Regeringens löfte var att bryta utanförskapet

Regeringens löfte var att bryta utanförskapet. Regeringen säger att sysselsättningen har ökat sedan 2006, men talar inte om att befolkningen i arbetsför ålder har vuxit ännu mer. Det betyder att fler arbetar i dag än 2006 – men det är också fler som inte arbetar.

Fredrik Olovsson (S)
Riksdagsledamot och gruppledare i finansutskottet
Helene Petersson (S)
Riksdagsledamot
Carina Hägg (S)
Riksdagsledamot
Thomas Strand (S)
Riksdagsledamot

Enligt Riksdagens utredningstjänst (RUT) har andelen som jobbar minskat i 15 av 21 län sedan regeringen tillträdde. För landet som helhet fattas det 42 500 jobb för att nå upp till den nivå som gällde år 2006. I Jönköpings län skulle det vara 7 200 fler sysselsatta om sysselsättningsgraden varit densamma som 2006.

Vi socialdemokrater menar att det nu behövs ny inriktning på den ekonomiska politiken:

För det första: En aktiv närings- och forskningspolitik är basen för tillväxt och fler jobb. Vi vill bl.a. se en strategisk samverkan mellan politik, arbetsmarknadens parter och akademin. En aktiv närings- och forskningspolitik är basen för tillväxt och fler jobb. Vi vill att Sverige ska bli världens främsta land för kunskapsintensiva företag att verka i.

För det andra: Om Sverige ska klara den globala konkurrensen måste vi konkurrera med kompetens, inte låga löner. Sverige har under flera år tappat i internationella kunskapsmätningar i skolan. Vi vill höja kunskapsnivån och öka likvärdigheten i den svenska skolan. Det behövs också en brett kompetenslyft på svensk arbetsmarknad så att människor kan ta de jobb som finns och de nya jobb som växer fram.

För det tredje: Vi vill ersätta regeringens ineffektiva arbetsmarknadspolitiska bombmattor med precisionsinsatser riktade mot de grupper som möter högst trösklar för att komma i jobb. Vi tänker inte rulla tillbaka regeringens jobbskatteavdrag. Hushållen har inrättat sin ekonomi efter dessa. Men den sänkta krogmomsen och den lägre arbetsgivaravgiften för unga, är exempel på mycket dyra åtgärder med svagt stöd i forskningen. Vi har istället föreslagit en särskild tillfällig skattekredit för att öka de idag mycket svaga ekonomiska drivkrafterna för personer med socialbidrag att börja arbeta. Så bedriver man en modern politik för fler jobb genom att använda skattebetalarnas pengar på det mest effektiva sättet.

http://www.nutidningen.nu/index.php/debatt/101-familje-fnu/21788-Regeringens-loefte-var-att-bryta-utanfoerskapet

Reflektioner över verksamhetsåret

S-kvinnor lämnar på Årskongressen i Vetlanda ett verksamhetsår med särskilda förtecken och ett år som ounvikligen kom att flätas samman med dagordningen för Socialdemokratiska partiet. Vi hade avtackade Mona Sahlin som partiledare Internationella Kvinnodagen 8 mars. Sverige är ett av de kvarvarande länderna som aldrig haft en kvinnlig statsminister. I första hand ville vi se en kvinna som kommande partiledare. Men det viktigaste var en feminist som såg könsmaktsordningen och var beredd att göra något radikalt! Håkan Juholt tillträdde som partiledare på en extra partikongress. Vi tackar Håkan för en av hans prioriteringar, S-kvinnors valfråga om att utrota barnfattigdomen.

Våldet hade grym och i ofattbar omfattning slagit till en sommardag i vårt grannland Norge. Den ojämförligt största attacken mot Socialdemokraterna i Skandinavien någonsin drabbade våra partivänner. På ön Utöya anordnade Arbeiderpartiets ungdomsorganisation, AUF, sitt sommarläger för flera hundra barn och unga. Medvetet attackerade mördaren de unga, partiets framtid. Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet är värden som inte kan tas för givna någonstans i världen.

Efter terrordåden i Norge blev det uppenbart att det finns grupper och miljöer, inte minst på nätet, där extremister kan hämta sin näring. Men demokratin har inte låtit sig pressas tillbaka. S-kvinnor drev under flera år en kamp mot extremism mot bakgrund av att den drabbar kvinnor dubbelt. Idag finns en ökad medvetenhet, vissa åtgärder har vidtagits men problemet har däremot inte minskat i samhället.

S-kvinnor som har hade velat se en annan process för val av partiledare som ett led i en successivt modernisera vårt parti kom själva att välja en annan väg för val av Förbundsordförande. Det var öppet för alla medlemmar och kandidater fick presentera sig själva och sina politiska prioriteringar. På Förbundsmötet i Luleå kom Lena Sommerstad att tillträda som nyvald Förbundsordförande.

Rapporten ”Mer vård för pengarna och mer pengar till vård” las fram för ombuden. Viljan att betala lite mer i skatt för en bra sjukvård är stor, och vårdfrågorna berör och engagerar människor djupt. Vård måste få kosta pengar för att sjukvårdspersonalen ska kunna känna tillfredsställelse med sitt arbete och för att patienterna ska känna sig nöjda med den vård de får. Resursbristen inom sjukvården ställdes mot att medel som var avsedda för vård förvandlades till vinster hos vårdföretag. Detta var en av alla frågor som belysts eller behandlats under verksamhetsåret. Arbetslösheten en annan, den fortsätter öka liksom försörjningstödet. Fler kvinnor har osäkra anställningar, ofrivillig deltid och är timvikarier.

Knappt tio månader senare stod Socialdemokraterna efter en turbulent tid åter utan partiledare. Håkan Juholt följde en tradition av ansvarstagande genom att ge sitt helhjärtade stöd till sin efterträdare vid sin avgång i Oskarshamn. IF Metalls Förbundsordförande Stefan Löfven ledde ett förbund som organiserar många lågavlönade kvinnor och som har ett erkänt ambitiöst internt jämställdarbete. Fredagen den 27 januari 2012 valdes Löfven till ny partiledare för Socialdemokraterna. Han betonade att jobben var den viktigaste fråga och sa vidare – Partimedlemmar: Jag är en övertygad feminist. Punkt slut! - En utmärkt början.

S-kvinnors politik för ökad trygghet!

Vi har varnat för att Barnfattigdomen i Sverige kommer fortsätta öka! En utveckling som Rädda Barnens senaste rapport också bekräftat. Under 2009 levde 248 000 barn i fattigdom – det vill säga 13 procent av alla barn i Sverige. Barn som lever i familjer med en ensam kvinna som familjeförsörjare och bland barn vars föräldrar är arbetslösa är oftare drabbade. Nivån för såväl socialförsäkringar, generella bidrag som behovsprövade bidrag behöver ses över. Vi menar att det finns ett samband mellan barnfattigdom och den ekonomiska familjepolitiken samt med kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden. Något som i sin tur hänger samman med brister i barnomsorgen. En självklar faktor för att minska barnfattigdomen vore därför att se över såväl kvinnors arbetsvillkor som barnomsorgen. En utbyggd och förbättrad barnomsorg kräver också resurser så att platsgarantin och behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid kan uppfyllas i alla kommuner. S-kvinnor kräver lagstadgad rätt till nattis. Gör FN:s barnkonvention till lag.
Inte minst många unga kvinnor är arbetslösa. Men lika allvarligt är det att unga kvinnor, som trots allt får jobb, ändå har svårt att försörja sig. Nästan 60 procent av de unga kvinnorna, 16-24 år har idag en tidsbegränsad anställning, mot 47 procent av de unga männen. Män under 24 jobbar i medeltal 33 timmar i veckan, medan kvinnor under 24 inte kommer upp i mer än 27 timmar i veckan. Att jobba i temporära jobb är särskilt vanligt i restauranger och i affärer. Men också bland unga kvinnliga tjänstemän är det idag allt fler som saknar ett fast jobb, enligt TCO. Nästan var fjärde kvinnlig tjänsteman mellan 20 och 34 år har en tidsbegränsad anställning.

Osäkra anställningar som gör det omöjligt för en stor grupp unga kvinnor att planera sin ekonomi, och därmed sina liv. Den sociala tryggheten är sämre om de blir sjuka eller arbetslösa. Utan ett fast jobb, och utan heltidslön, är det också svårt att få bostad. Den kvinna som får barn får sämre föräldrapenning, och hon saknar kanske ett jobb att gå tillbaka till. Det är ingen bra utgångspunkt för ett jämställt föräldraskap. Unga kvinnor riskerar att bli beroende av sina män, som ofta har bättre fäste på arbetsmarknaden. En låg inkomst leder även till en låg pension.

Det behövs en skärpt lagstiftning ifråga om visstidsanställningar. Olika former av tillfälliga anställningar ska inte kunna staplas på varandra i all oändlighet. Unga kvinnor ska ges en en rimlig start i arbetslivet. Den som vill jobba heltid ska också få göra det, därför behövs en lagstadgad rätt till heltidsanställning. Det är inte rimligt att kvinnor tvingas acceptera deltidsanställningar, när mäns arbetsmarknad erbjuda heltider. Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Om det ska vara möjligt, måste kvinnor ha samma chanser på arbetsmarknaden som män.

S-kvinnor kräver rätt till heltid och en skärpt lagstiftning ifråga om visstidsanställningar.

Uttalande antaget vid S-kvinnor Jönköpings läns Årskongress vid Ädelfors Folkhögskola i Vetlanda 17 mars 2012