torsdag 23 februari 2012

Mauritanien och Senegal

Valet i Mauritanien ligger i mediaskuggan. Så är det inte i alla EU-länder, inte i Frankrike och vi vet att EU uppmanade, 2009 alla parter i Mauretanien till att fortsätta stödja den fredliga återgången till den demokratiska process som avbröts genom statskuppen för ett år sedan och på så sätt bana väg för en normalisering av EU:s förbindelser med Mauretanien.

Mauretanien tillkännagav under år 2011 att parlaments- och lokalvalen skulle skjutas upp. Det beslutet föregicks av kritik om frånvaron av en tillförlitlig registrering mot myndigheter och efter krav på oberoende valkommission.

Nu vet vi att parlamentsval har utlysts till i mars i år. Samtidigt kommer rapporter som inger oro över förutsättningarna för ett fritt och rättvist val. Sverige och EU har genom strategin för Sahelregionen, European Strategy for Security and Development in the Sahel, en formell ram för samtal med Mauretanien. Det är angeläget att det väntade valet såväl ingår i en dialog som även inkluderar oppositionen samt att Sveriges syn på den politiska situationen redovisas.

Men i ännu en fråga är inte regeringens stådnpunkt känd. Det är rimligt att en redovisning görs av utrikesministern, om Sverige eller EU inom ramen för EU:s strategi för Sahelregionen som omfattar Mauretanien, haft en dialog såväl med regeringen och oppositionen inför kommande val i mars?

Men även Senegal går till val. Två länder som båda liger i Maghreb-regionen men ändå olika.

Valrörelsen för val av president sker under oroligheter. Enligt grundlagen gäller numera högst två mandatperioder för presidenten. Men Abdoulaye Wade, partiledare för Senegals liberala parti, hävdar att lagen inte gäller för honom, eftersom den tillkom efter att han tillträtt som president. Wade som är en åldrad man klamrar sig fast istället för att släppa fram en ny generation, eller i alla fall någon under 80 år.

Detta har följts av en förtroendekris, vilket uttrycktes i form av demonstrationer av oppositionen.

Oppositionsledare Ousmane Tanor Dieng, Socialistpartiet, är motkandidat. Han, liksom många regeringsmotståndare, har utsatts av en repressiv apparat. Ett flerpartisystem med yttrandefrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet och andra viktiga politiska och medborgerliga rättigheter har sedan 2001 varit inskrivna i grundlagen. Men nu ser vi alltså med oro på utvecklingen. Senegaleser ställer också berättigat högre krav på dagens ledare. I söder finns dessutom en lång intensiv konflikt. Nästa president måste vara vald av det senegalesiska folket i demokratiska val varigenom alla har möjligheten att rösta och där rösterna är lika mycket värda. På detta sätt kan konflikter lösas och frihet uppstå.

Hur avser utrikesminister Carl Bildt att, mot bakgrund av detta, ta initiativ så att demokratiska val institutionaliseras i Senegal? Jag hade redan igår tagit upp frågan inom EU-kretsen.