Utvecklingen i Egypten kommer att påverkas av regionens utveckling. Med rätta är mycket fokus nu på Syrien. Men Israels President Shimon Peres och Egyptens President Mohamed Morsy är numera om inte vänne,r så ändå brevvänner. De har tagit kontakter, USAs stöd till Egypten fortgår och kontakterna gentemot Gulfen utvecklas. Detta kommer jag att få anledning att återkomma till. Men jag erinra mig UDs Mena-projekt MENA-projektet som dåvarande Utrikesminster Lena Hjelm-Wallen tog initivativ till. Bla kom studien Mellanösterns religiösa minoriteter av Göran Gunner. Skrifter som även idag kan utgöra bakgrundsmateriel. Euro-ialam arbetet kom till och Institutet i Alexandria inrättades. Socialdemokraterna har följt Nordafrika och Egyten men oftast på avstånd pga regimen. Den Nordafrikanska våren öppande möjlighter till kontakter och samverkan. För att den ska utvecklas ska fortsätta måste förutsättningar ges på båda sidan Medelhavet. Så jag följer utveckligen i Egypten.
President Mursi lovade i sin valrörelse att införa Shaira-lagar. Hamid Hassan har sa i veckan att Mursi, för att inte behöva stå ensam med brödraskapet mot armen tvingas sluta en pakt med olika liberaler, antireligiösa politiska krafter och ungdomsrevolutionärer. Vilket han också menade skulle avgöra kulturarbetarnas och musikens framtid. Nu är regeringen bildad men Salafisterna ingår inte. De lär ha erbjudits posten som miljöminster men förolämpade över erbjudandet har de tackat nej. Ändå vet vi att Muslimska Brödraskapets förstahandskandidat Al-Shater utsågs inte mist för att han stod nära Salfisterna. Något att notera även för Brödraskapets samarbetspartner här i Sverige. Är förvånad över att Brödraskapets samarbetspartner, finns formella organisationer såväl i Europa som i Sverige inte är tydligare på dessa områden som ett stöd för en utveckling med respekt för mänskliga rättigheter. Däremot ingår inte Brödraskapet i någon internationell international, det närmaste vi kommer idag brukar vara hänvisningen till AKP i Turkiet som i Europarådet ingår i samma partigrupp som Moderaterna från Sverige och som har obervatörsstatus i EPP-gruppen i EU-parlamentet, där även KD ingår.
Mursi har nu lovat att den den folkliga ”shaabimusiken” som många gånger är erotisk i sin lyrik och som är sammanlänkad med magdansen i landet frit ska få fortsätta utföras fritt i landet. Efter Mubaraks avgång har den kulturella och politiska situationen fått fortsatt kritik intern. Ämnen som t.ex. fattigdom, korruption eller repression var tabu men framförs nu utan döljande metaforer. Ofta kunde man under Mubarak verka om man höll sitt verk för sig själv, skriva sin bok om man publicerade den utomlands, vara aktiv i sin kyrka om man höll låg profil. Så även när det inte formell förelåg censur under Mubaraks regim kunde artister som kunde skapa vad de önskade samtidigt inte ställa ut sina verk. Men vi kan trots positiva förändringar inte bortse från att de konservativa krafter som eftersträvar censur antingen vuxit eller kommer upp till ytan. Artister som idag producerar kulturellt "känsliga" verk med inslag av nakenhet eller religiösa symboler riskerar att bojkottas, censureras eller drabbas än värre av konservativa islamistiska grupper. Uttalanden görs som kan tolkas som att man vill bejaka kulturella yttringar men att det då ska vara "uppbygglig" kultur för att sprida visst budskap. Denna nya realitet signalerar en växling i censur från politiska ämnen till sociala och kulturella tabun. Situationen för kulturen ger i sin tur en signal om samhällsutvecklingen även om den inte på något sätt är given.
