet av resolution 1325 så är det inte idag.
Men jag gläds över att regeringen tvingades backa efter mitt krav så att Sverige nu har en uppdaterad handlingsplan. Vi synliggör denna fråga i Europarådet coh driver detta aktivt i EU, där bara ett tiotal av unionens 27 medlemsländer har antagit nationella handlingsplaner för genomförandet av resolutionen. FN:s säkerhetsråd antog enhälligt resolution 1820 om sexuellt våld mot civila i konflikter från 2008. Resolutionen fördömer våldtäkt och andra former av sexualiserat våld i konfliktsituationer och stadgar vidare att våldtäkt kan utgöra krigsbrott, brott mot mänskligheten och en konstituerande handling för folkmord.
Vi välkomnar och stödjer denna viktiga resolution och kommer att fortsätta att arbeta för att den antas av alla FN:s medlemsländer. Något ens i närheten av Hillary Clintons uppskattade tal i Kongo har inte hörts från Bildt. Samtidigt är viktigt att Sverige agerar både nationellt och internationellt för att förbättra arbetet med FN:s resolutioner 1325 och 1820.
Men regeringen har vid flera tillfällen underlåtit att ta upp till exempel resolution 1325 i sina propositioner om internationella insatser, vilket vi tycker är allvarligt och vi kräver att regeringen lägger större vikt vid dessa frågor. Och nu har Sverige också att snabbt lyfta in de två stödjande nya resolutionerna 1888 och 1889 i arbetet.
Prenumerera på:
Inlägg
(
Atom
)