söndag 21 november 2010

Påvens livsfarliga politik

Hiv/aids är den vanligaste dödsorsaken i Afrika och den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen. Idag lever cirka 33 miljoner människor med hiv i världen. Varje dag dör nästan 5 500 människor i aids och varje dag smittas nära 7400 människor.

Är vi på väg att förlora kampen mot aids? Inför de siffror jag har redovisat här blir man både förtvivlad och desperat.

Men naturligtvis får vi inte ge upp kampen mot aids. Den katolska kyrkans inställning drabbar framför allt fattiga och maktlösa kvinnor, alltså de redan mest utsatta.

Vilka krav kan unga kvinnor som är helt utlämnade åt sina män ställa i en sådan situation?

Jag vill peka på en nyckelfråga. "Det är männens ansvar" sa FN:s numera fd generalsekreterare Kofi Annan i ett tal om just mäns ansvar:

- De kan göra en verklig insats genom att visa mer omtanke, genom att ta färre risker och genom att se aidsproblematiken i vitögat.

Det är ett faktum att kvinnor smittas lättare än män. Om man jämför kvinnor och män i åldern 15-19 år i flera afrikanska befolkningsgrupper är det ungefär sex gånger fler kvinnor som är smittade.

Vad kan vi göra? Vad kan Sverige göra? Ett svar är att alla ska ha rätt till upplysning och tillgång till kondom och femidom. Ge kvinnor makt över sitt eget liv och barnens framtid.

Anders Nordström är ny ambassadör med särskilt ansvar för Sveriges internationella arbete på hiv/aids-området. Men ännu har vi inte hört något om vad han och regeringen vill med detta mandat. Regeringens policy om Sveriges internationella arbete behöver vässas inför den 1 december, den internationella aidsdagen. Nu är det tyst från Rosenbad.

Vi vet att inom EU arbetar den katolska kyrkan för att underminera kampen för sexuella och reproduktiva rättigheter. Ett baksalg för hälsoutbildning och sexualundervisningen. Folkpartister har hållit med om att detta är en katastrof för bekämpandet av sexuellt överförbara sjukdomar, tidiga ungdomsgraviditeter och mödradödligheten är det en katastrof. Men i regeringsställning sitter de tysta även i denna fråga i trygg förvissning om att de inte granskas av media.

Vi måste arbeta både med män och kvinnor. Män sitter ofta med den politiska och ekonomiska makten. Likaså med den religiösa makten som är mycket viktig i många länder. Inte minst påven och katolska kyrkan har en syn på kondomer som är boksvavligt talat livsfarlig för många kvinnor och män. En politik som helt i onödan gör barn föräldralösa.

Barn utgör en hårt utsatt grupp. Under 2007 smittades 370 000 barn under 15 år med hiv och idag beräknas att cirka 2 miljoner barn lever med sjukdomen globalt. Framsteg har dock gjorts vad gäller mor- till barn-smitta och andelen blivande mödrar som nås med medicin har ökat från 9 procent 2004 till 33 procent 2007.

Har nu Påven verkligen ändrat Katolska Kyrkans politk vär det att välkomna. Men det återstår för Påven att be om förlåtelse till de vars anhöriga avlidit som konsekvens av Heliga Stolens förbud av kondomer.

fredag 19 november 2010

Nya bröst till jul?

Det är nu möjligt att köpa nya bröst på auktion och är du riktigt snabb och slår till direkt kan du få dem före jul. Bröstreklamen, som är djupt kränkande och sexistisk, damp nyligen ner i min inkorg.

- Jag reagerade starkt när jag såg reklamen. Den verkligen förlöjligar kvinnor och framställer dem på ett sätt som inte är acceptabelt i ett samhälle som hävdar alla människors lika värde.

Det är viktigt att vi tar krafttag mot den här typen av reklam och därför vill jag veta vad statsrådet Nyamko Sabuni (FP) är villig att göra för att motverka reklam av det här slaget.

Men det finns även en hälsoaspekt att ta hänsyn till. Auktionen säger absolut inget om företaget eller vilken kvalitet implantaten håller. Vi läser allt för ofta i tidningarna om misslyckade bröstförstoringar. Nu senast om en svensk kvinna som åkte till Polen för en bröstförstoring. I tre månader har hon legat medvetslös. Enligt läkarna fick hon för mycket narkos under operationen och det skadade hennes hjärna.

- Det är lika tragiskt varje gång en kvinna skadas. För deras skull måste vi fortsätta driva de här frågorna och få till en grundläggande attitydförändring av dagens kvinnosyn.

Reklamerbjudandet Nya bröst till Jul? är ett är ett djupt kränkande erbjudande då det utgår ifrån att kvinnors kroppar måste förändras eftersom de inte duger som de är.

Det råder en bred politisk enighet om att könsdiskriminerande reklam är problematisk och inte önskvärd i ett jämställt samhälle. Att kvinnor och män förlöjligas eller framställs på ett kränkande eller stereotypt sätt i reklam såväl som i andra sammanhang är inte acceptabelt i ett samhälle som hävdar alla människors lika värden.

För att motverka könsdiskriminerande reklam på lång sikt måste det till en grundläggande attityd­förändring i hela vårt samhälle.

I betänkandet Könsdiskriminerande reklam – kränkande utformning av kommersiella meddelanden (SOU 2008:5) föreslogs det att ett förbud mot könsdiskriminerande reklam skulle införas. Ett förslag som regeringen sade nej till.

Jag anser att det behövs lagstiftning på området för att komma tillrätta med den könsdiskriminerande reklam som vi kan se runt omkring i vårt samhälle.

Men vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att motverka kränkande könsdiskriminerande reklam? Nyamko Sabunis (Fp) ensidiga tro på att marknaden själv kan hantera frågon har provats men åter visat sig inte fungera.

torsdag 18 november 2010

Världens ledare måste hålla sitt löfte till världens fattiga

Den 25 november är det FN:s internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor, då visar S-kvinnor sitt vårt stöd för alla de kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.

Det är nu bara fem år kvar innan FN:s millenniemål ska vara uppfyllda. Om vi ska kunna uppfylla milleniemålen som minskad fattigdom lägre barna- och mödradödlighet och utbildning till alla, så måste vi stärka kvinnors makt och inflytande. En kvinna som lever med våld och hot har fråntagits makt över sin kropp och sitt liv.

Grundläggande är varje människas rätt till och makt över sin egen kropp. Mäns våld mot kvinnor, våldtäkt, prostitution och sexslavhandel är den yttersta konsekvensen av det ojämställda samhället. Ett av vår tids största samhällsproblem är mäns våld mot kvinnor och barn. Våld mot kvinnor och barn sker för det mesta i det egna hemmet och förövaren är oftast kvinnans partner eller en närstående släkting.

Många anmälningar om våldtäkt utreds inte ordentligt och ärendena läggs oftast ned innan de ens nått domstol. S-kvinnor ställer sig bakom Amnesty Internationals krav på att inrätta en oberoende granskningskommission med uppgift att se över nedlagda våldtäktsärenden och skälen till detta, samt bedöma utredningskvaliteten i dessa ärenden.

Granskningskommissionens arbete ska ligga till grund för förslag om ytterliggare åtgärder för att förbättra rättväsendets hantering av våldtäktsärenden.

S-kvinnor ställer sig bakom uppropet för att världens ledare ska hålla löftet till världens fattiga!

Vi uppmanar Sveriges regering att ta initiativ i EU och FN till följande åtgärder för kvinnor och barn:

● Öka flickors skolgång.
● Garantera kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.
● Stoppa det sexuella våldet.
● Fortsätt att motverka barnadödligheten.
● Hjälp de fattigaste barnen.
● Skapa en rättvis världsordning.

Mer makt åt kvinnor räddar världen!

http://www.fn.se/upprop

Namninsamlingen avslutas den 1 december 2010. Namnlistorna kommer att överlämnas till Sveriges regering i samband med FN:s dag för mänskliga rättigheter den 10 december 2010 för att symboliskt visa att millenniemålens uppfyllande är ett sätt att stärka mänskliga rättigheter

onsdag 17 november 2010

Dödsstraff i Libyen

Är konskvent emot dödstraff och i såväl freds- som ofredstid. Därför är avrättningar är en fråga jag tagit upp många gånger under åren. I ett av EU grannländer andra sidan Medelhavet avrättades den 30 maj i år 18 personer i Libyen. Uppgifter gör gällande att ca 200 personer sitter i dödscell i avvaktan på avrättning.

I några andra fall har jag uppvaktat Libyens Ambassadör i Paris. Erinra mig att samtalstonen var något ansträngd och att missförstånden låg nära till hands. För de personerna, då redan dömda till dödsstraff, gick det till slut att få en förändring till stånd genom ett brett arbete. Där var vårt möte i Paris en pusselbit i ett meningsfullt arbete. De bedömdes dessutom av seriösa jurister och organisationer som oskyldiga.

Men jag har däremot inte kunnat ta del av någon officiell statistik över antalet personer som dömts till döden eller som avrättas varje år i landet. Tolkhjälp liksom konsulär hjälp från hemlandet har nekats medborgare i andra länder. Systemet med ”blodspengar”, där offrets anhöriga betalar, ger utländska medborgare små möjligheter att få till stånd en uppgörelse. Så det anges som orsak till att en oproportionerlig del av avrättade utgörs också av utländska medborgare.

Människor kan enligt Amnesty dömas till döden för att de fredligt har uttryckt sina åsikter eller för att de tillhör en förbjuden organisation. Samtidigt sker ett närmare samarbete med EU men reaktionerna på dödsstraffet är däremot sparsamma.

Nu har jag frågat Utrikesminister Carl Bildt på vilket sätt regeringen agerar mot dödsstraffet i Libyen.

"Dödsstraffet är ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff, som inte har någon plats i en modern rättsordning. Såväl Sverige som EU arbetar aktivt och långsiktigt för dödsstraffets globala avskaffande. EU är i dag den tydligaste och mest aktiva aktören i kampen mot dödsstraffet, både genom kontakt med enskilda länder och på den multilaterala arenan.

Sverige och EU tar regelbundet upp frågan om mänskliga rättigheter med Libyen. Den libyska regeringen betraktar dock mänskliga rättigheter som en inrikespolitisk fråga och har hittills haft ett begränsat intresse av en dialog med EU eller dess medlemsstater om dessa frågor.

Mänskliga rättigheter finns dock inkluderade i det ramavtal som för närvarande förhandlas mellan EU och Libyen. Ett sådant avtal skulle innebära ökade möjligheter för en intensifierad dialog om mänskliga rättigheter, inklusive dödsstraffet, med Libyen." slut citat/

Märkligt nog nämner Bildt inte The European Union and Africa will hold their 3rd Summit in Libya on 29-30 November 2010. Under the overarching theme of "Investment, Economic Growth and Job Creation", Heads of States and Governments will address key issues, like peace and security, climate change, regional integration and private sector development, infrastructure and energy, agriculture and food security, migration.

http://ec.europa.eu/development/icenter/featured_20100712_africa_eu_summit_en.cfm

Notera att den kända dagordningen vare sig omfattar mänskliga rättigheter generellt eller dödstraff. EU-kommissionär Cecilia Malmström har besökt Libyen för att diskutera asyl- och migrationsfrågor. Dessutom har Seriges Handelsminister Ewa Björling har varit på en kritiserad försäljningsresa till landet.

Jag menar till skillnad mot Bildt att ett avtal som "kan innebära" inte räcker, ett avtal ska innebära ökade möjligheter till en kritiskt dialog för respekt för mänskliga rättigheter och dödsstraffets avskaffande. Lite tydligare än så här ska en regering stå upp för riksdagens ståndpunkter.

måndag 15 november 2010

Medel för människohandel

Nu har jag tröttnat på att vänta in regeringen. Så jag har frågat statsrådet Nyamko Sabuni är om hon kommer att verka för att medel för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål avsätts för år 2011 och framöver.

Handlingsplanen för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål innehöll åtgärder för perioden 2008–2010. Efter ansökan har stöd utgått till frivilligorganisationers arbete för att motverka efterfrågan av prostitution och öka kunskapen om människohandel för sexuella ändamål. En ambition har varit att också utveckla samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer på nationell nivå. En samlad uppföljning av handlingsplanen avsågs därefter göras 2011. Men efter de medel som beviljats för 2010 finns inga mer pengar för frivilligorganisationer att ansöka om samtidigt som problemet med prostitution och människohandel inte är löst utan måste bekämpas med ett långsiktigt arbete.

Sabuni svarar att regeringen den 17 juni 2010 överlämnade en redovisning av den sär­skilda jämställdhetssatsningen till riksdagen (skr. 2009/10:234). Här an­ges hur dessa medel har använts, vilka åtgärder som har genomförts samt en bedömning av hittills uppnådda resultat. Åtgärderna i handlings­planen ska bland annat leda till långsiktig utveckling av nya metoder för arbe­tet och stärkt samverkan mellan både myndigheter och frivilligorga­nisa­tioner.

Och att regeringen den 4 november 2010 gav i uppdrag till Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus) att genomföra en kompetenssatsning i stats­förvaltningen för att stödja myndigheternas förebyggande arbete med att utveckla policys och riktlinjer avseende sexköp och dylikt. För uppdra­get har regeringen avsatt sammanlagt 10 miljoner kronor under tre år. Dvs Sabuni återupptar ett arbete som startade för många år sedan men som nuvarande regering lät somna in. Fem förlorade år är ingen nysatsning. Utan svar på ett återkommande krav från bla mig. Så jag hoppas att uppdraget till Krus som utgår ifrån åtgärd 15 i handlingsplanen ska bli en bra omstart.

Men för de medel som frivilligorganisationer frågar och undrar över finns idag inga svar. Samtidigt som pengarna är slut på länsstyrelserna så är frågan om människohandel långt ifrån löst.

Sabuni ska åteterkomma

Regeringen har redogjort för sin syn på hur mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer ska bekämpas. Handlingsplanen omfattar åtgärder inom olika politikområden som skulle utvecklas och preciseras efter hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en redovisning av hur detta arbete har bedrivits.

Jag förutsätter även att en redovisning kommer att ske över vilka medel som har avsatts. En löpande information till riksdagen om handlingsplanens genomförande och en redovisning till riksdagen av uppföljningens resultat utlovades till 2010. Det är även angeläget att besked om medel efter 2010 klarläggs. Jag har länge försökt fölaj upp vad som verkligen når den enskilda kvinnojoren eller motsvarande verksamhet men utan att lyckas.

Nu har jag frågat statsrådet Nyamko Sabuni om hon verkat för att medel avsatts efter 2010 för åtgärder mot mäns våld mot kvinnor och i så fall vilka medel. Och Sabuni hävdar att regeringen avser att fullfölja satsningen under 2011 och 2012. Samt att mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer ett fortsatt prioriterat område. Vidare skriver Sabuni i sitt svar till mig att regeringen avser att återkomma med förslag om fortsatta insatser inom ramen för jämställdhetsanslaget för att be­kämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Insatserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor måste fort­satt införlivas i myndigheternas ordinarie arbete. Sam­ordning och samverkan mellan alla involverade aktörer på lokal och re­gional nivå kommer även fortsättningsvis vara viktigt. En annan betydan­de del i arbetet är kunskapsuppbyggnad och forskning, liksom uppfölj­ning och utvärdering av myndigheternas verksamhet inom området. (forskning har också lagts ner min anm.) Regeringen avser att följa utvecklingen noga och den utvärdering som Brottsföre­byggande rådet ska slutredovisa den 31 december 2010 kom­mer att ut­göra ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet.

Slutsats, utöver att regeringen säger sig se området som viktigt så finns inget konkret svar men Sabuni ska återkomma men skriver intet när, hur om det följer med pengar. Då får jag fortsatta ha koll, men hjälp gärna till

Slutreplik till EU-kommissionär Cecilia Malmström på Europaportalen.se

Cecilia Malmström efterlyser konstruktiva förslag för hur vi kan stärka arbetet mot människohandeln. Gärna, vad sägs om den svenska sexköpslagen. Skriver jag i slutreplik till EU-kommissionär Cecilia Malmström.

”Låt den svenska sexköpslagen bli modell för EU”

EU-kommissionär Cecilia Malmströms vackra löften om att prioritera kampen mot människohandel är beundransvärda (Europaportalen 101110). Dessvärre är hennes löften tomma. Det räcker inte med att endast uppmana EU-länderna att ratificera Europarådets konvention mot människohandel, som Cecilia Malmström föreslår. Även EU självt måste ratificera konventionen, och det arbetet har stannat av helt inom EU.

Cecilia Malmström skriver att hon noterar att den svenska regeringen i somras meddelade att Sverige har ratificerat konventionen. Men, nämner inte att Sverige genomförde ratificeringen först efter sitt ordförandeskap i Europarådets ministerkommitté och först efter sitt ordförandeskap i EU. Detta var en medveten nedprioritering av frågan om människohandeln från regeringens sida. Vilket också ledde till en KU-anmälan som därefter tvingade regeringen till en ratificering av konventionen.

Mycket skamligt agerande från regeringens sida.

Cecilia Malmström efterlyser konstruktiva förslag för hur vi kan stärka arbetet mot människohandeln. Gärna, vad sägs om den svenska sexköpslagen som nyligen lovordades av FN:s nyinrättade fond för offer av människohandel för att den har minskat prostitutionen i och människohandeln till Sverige. När sexköpslagen trädde i kraft 1999 satte den fokus på och kriminaliserade sexköparna, vilket ledde till en minskad efterfrågan på köp av kvinnor och barn.
Tack vare sexköpslagen har vi sett en minskning av både prostitutionen och trafficking. Den positiva effekt vi har sett i Sverige vill vi även se i övriga EU genom att införa liknande lagstiftning inom EU. Varsågod Cecilia Malmström, ett konkret sätt att bekämpa människohandeln.

Carina HäggInternationell talesperson S-kvinnor Riksdagsledamot (S)
http://www.europaportalen.se/2010/11/lat-den-svenska-sexkopslagen-bli-modell-for-eu


Mitt inledande inlägg kommer här:

Svårt att förstå Cecilia Malmströms motstånd”
Publicerad 9 nov 2010kl 10:31
Uppdaterad 9 nov 2010kl 12:46

Människohandel och prostitution hänger ihop, menar debattören. Cecilia Malmström fortsätter, nu som EU-kommissionär, sitt motstånd mot Europarådets konvention mot människohandel. Det handlar om kvinnors och barns grundläggande rättigheter i Europa. http://www.europaportalen.se/2010/11/svart-att-forsta-cecilia-malmstrom-motstand

Varje år transporteras mellan 400 och 600 kvinnor till Sverige, samt ett okänt antal barn för att utnyttjas som slavar. Den internationella människohandeln ökar, International Labour Organisation, ILO, beräknar antalet utsatta till flera miljoner varje år och mörkerantalet är stort. Majoriteten av de drabbade är kvinnor och barn, nära hälften utnyttjas för huvudsakligen sexuella ändamål, som sexslavar i västvärlden. Europas länder är i varierande grad destinationsländer, transitländer och ursprungsländer för människohandlarna.

Det här barbariska slaveriet är ofta nära kopplat till prostitution och annan grov organiserad brottslighet som ger stora vinster. Såväl kunskapen som debatten om människohandel har ökat de senaste åren, ändå ser vi ingen avmattning i människohandeln, vad vi behöver nu är handling.
Därför är det svårt att förstå varför EU-kommissionär Cecilia Malmström fortsätter motarbeta ratificeringar av Europarådets konvention mot människohandel som tillkom 2005. Först fördröjde den svenska regering, som Malmström tills nyligen tillhört, arbetet med ratificering under drygt fyra år, en försening som också föranledde en anmälan av regeringen till konstitutionsutskottet. Som EU-kommissionär försvårar nu Malmström ytterligare arbetet för att bekämpa människohandeln.
Europarådets konvention mot människohandel är ett viktigt steg i kampen mot människohandel och ett sätt att arbeta för dessa kvinnors och barns grundläggande rättigheter i Europa.
En av Europarådets viktigaste uppgifter är att garantera och skydda de mänskliga rättigheterna i medlemsstaterna, och där ingår att söka hitta gemensamma lösningar på samhällsproblem som människohandel, organiserad brottslighet och brott mot barn.

Varför väljer Cecilia Malmström att motarbeta denna viktiga konvention? Sverige har tidigare varit ett föregångsland i kampen mot sexslaveriet med en stark röst i världen.

Som enskilt land har vi ett ansvar, men även EU har ett uppdrag för att genomföra ytterligare nödvändiga beslut. Men ännu har EU inte påbörjat sitt ratificeringsarbete, EU måste både tillträda konventionen samt verka för att alla dess medlemsstater gör detsamma. Dessvärre saknar de flesta EU-länder fortfarande en process som syftar till en ratificering av konventionen och arbetet inom EU har stannat av.

Den cyniska och hänsynslösa handeln med kvinnor och barn är vår tids slaveri och den måste bekämpas med alla tillgängliga medel. Det är en kamp som för många handlar om död eller liv. Därför måste EU-kommissionär Cecilia Malmström kraftfullt verka för att EU ratificerar Europarådets konvention angående människohandel.

Carina Hägg Internationell talesperson S-kvinnor Riksdagsledamot (S)