Är konskvent emot dödstraff och i såväl freds- som ofredstid. Därför är avrättningar är en fråga jag tagit upp många gånger under åren. I ett av EU grannländer andra sidan Medelhavet avrättades den 30 maj i år 18 personer i Libyen. Uppgifter gör gällande att ca 200 personer sitter i dödscell i avvaktan på avrättning.
I några andra fall har jag uppvaktat Libyens Ambassadör i Paris. Erinra mig att samtalstonen var något ansträngd och att missförstånden låg nära till hands. För de personerna, då redan dömda till dödsstraff, gick det till slut att få en förändring till stånd genom ett brett arbete. Där var vårt möte i Paris en pusselbit i ett meningsfullt arbete. De bedömdes dessutom av seriösa jurister och organisationer som oskyldiga.
Men jag har däremot inte kunnat ta del av någon officiell statistik över antalet personer som dömts till döden eller som avrättas varje år i landet. Tolkhjälp liksom konsulär hjälp från hemlandet har nekats medborgare i andra länder. Systemet med ”blodspengar”, där offrets anhöriga betalar, ger utländska medborgare små möjligheter att få till stånd en uppgörelse. Så det anges som orsak till att en oproportionerlig del av avrättade utgörs också av utländska medborgare.
Människor kan enligt Amnesty dömas till döden för att de fredligt har uttryckt sina åsikter eller för att de tillhör en förbjuden organisation. Samtidigt sker ett närmare samarbete med EU men reaktionerna på dödsstraffet är däremot sparsamma.
Nu har jag frågat Utrikesminister Carl Bildt på vilket sätt regeringen agerar mot dödsstraffet i Libyen.
"Dödsstraffet är ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff, som inte har någon plats i en modern rättsordning. Såväl Sverige som EU arbetar aktivt och långsiktigt för dödsstraffets globala avskaffande. EU är i dag den tydligaste och mest aktiva aktören i kampen mot dödsstraffet, både genom kontakt med enskilda länder och på den multilaterala arenan.
Sverige och EU tar regelbundet upp frågan om mänskliga rättigheter med Libyen. Den libyska regeringen betraktar dock mänskliga rättigheter som en inrikespolitisk fråga och har hittills haft ett begränsat intresse av en dialog med EU eller dess medlemsstater om dessa frågor.
Mänskliga rättigheter finns dock inkluderade i det ramavtal som för närvarande förhandlas mellan EU och Libyen. Ett sådant avtal skulle innebära ökade möjligheter för en intensifierad dialog om mänskliga rättigheter, inklusive dödsstraffet, med Libyen." slut citat/
Märkligt nog nämner Bildt inte The European Union and Africa will hold their 3rd Summit in Libya on 29-30 November 2010. Under the overarching theme of "Investment, Economic Growth and Job Creation", Heads of States and Governments will address key issues, like peace and security, climate change, regional integration and private sector development, infrastructure and energy, agriculture and food security, migration.
http://ec.europa.eu/development/icenter/featured_20100712_africa_eu_summit_en.cfm
Notera att den kända dagordningen vare sig omfattar mänskliga rättigheter generellt eller dödstraff. EU-kommissionär Cecilia Malmström har besökt Libyen för att diskutera asyl- och migrationsfrågor. Dessutom har Seriges Handelsminister Ewa Björling har varit på en kritiserad försäljningsresa till landet.
Jag menar till skillnad mot Bildt att ett avtal som "kan innebära" inte räcker, ett avtal ska innebära ökade möjligheter till en kritiskt dialog för respekt för mänskliga rättigheter och dödsstraffets avskaffande. Lite tydligare än så här ska en regering stå upp för riksdagens ståndpunkter.
