måndag 10 augusti 2009
Ned- eller upprustning
Är hemma och lever vardagsliv och läser böcker. En är Eva Swedbergs 90 ÅR FÖR FRED OCH FRIHET. Eva har lagt ner ett jättejobb men så får vi också fredshistoria att gå vidare utifrån. Och så kom Sipris årsbok med posten. Sipri är ett av världens mest välrenommerade fredsforskningsinstitut. Men den röda årsboken som står på departement över hela världen hotas nu genom regeringens minskade anslag. Jag vill själv - men också forskare och media liksom fivilligorganisationer - även i fortsättningen ha tillförlitliga uppgifter som grund för viktig granskning. Och Höglandsnytts läsare förväntar sig ett brett arbete även mot dagens upprustning. Så även hemifrån håller jag kontakt med omvärlden och ser ibland till och med lättare härifrån samband däremellan. Och trots att jag kunnat se hur mitt arbetet mot personminor och klustervapen har gett resultat och vet att politik gör skillnad så känner jag idag oro för upprustningen. Återigen har Nordkorea genomfört en nukleär provsprängning. Spänningarna i regionen och mellan Nordkorea och det internationella samfundet ökar och följderna kan bli utomordentligt allvarliga, inte bara för den ostasiatiska regionen utan också för resten av världen. Om denna Pandoras ask öppnas riskerar man att rasera det tabu som finns bland flertalet av världens länder mot kärnvapen. Samtidgt har den nuvarande regerigen inte gjort positiv skillnad i nedrustningsarbetet. När Sverige var EU-ordförande 2001 var Nordkoreas kärnvapenprogram en viktig fråga som noggrant bereddes i regeringskansliet innan vi tog över ordförandeskapet. När Göran Persson i egenskap av ordförande i EU reste till Nordkorea kunde Sverige därför med tyngd kräva att kärnvapenprogrammet skulle upphöra. Tyvärr var Nordkoreas kärnvapenprov för en tid sedan ingen överraskning. Men nu kan den nuvarande regeringen förbereda sig på att göra en insats för nedrustning och ickespridning under innevarande ordförandeskap. Nedrustning har i årtionden hört till svensk utrikespolitiks mest högprofilerade områden med flera tongivande svenska företrädare. Anna Lindh tog 2003 initiativ till en kommission med Hans Blix som ordförande för att utarbeta förslag till det fortsatta arbetet med nedrustning av nukleära, biologiska och kemiska massförstörelsevapen. Kommissionen initierades av en socialdemokratisk regering och leddes av en tidigare borgerlig minister. Den utgör ett bra exempel på den breda uppslutning som länge funnits i Sverige kring nedrustningsansträngningarna. I sin rapport lade kommissionen fram 60 rekommendationer till åtgärder för nedrustning och icke-spridning. Rapporten fick stor spridning runtom i världen. Med Blixkommissionens förslag som grund kan svenskt nedrustningsarbete intensifieras. Men avgörande för om nedrustnings- och ickespridningsarbetet ska få ny luft under vingarna är hur de stora kärnvapenstaterna agerar. Därför är det mycket positivt att både USA och Ryssland kommer med positiva signaler. En ny progressiv president i USA visar på möjligheter. Men risken finns att NPT-avtalet (Nuclear non-proliferation treaty – icke spridningsavtalet) försvagas ytterligare. De fem erkända kärnvapenstaterna måste nedrusta i stället för att uppgradera sina arsenaler för att NPT-avtalet ska respekteras. Andra stora utmaningar är självklart Nordkoreas kärnvapenambitioner, den politiska turbulensen i kärnvapenmakten Pakistan och risken för att Irans ambitioner kan starta en kärnvapenkapplöpning i Mellanöstern. Och vi är alla medvetna om Israels kärnvapeninnehav. Sverige kan använda sitt EU-ordförandeskap till att öka trycket i nedrustningsarbetet. EU antog 2003 på Anna Lindhs initiativ en strategi mot massförstörelsevapen. Och EU måste kunna svara upp mot de möjligheter som öppnat sig på den internationella arenan. Som ordförandeland kan Sverige arbeta för att ena medlemsländerna kring en bra linje inför översynskonferensen inom ramen för ickespridningsavtalet i maj 2010. Men utrikesminster Calr Bidlt är förbluffande passiv och förskingrar därmed årtionden av uppbyggd trovärdighet i freds- och nedrustningsfrågor i vår omvärld. En tryggare värld är möjlig med oss socialdemokrater.