tisdag 31 juli 2012

Pride - kyrkor, församlingar, synagogor och moskeer

När vågar HBTQ-rörelsen kämpa i moskén som i kyrkorna. Att inte ta våga ta den debatten ser jag inte som ett allternativ. Det upplevs som känsligt, det kommer att bli ett långsiktigt arbete och man kommer inte att nå alla men diskriminering ska inte ges någon frizon i någon religions namn. Men med stöd, inte minst av medlemmar i kyrkor och församlingar, har vi såväl sett förändrade attityder växa fram som kunnat välkomna regeländringar. I riksdagen har vi tagit lagändringar som även påverkar kyrkor och församlingar. Men det är långt kvar till att kunna sätta punkt för arbetet med att bekämpa diskriminering i kyrkor, synagogor och i mosker. Ett arbete som inte kan göra undantag för någon religiös sammanslutning. Religioner är en del av våra personliga liv och våra samhälle och kommer att så förbli. Så det är sorgligt att möta enskilda medlemmar som behöver stöd för att orka kämpa vidare i en miljö de vill känna den djupaste tillhörighet. För inte så länge sedan väjde många från att se sk hedersförtryck, det ansågs av en del ocskå som känsligt andra förnekar ännu dess förekomst. Sanningen är att man svek dessa tjejer, de blev inte lyssnade på som de hade rätt att förvänta sig.



Vi får inte självklart inte heller stillatigande acceptera att statliga bidrag används för att sprida hat mot hbt-personer. Homofobi och transfobi ska alltid kritiseras. Detta gäller oavsett om hatet sprids i namn av en politisk ideologi eller i namn av någon religion. Genom att i vårt öppna samhälle ta kliv påverkas också debatten i vidare kretsar, Sverige är inte och ska inte vara ett slutet land. Kampen för HBT-personers rättigheter har med stor framgång drivits av ett arbete i vilket vi socialdemokrater har tagit ett stort ansvar. Socialdemokrater ska ständigt vara beredda att utvidga arbetet till nya grupper och områden för för att alla ska kunna delta i det demokratiska samhället på lika villkor. De rörelser osm erkänner flera lager i maktstrukturer och förtryck har större förutsättningar att se förtryck i dess olika utryck.


 
Som ett led i arbetet för mänskliga rättigheter tog jag 2009 initiativ till att visa dokumentären "Sämre än djur" av filmaren Oscar Hedin i riksdagen.'Dokumentärfilemn Sämre än djur handlar om flator, bögar och hederskultur i Sverige. Efter filmen följde ett panelsamtal med Oscar Hedin, medverkande från filmen och företrädare från RFSL. Arrangemanget genomfördes i samverkan med två ytterligare partier, MP och V. Sämre än djur var och är en unik dokumentation och en stark film om hederskultur och homosexualitet. Om han som lever i fruktan för sitt liv. Hon som gör det otänkbara genom att endast visa sin kärlek till en annan kvinna. Om pappan som försöker rädda som han ser det, familjens heder. - För mig är hon inte en människa, hon är värre än ett djur. Hon är inte en människa och hon är inte ett djur, hon är sämre, säger pappan till en av huvudpersonerna i dokumentären.
 
 
Även om Sverige är ett av världens mest liberala land för HBTQ-personer där bögar får adopterar och lesbiska gifter sig finns det de som mitt ibland oss lever under helt andra förutsättningar. Alla kommer inte att gå i Prideparaden trots att den är en av landets största demonstrationer. De som vi mötte i filmen Sämre än djur har kamrater som också idag skulle kunna berätta om hot, våld och flykt men också om kärlek, hopp och överlevnad. Pride-tåget måste omfatta även dem som inte själva, ännu, vågar delta. Som samhäller och rörelse kan vi inte vara tysta. Jag förväntar jag mig att de politiska företrädare som också är aktiva, eller har ledande roller i organisationer som tex Islamiska Förbundet i Sverige, SUM eller Sveriges Muslimska Råd deltar. Att säga, jag vill se företrädare för organisationer från alla världsreligioner på Pride borde vara självklart år 2012. Lika självklart att rikta den förväntningen till till praktiserande muslimer likaväl som till kristna tillhörande kyrkor och församlingar. Alla kommer inte att ta de första stegen men några har ett extra ansvar för att visa vägen.

måndag 30 juli 2012

Jämlikhet mellan kvinnor och män i Nordafrika


Efter upproren och demonstrationerna som lett till omvälvningar i ett antal länder vid Medelhavet pågår processer för en demokratiering. Men den kan endast kan lyckas om jämlikhet mellan män och kvinnor kommer att utgöra en hörnsten såväl i det lagstiftande arbetet som i ländernas konstitutioner. Och kvinnorna måste sin berättigade roll i bygget av nya institutioner.  Men jag vill också bygga kontakter mellan kvinnor i Europa och Nordafrika. Idag fattas ofta resurser för samverkan.  

Hittills har det inte varit någon genomgripande förbättring i kvinnornas liv efter den arabiska vårens början för ett år sedan. Tvärtom, valen i Egypten och Tunisien har lett till lägre nivåer av kvinnors representation i politiken. I den Marockanska regeringen är det bara en kvinna. Där av religioner - inspirerade partier nått stora framgångar har frågor rest vad gäller utsikterna för jämställdhet mellan. I Libyen där Brödraskapets partipolitiska utryck inte vanna valet är heller inte kvinnors rättigheter något som ett kännetecknar prioriteringarna hos övergångsrådet.


Trots dessa fakta finns möjligheterna att stärka jämställdheten mellan kvinnor och män i alla regionens länder. De positiva steg som tas av myndigheterna i Marocko och Tunisien välkomnas. Utifrån tidigare regelverk går man vidare i arbetet för att främja kvinnors rättigheter. I Marocko ska den nya konstitutionen principen om jämlikhet mellan könen och företrädet av internationella mänskliga rättighetsinstrument garanteras. Marocko and Tunisien har introducerat speciella skydd som syftar till att öka kvinnors representation i valen som tog plats i oktober respektive november 2011. Åtgärder som bör inspirera andra länder i regionen.

Vidare har båda länderna åtagit sig att dra tillbaka alla reservationer gentemot FN:s konvention vad gäller eliminering av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW). Det krävs en lagstiftning i linje med internationella standard för mänskliga standarder och att de lagliga och praktiska hindren som begränsar kvinnors tillgång till rättvisa avskaffas.

Utvecklingen av lag och policy kan ha en bestående och effektiv påverkan endast om det åtföljs av en förändring i tillämpning och attityder. Politiker, institutioner, media och utbildningssystemet kan spela en nyckelroll i avlägsnandet av osynliga barriärer som hämmar kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter. Kvinnoorganisationernas kompetens bör tas tillvara. Jag vill också peka på några konkreta punkter som att

- Främja det fulla deltagandet av kvinnor och deras organisationer i det offentliga liv.

- Initiera en offentlig debatt kring att avskaffa polygami.

- Introducera ett specifikt lagligt ramverk för att förhindra och åtala all form av våld mot kvinnor, inklusive våld i hemmet, kvinnlig könsstympning, försummelse av flickor, s.k. ”hedersbrott” och sexuellt våld. Säkerställ lagars implementering och bekämpa straffrihet.

- Sätta upp program, service och kvinnojourer för att ge stöd till kvinnor som är offer för våld i nära relationer.

- Involvera media i att främja en kultur av jämställdhet och mot könsstereotyper.

- Förbättra den utbildningen i juridik och om mänskliga rättigheter för poliser. Domstolar behöver kunskap om kvinnor rättigheter.

- Underlätta kvinnors tillgång till juridisk rådgivning och organisera kampanjer som ökar medvetenheten för kvinnors rättigheter.

- Garantera kvinnors deltagandet i övergångsprocesser

- Ge kvinnor som utsatts för kränkningar, våld och sexuellt våld till följd av fredliga demonstrationer upprättelse med skadestånd.

- Kriminalisera våldtäkt inom äktenskapet. Våld i hemmet är ingen privat fråga.

- Samla på in regelbunden data och statistik om våld i hemmet och om s.k. “hedersvåld”, försummelse av flickor samt tvångsäktenskap.

- Upphävande av lagrum som möjliggör att våldtäktsmannen straff våldtäkt om han gifter sig med offret.

- Välkomna länders anslutande till Europeisk konvention för att förhindra och kämpa mot våld mot kvinnor och våld i hemmet”

- Organisera utbildning om jämställdhet för statstjänstemän, lärare och studenter.

- Stöd NGO: s som arbetar med att främja kvinnors rättigheter finansiellt.

- Bekämpa analfabetism som är särskilt utbrett bland kvinnor.

- Utveckla program för att förbättra situationen för kvinnor på landsbygden.

Om detta må ni berätta


Den sista kvällen under Politikerveckan på Gotland, lördagkvällen åker jag med ett par anhöriga till Lärbo Krigsjukhus Museum. Man kom att ta emot olika grupper flyende och vi fick lära att sjukhuset sammantaget hade tagit emot ca 500 koncentrationslägerfrångar. Man ställs inför många frågor och hur berättar man för ett barn, när. Men varje generation behöver denna kunskap och om hur vi bekämpar antisionism och är vaksamma på såväl språkbruk som handlingar.

Göran Persson var vaksam, noterade att kunskapen sjunkit tillbaka med en ny generation. Men stannade inte med ett konstaterande utan vidtog åtgärder. En helt ny myndighet, Forum för levande historia inrättades. Boken ..om detta må ni berätta…en bok om Förintelsen gavs ut, ett informationsarbete startade och Förintelsekonferensen hölls i Stockholm. Det var ett stort arrangemang som fick ett bred välkomnande såväl i det svenska samhället som i vår omvärld. Många var gästerna och överlevande tillhörde de inbjudna. Som en del i Förintelsekonferensen 2010 hölls en minnesstund. Statsminister Göran Persson höll tal i Stockholms stora synagoga och läste dikten ”Jag såg aldrig mer en fjäril” En dikt som skrivets av en pojke i Theresienstadt innan han fördes till ett koncentrationsläger Auschwitz för att dö. Han berättar om 600 pojkar som jagades in i gaskamrarna och sa: Det spelar ingen roll hur mycket vi tror vi vet. En fråga återstår. Varför?

Bland de medverkande fanns Nina Einhorn. Hon läste ur en mammas brev till sina två döttrar, 12 och 14 år. Flickorna som fördes till Sverige och överlevde. Mammans öde blev ett annat.

 ”I dag måste jag ta farväl av
dig och den lilla. Jag ska åka till Theresienstadt.

Mormor är redan där. Sköt väl om dig
min kära och må Gud alltid
skydda dig och Ingelin. Om
Gud är god kommer han föra oss samman igen.

Glöm mig inte. I mina tankar kysser
jag er tusentals gånger,
MAMMI”
/ Hamburg 19 juli 1942

Dåvarande regeringen tog tydligt ställning, tog ansvar och gav redskap i form av kunskap till en ny generation. Om detta ska vi fortsätta berätta för de som nu växer upp, jag började mitt berättande i Lärbo

Rädda Olof Palme Parki, plantera rosor!

Många svenskar med rötter i Turkiet kommer i Kulu. Staden som är belägen i Anatolien har blivet som en brygga mellan våra länder. De personliga men också kulturella och idrottsliga kontakterna har varit många under åren. Många från provinsen Konya flyttade till Sverige, ofta för att stanna endast en kortare period men tiden gick och man blev kvar. Samtidigt upprätthölls kontakter med hembygden. Efter det tragiska mordet på Statsminister Olof Palme uttrycktes våra nära relationer på ett finns sätt, en park anlades i Kulu. En park som gavs namnet "Olof Palme Parki" och som många från Sverige också har bevistat. Reinfeldt har som Statsminister besökt Kulu och även parken. Något som visar att parken har vuxit till att även att ha fått en officiell roll i utbyten mellan våra länder. I samband med det besökt angavs att ca 30 000 hade kommit till Sverige med start som arbetskraftsinvandrare på 1960-talet, andra talar om 50 000 personer. Ingen vet säkert någon siffra på antalet utvandrade men vi vet att de är många och att kontakterna kommer att förbli omfattande för en lång tid. Och man minns ännu Olof Palme i Kulu. Så jag förstår reaktionen i Kulu men också här över hoten mot parken. Jag instämmer i den oron och välkomnar att företrädare för CHP agerar för parken och jag hoppas att de styrkande lyssnar på oron såväl som kritiken mot planerna mot minnesparken. Men vi kan alla bidra genom att stödja agerande till stöd för parken men också genom att ta kontakter direkt för att framföra vår mening. Vi, har ett ömsesidigt intresse i att parken räddas.
 
Rädda Olof Palme Parki, plantera rosor!      

måndag 2 juli 2012

Skatteutjämningssystemet

Ett fungerande utjämningssystem är av avgörande betydelse för att kommunerna och landstingen ska ges likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet.
För ett år sedan föreslog en enig parlamentarisk utredning förändringar av det kommunala skatteutjämningssystemet. Kommittén föreslog förändringar både i inkomst-och kostnadsutjämningen, med förslag till införande den 1 januari 2013.Den parlamentariska utredningen presenterade, efter flera kompromisser, ett enhälligt förslag. Ändå har ingenting hänt sedan dess. Därför lade vi Socialdemokrater ett förslag i riksdagens finansutskott som krävde att regeringen ska återkomma till riksdagen under hösten 2012 med proposition i frågan. Detta beslutade finansutskottet.

Kostnadsutjämningssystemet, främst för förskolan, måste göras om. Beräkningsgrunderna är föråldrade och leder till stora orättvisor. Därför överkompenseras rika kommuner på grund av antaganden om hur många barn som nyttjar barnomsorgen.
Tidningen Dagens Samhälle har jämfört kommunerna Berg och Sollentuna, som har liknande ålderssammansättning och som får liknande ersättning för detta. Därefter ökas dock Sollentunas ersättning med 26 procent medan Bergs minskar med 21 procent därför att föräldrar i Sollentuna antas nyttja barnomsorgen mer.

I själva verket är inskrivningsgraden 87 procent av alla barn i såväl Berg som Sollentuna. Ändå får Sollentuna 75.014 kronor per inskrivet barn och Berg får 46.549 kronor per barn. På samma sätt ser det ut i fler kommuner. Värnamo kommun får med dagens system 54.833 kronor per inskrivet barn Detta kan exempelvis jämföras med Sollentuna kommun som har 75.014 kronor per inskrivet barn.
Vi socialdemokrater tycker att likvärdiga ekonomiska förutsättningar ska råda oavsett vart i landet man bedriver sin verksamhet.
Moderaterna har bromsat förslaget eftersom de inte vill stöta sig med sina partikamrater i rika kommuner.I tisdags insåg de dock att det fanns en majoritet för förändring och ställde upp bakom vårt förslag.

Socialdemokraterna vill se ett mer rättvist skatteutjämningssystem.Därmed anser vi att regeringen bör ta sitt ansvar och inte förhala frågan mer. Därför kräver vi att regeringen ska återkomma till riksdagen underhösten 2012 med proposition i frågan.

Carina Hägg (S) riksdagsledamot
Björn Dahlbäck (S) arbetarekommunens ordförande

Publicerat: 21 juni 2012 13:22 på Värnamo NU

söndag 1 juli 2012

SWEDEC, Eksjö

Genom Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec har Sverige unika förutsättningar att kostnadseffektivt samordna och effektuera merparten av statens samlade ärenden inom ramen för ammunitions- och minröjning, såväl på den militära som på den humanitära/civila arenan. Detta var också de bärande tankarna bakom inrättandet av Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum.

Swedec äger i dag ett högt anseende och en hög kompetens, och organisationens namn (varumärke) är väl känt i internationella sammanhang. Swedec bidrar med ett omfattande kompetensstöd vid omhändertagande av upphittad oexploderad ammunition. Vidare utbildar man bombtekniker och ammunitionsröjare till polisen och MSB.

I ÖB:s avvägningsbeslut för 2013–2022 är ett förslag att Swedec läggs ned som egen organisationsenhet, reducerar sin personal och inordnas under Ing 2. Besparingen som FM räknar med i samband med nedläggningen av Swedec motsvarar sex heltidstjänster.

 Jag har mot denna bakgrund ställt fråga till försvarsministern, jag frågade vad försvarsministern avser att göra för att inte riskera att nationell samordning inom detta världsomspännande, prioriterade och aktuella fokusområde går förlorad? 

Försvarsministerns svar blev kort att man från regeringens sida kommer att behandla ärendet i sin budgetpropposition i höst.

Det är oroväckande att regeringen behandlar denna viktiga fråga med en sådan nonchalans. Regeringen måste lämna konkreta besked om Swedecs framtid, annars riskerar vi tappa den unika kompetens som finns inom Swedec

Besparingen som FM räknar med i samband med nedläggningen av Swedec motsvarar 6 heltidstjänster, det är småpengar i sammanhanget med tanke på vad Swedec bidrar med både här i Sverige och internationellt. Medan andra länders regeringar runt om i världen kämpar och gör stora investeringar i liknande verksamheter, väljer den moderatledda regeringen att lägga ned en sådan värdefull verksamhet. 

 Regeringen vill inte ta sitt ansvar och skyller på att de kommer att hantera frågan senare i höst, då kan det redan vara för sent…Nu måste alliansens riksdgsledamöter från Jönköpings län agera. Att vänta och se duger inte. Men hittills är det tyst liksom från de de ministrar som kommer från länet.

Ta hoten mot Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec verksamhet på det allvar som situationen nu kräver. Regeringen måste lämna konkreta besked om Swedec.   

Den egyptiska utmaningen

Datum: 2012-07-01

Stora utmaningar väntar Egyptens president nyvalde Muhammad Mursi efter hans seger i det historiska presidentvalet. Mursi satt fängslad under samme Mubarak som hans motkandidat Shafiq tjänade.

 - Människor i Egypten röstade för Shafiq trots känsla av avsky eftersom alternativet verkade mer skrämmande på lång sikt, säger Carina Hägg (S) riksdagsledamot och ledamot i Europarådet.

Nu har Mursi valts till Egyptens första folkvalda president någonsin. Men det militära rådet inte har helt förlorat sitt grepp om landet. "Huvudet" är borta, men kroppen är kvar - det är vad folk säger i Kairo. Nyligen har SCAF beslutat att utvidga sina befogenheter på bekostnad av parlamentet och presidentämbetet. Många frågetecken kvarstår för allt arbetet med att bilda en ny konstitution och kvinnoorganisationer i synnerhet känner att de utesluts från denna process.

Vad kommer Mursis strategi vara i arbetet för att respektera och upprätthålla mänskliga rättigheter och friheter? Kommer rättigheterna för etniska minoriteter, såsom de av kopter - och kvinnors rättigheter - skyddas? Mursi har uttalande att han är islamist. Resultatet av valet var inte ett uttalande till stöd för att religionen har svaret på Egyptens problem, utan vad folk vill är ett slut på analfabetism och korruption, samt vill se investeringar i skolor för jobb. Presidentvalet var främst om det förflutna - nu den unga generationen väntar otåligt på politik som kan ge dem hopp om en bättre framtid.

 - EU får inte återigen svika sina egna värderingar, vi måste stödja utvecklingen mot demokrati och kräva rättssäkerhet och respekt för mänskliga rättigheter, säger Hägg.

 Carina Hägg krävde vid Europarådets Parlamentariska Församling; PACE när rapporten "Crisis of transition to democracy in Egypt" behandlades att President Muesi omedelbart sätter stopp för sexuella trakasserier och sexuellt våld mot kvinnliga demonstranter, och tillse att kvinnor som har utsatts för "oskuldstester" ges upprättelse.