tisdag 8 juni 2010

Har vi råd med Sverigedemokraterna i riksdagen?

För några dagar sen kom den främlingsfientliga SD:s skuggbudget med rubriken "en återupprättad välfärd". Efter att ha lagt ner ett par timmar av min tid i egenskap av folkvald på att studera budgeten kommer August Strindbergs gamla svenska uttryck upp på flera gånger i mitt huvud.

Jag tänker främst på uttrycket "stor i orden liten på jorden" från novell samlingen Svenska öden och äventyr. Det är nämligen svårt att hålla sig för skratt när man läser SD:s planer på vad de tänker göra med statens finanser om de får chansen. Sida efter sida har fyllts med grova motsättningar mellan vad som ska komma in i statskassan och vad de vill finansiera med samma medel. Ihop kokt är bara förnamnet och det bemöter SD själva genom att erkänna att man saknar utredningsresurser.

Ungefär som att få en hemläxa av magistern, gå hem och skriva ett oläsligt svar på magisterns frågor och sen skylla på att mamma och pappa inte var hemma för att hjälpa till med stavningen. Så illa är det. Värt att nämna är att SD fått ca 19 miljoner kronor genom skattemedel för att satsa på reklam och propaganda inför höstens riksdagsval men uppenbarligen prioriterat annat än att satsa på utredningsresurser inför sin första skuggbudget.

Samtidigt så måste man ju tacka ödets makter för att SD genom sitt utspel själva avslöjar sina odugligheter. Alldeles för länge har SD fått andra politiker och organisationer att spela på den främlingsfientliga planhalvan.

Allt från hög arbetslöshet till höga matpriser har skyllts på invandringen och att de gamla partierna (ett uttryck som SD kopierat rakt av från de brittiska liberaldemokraterna för övrigt) bär skulden för nedmonteringen av välfärden. Länge har de också fått vara oemotsagda för sin skräck propaganda.

Men nu börja saker och ting äntligen flyta upp till ytan och mycket tack vare de själva. Utav skuggbudgeten framkommer det t.ex. att SD numera inte tror på idén att genom kraftigt ökat bistånd till U-länder få flyktingarna att stanna hemma i sina länder utan partiet vill sänka enprocentsmålet till 0,7 procent, en helomvändning så fort pennan möter papperet allstå.

Uppenbarligen för att SD kommit på sig själv att sparningar enbart på flyktingmottagandet inte räcker för att fylla alla de hål som deras populistiska förslag skulle orsaka i den svenska statskassan. Ett annat förslag som flera ledarskribenter runtom landet har haft roligt åt är att SD kopierat oss rödgrönas förslag om en riskkapitalfond finansierad med en extra vinstutdelning rakt av. Utan att källan anges, förstås.

Jag tror och hoppas innerligt att de av oss som någonsin haft en tanke på att stödja SD:s ogenomtänkta politik kan tänka om. Visst måste mycket bli bättre inom integrationsområdet och visst är ett rikare Sverige möjligt utan att vi behöver montera ned välfärden och den svenska modellen. Mycket kan göras och mycket behöver göras för att göra Sverige till ett ännu bättre land på många områden.

Men utan att vi behöver ge makt och inflytande till de som förespråkar intolerans och sprider fördomar, men som är väldigt små på jorden när det väl gäller.

Carina Hägg

http://lokaltidningen.se/har-vi-rad-med-sverigedemokraterna-i-riksdagen-/20100608/insandare/100609696/1002 eller gå in på Västbo Andans valsida 2010
http://vastboandan.lokaltidningen.se/section/val/2177