Seniorer är också en Seniorita

Jag välkomnar den Rödgröna äldrepolitiken, de äldre förtjänar en värdig politik som går i de deras riktning.

S-kvinnor Jönköpings län skrev: Äldrefrågor för framtiden - kvinnors hälsa ekonomi och livssituation med Feminism och Trygghet som ledord.

Seniorer är också en Seniorita:

Att utveckla äldreomsorgen är en av framtidens stora utmaningar och därför ett av våra viktigaste reformområden. Kvinnor är såväl vårdgivare som vårdtagare, men kvinnors villkor osynliggörs fortfarande. Handslaget med Kommunal visade att vi vill verka för en bra arbetsmiljö, ökat inflytande och förbättrade möjligheter för personalen till egen utveckling. Ett fackligt-politiskt samarbete S-kvinnor välkomnar.

S-kvinnor har ett särskilt ansvar för att såväl flytta fram äldre kvinnors frågor, som exempelvis att driva krav på förändringar utifrån ledorden feminism och trygghet. Men också bedriva en familjepolitik möjliggör att kombinera familj och arbete under de yrkesverksamma åren. Föräldraförsäkring, arbetsrätt inklusive lönebildning är viktiga instrument också för det ekonomiska utfallet som pensionär. Kravet på ”Rätt till heltid” ska understrykas.

Vården och omsorgen ska finnas den dagen man behöver den, och den ska vara av hög kvalité. Under den kommande tioårsperioden ska anslagen till äldreomsorgen öka med minst 10 miljarder kronor. Det är behovet, inte betalningsförmågan hos den enskilde som ska vara avgörande. Och tillgången till såväl som vård- och omsorg ska vara likvärdig för kvinnor och män.

Om tio-femton år kommer behovet av äldreomsorg att börja öka kraftigt och därtill se olika ut – allt från relativt friska äldre som efterfrågar fler mötesplatser och en aktiv fritid till äldre med många sjukdomar samtidigt samt demensvård. Detta kräver insatser även i form av samhällsplanering. Vid nybyggnationer måste krav för äldre och handikappade kunna tillgodoses.

En nationell utvecklingsplan för äldreomsorgen behövs. Men det förutsätter ett gemensamt ansvar från staten, kommunen, landstinget och brukaren, samt de anhöriga och personalen. En nationell utvecklingsplan för äldrevården tas fram.

I förordning (2001:100) stadgas att individbaserad officiell statistik ska vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. Den könsuppdelade statistiken år dock inte alltid åldersfördelad. Någon samlad dokumentation om specifikt äldre kvinnor finns inte att tillgå. Uppgifter och statistik om kvinnors levnadsförhållanden och livssituation måste således hämtas från ett antal olika publikationer. Feminism som analysmetod efterlyses inom äldrepolitiken. En äldrepolitik för framtiden kräver större kunskap om kvinnor respektive mäns livsvillkor. En jämställdhetsmyndighet efterlyses.

Kvinnor och män i befolkningen

Äldre ska kunna delta i hela samhällslivet och ha möjlighet att utvecklas tillsammans med andra. Samhället har behov av den kunskap och de erfarenheter som äldre generationer kan förmedla. Det har hävdats att den nya medelåldern kommer att bli 75 år, något som inte minst förändrar våra attityder kring äldrefrågor. Alla ska bli bemötta med respekt, ha rätt till personlig integritet och själva kunna bestämma över den egna tillvaron. Ingen ska diskrimineras på grund av kön. Ej heller på grund av ålder, etisk tillhörighet eller handikapp.

Kvinnor i Sverige lever längre än män, men könsskillnaden i medellivslängd har minskat. Med ökad ålder ökar andelen kvinnor. Bland befolkningen som är 80 år och äldre utgör kvinnorna cirka 65 procent. Befolkningen i åldern 65 år och äldre efter civilstånd och ålder år 2003, procentuell fördelning och antal i 1 000-tal redovisas i följande tabell.

Källa: SCB:s På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2004.

Kvinnor får hemtjänst

Alla ska ha rätt till en god äldreomsorg. Merparten av kommunernas verksamheter för äldre består av hemtjänst till hemmaboende äldre och särskilt boende dit äldre flyttar permanent. Det finns tydliga könsskillnader vad gäller boendet beroende på männens kortare medellivslängd och att kvinnor som regel är yngre än sina män. Medan tre av fyra hemmaboende män 65 år och äldre är sammanboende är färre än hälften av kvinnorna i motsvarande grupp sammanboende (år 2002). Att vara sammanboende eller ensamboende har stor betydelse både för behovet av offentliga insatser och för den enskildes ekonomiska situation.

Enligt Socialstyrelsens lägesrapport om vård och omsorg om äldre[1] fick år 2003 drygt 250 000 äldre personer insatser, inklusive kommunal hemsjukvård, från kommunen; ca 75 000 var män och 175 000 kvinnor. Huvudförklaringen till att fler kvinnor än män får insatser är att de är fler och oftare ensamboende när behoven av stöd och hjälp ökar. Om man ser på bara ensamstående, visar det sig att insatserna fördelar sig ganska jämnt mellan män och kvinnor. Statistiken beskriver dock endast vilka som får insatser, inte i vad mån personerna får sina behov tillgodosedda.

Könsskillnaderna är mindre när det gäller kommunal hemsjukvård, korttidsvård och dagverksamhet än hemtjänst och särskilt boende. Hemsjukvård kan inte självklart ges av anhöriga, och korttidsvård och dagvård syftar ofta till att avlösa anhöriga. Det innebär att det har mindre betydelse i detta sammanhang om den äldre är ensamboende eller sammanboende. Fler män än kvinnor får anhörigbidrag. Det betyder emellertid inte att det är fler män som tar hand om kvinnor, utan det är den person som behöver insatsen som får bidraget, för att själv betala den som ger hjälpen. En större andel äldre kvinnor än män får hjälp av anhörig anställd i kommunen. Statistiken säger inget om vem det är som hjälper, det kan vara både makar, barn och andra närstående.

Nedan redovisas antalet män och kvinnor i åldersgrupperna 65 år och äldre samt 80 år och äldre med olika typer av insatser den 1 oktober 2003.

Äldres behov av hemtjänst

Fortfarande får många kvinnliga anhöriga bära ansvaret för äldre släktingar. Och det är viktigt att insatser till stöd för anhöriga inte får en utformning som i praktiken leder till ofrivilliga inlåsningseffekter för kvinnor.

Vi behöver också göra det möjligt att få tillång till icke-behovsprövade servicetjänster för äldre till rimliga priser. Vi vet från kommuner som har infört denna typ av servicetjänster att antalet fallolyckor och benbrott har minskat markant. Men stigande ålder ökar riken för fallolyckor och brutna ben när till exempel en glödlampa i taklampan ska bytas. Äldre kvinnor utgör en riskgrupp för fallolyckor då de i större utsträckning lider av benskörhet.

Socialstyrelsen rapporterar sedan några år tillbaka årligen till regeringen om tillståndet och utvecklingen inom vården och omsorgen om de äldre. Våren 2005 presenterades studien ”Hemtjänsten och de äldres behov. En jämförelse över tid”. Syftet var bland annat att undersöka om några grupper av äldre blivit särskilt drabbade av det minskade utbudet av hemtjänst och i så fall om andelen med hjälp från anhöriga förändrats för dessa grupper.

En lägre andel uppgav att de behövde hjälp med husliga sysslor eller personlig omsorg 2002/03 jämfört med 1988/89. Förändringen gällde både i åldersgruppen 65–79 år och i åldersgruppen 80 år och äldre. Utvecklingen var särskilt markant för män där andelen som behövde hjälp med städning, matinköp, matlagning, tvätt och dusch/bad hade halverats. En liknande trend fanns bland kvinnor, även om minskningen av andelen som behövde hjälp inte var lika stor som bland männen.

En väsentlig minskning hade skett av andelen personer med hemtjänst mellan de två intervjutillfällena; bland de äldsta (80 år och äldre) från 38 procent till 22 procent.

För att få en uppfattning om i vilka grupper förändringar skett visas nedan andelen personer med hemtjänst uppdelat på kön och ålder, samt boendeform (ensamboende respektive sammanboende) och ålder.

Andel personer i ordinärt boende med hemtjänst 1988/89 respektive
2002/03 i åldersgruppen 65–79 år samt 80 år och äldre
Anm. Stjärnorna i figuren indikerar att det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan undersökningarna.

Figuren nedan redovisar andelen personer som hade hemtjänst 1988/89 respektive 2002/03 av dem som uppgav att de hade behov av hjälp.

Andel personer som fick hemtjänst 1998/99 resp. 2002/2003 av dem som uppgav att de hade behov av hjälp med någon huslig syssla eller med personlig omsorg.

Jämställd socialtjänst?

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag gjort en kartläggning och analys av hela socialtjänstens verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningen och analysen har redovisats i rapporten ”Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten”[2].

I rapporten konstateras att mäns och kvinnors behov av insatser från socialtjänsten påverkas av en mängd olika förhållanden i samhället. Män utför 58 procent av förvärvsarbetet och kvinnor utför 58 procent av det obetalda arbetet. Kvinnor har i genomsnitt lägre lön än män i de flesta yrkesgrupper, lägre inkomst och lägre förmögenhet. Kvinnors och mäns ekonomiska förhållanden påverkar såväl deras behov av socialtjänstens insatser som deras möjligheter att ta del av dem. Ekonomin avgör också om man kan köpa sig ersättningstjänster utanför socialtjänsten i de fall man inte får hjälp eller får otillräcklig hjälp.

Ett hårdare och kallare klimat där den som vill ha vård och omsorg skulle betala ur egen ficka eller vara utlämnade till självuppoffrande anhöriga skulle särskilt hårt drabba kvinnor.

Sjukvård och hälsa

Omkring 60 procent av samtliga resurser för vård och omsorg går till kvinnorna. Men om man ser till kostnaden för sjukvård och läkemedel per person är denna lägre för kvinnor än för män i samma ålder. Drygt 17 % av Sveriges befolkning är idag 65 år och äldre. Vår hälsa har förbättrats i takt med välståndet och många fler sjukdomar kan idag behandlas framgångsrikt. Nya medicinska framsteg ställer nya krav på att implimentera dem. Goda möjligheter att exempelvis ersätta utslitna höftleder, operera starr eller behandla diabetes underlättar väsentligt livet för många. Kostvanor påverkar hälsan.

Kvinnor går ofta till läkare, och kostnaderna för deras sjukvård är totalt sett cirka 16 procent högre än männens. Kostnaderna för kvinnors primärvård är totalt sett högre än för mäns, och inom psykiatrin ligger kostnaden för män och kvinnor på samma nivå. I den slutna somatiska vården är kostnaderna för mäns sjukvård per capita högre i åldersgrupperna 0–24 och 64+, medan de är högre för kvinnor i övriga åldersgrupper, vilket bland annat beror på förlossningsvården. I gruppen cirkulationsorganens sjukdomar är kostnaderna för männens vård högre än för kvinnornas vid de tio mest kostnadskrävande diagnoserna. Kvinnors vård kostar mest i gruppen sjukdomar i muskler och skelett. I utredningen, välfärdsbokslut för 1990-talet framgår att kvinnor är överrepresenterade i alla studerade grupper av funktionshinder. Samtidigt skrev utredningen att kvinnor får mindre service och hjälp jämfört med män

I samtliga åldersgrupper rapporterar kvinnor mer ängslan, oro och ångest än män.

Äldre kvinnor är den grupp som ordineras flest läkemedel. Kostnaderna för läkemedel är totalt högre för kvinnor än för män, men kostnaden per recept är högre för män. Skillnaden har flera orsaker. Män oftare får exempelvis nyare och därmed dyrare läkemedel än kvinnor. Detta innebär dock i allmänhet inte högre kvalitet i männens läkemedelsbehandling. Skillnaderna kan däremot ge upphov till frågor om orsaker, ekonomiska konsekvenser, samt betydelsen av kön för det kliniska beslutsfattandet.

I flera studier av äldres läkemedelsanvändning konstateras att äldre kvinnor oftare ordineras läkemedel som kan orsaka förvirring och fall. Sedan 1990-talet ingår kvinnor i ökad utsträckning i kliniska prövningar av läkemedel, men det är fortfarande ovanligt med könsspecifika dosrekommendationer. Området äldre kvinnors missbruk och tillgång till behandling är föga belyst.

För ytterligare uppgifter hänvisas till Socialstyrelsens rapport ”Jämställd vård” som är tillgänglig på följande webbsida: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/B1390989-6804-4E17-A656-5D877CA87468/2616/20041033.pdf.

Boende

Genom en så kallad par-bo-garanti säkerställs att de som har levt och kämpat ihop ett helt liv inte ska behöva skiljas på ålderns höst. Men faktorer som vårdtyngd och geografiska hänsyn kan göra att äldre väljer att inte bo tillsammans. I de fallen är det viktigt att önskemål om kontakt och besök underlättas. Alla ska bli bemötta med respekt, ha rätt till personlig integritet och själva kunna bestämma över den egna tillvaron.

Initiativ till en fortsatt utbyggnad av mellanformer, seniorboende och servicebostäder som skapar olika former av eget boendens ska uppmuntras. Den1 april 2002 ägde den andra av FN:s världsförsamlingar om äldrefrågor rum i Madrid. Madrid International plan of action on ageing, är uppbyggd kring tre prioriterade teman varav en talar om tillgång till stödjande miljöer som omfattar tillgång till bostäder. Ett framtida behov av vårdboende ska mötas. Därutöver kan möjligheten för den enskilde att kunna jämföra olika boendeformer även ur ekonomisk synvinkel understrykas.

Med stigande ålder tunnas det sociala nätverket ofta ut. Vänner och bekanta blir sjuka och dör. Genom sociala nätverk, utbyggd dagverksamhet och naturliga träffpunkter kan ensamhet och isolering brytas. En rullstol kan vara förutsättningen för en promenad. Ett teknikskifte efterfrågas då inte minst många äldre kvinnor inte orkar hantera onödigt tunga och svårmanövrerade rullstolar. Teknikstöd till bostaden möjliggör eget boende.

Inom stadsplanering, arkitektur, samt inom byggsektorn dominerar män och deras erfarenheter. Insatser krävs för att kvinnors behov och erfarenheter ska tas tillvara redan i planeringsstadiet, liksom vid renoveringar av bostäder och utemiljö.

Byggnads och SKR rapport, Bo tryggt – att bo tryggt är hög standar, ger värdefull information om betydelsen av olika villkor, som klass och kön, för boendet. Rapporten kunskap som kan omvandlas till konkreta krav på förändringar av bostadspolitiken.

Bostadstillägget är ett inkomstprövat och obeskattat stöd. Nivån på bostadstillägget är av stor betydelse för ensamstående kvinnor med låga inkomster. Av ålderspensionärer med bostadstillägg är 82 % kvinnor. Det maximala bostadstillägget höjs till 93 % av 4 850 kronor - med andra ord 4 510 kronor per månad. Egenavgiften om 100 kr avskaffas. Företrädare för pensionärer, PRO vill se en ökning upp till 95 %.

Äldre kvinnors sexualitet

Äldre kvinnor startar inte nya sexuella relationer i samma utsträckning som äldre män. Om orsakerna bakom detta skriver Marianne Göthberg och Eva Hedlund, sexualrådgivare och psykoterapeut, i boken ”Om kärlek”. Författarna analyserar sin mångåriga erfarenhet av att jobba med äldre och sex på RFSU-kliniken. Se vidare artikeln ”Äldre söker lust” som kan läsas på webbplats http://www.rfsu.se/aldre_soker_lust.asp

Vårdförbundet säger i rapporten” Barnmorskorna om äldre kvinnors hälsa och sexualitet” att äldre kvinnors sexliv glöms bort. Om barnmorskornas kompetens användes inom vården av äldre kvinnor skulle större hänsyn tas till den sexuella hälsan och många akuta problem kunna förebyggas. Endast två procent av barnmorskorna arbetar med kvinnor över 50 år, enligt undersökningen. Se Vårdförbundets webbsida
http://www.vardforbundet.se/templates/VFArticlePage4.aspx?id=1753


Våld mot äldre kvinnor

En omfångsundersökning om våld mot äldre i Umeå kommun som gjorts på uppdrag av Brottsoffermyndigheten, visar att 16 procent av de äldre kvinnorna hade utsatts för någon form av våld och övergrepp efter det att de fyllt 65 år, och att förövaren när det gällde fysiskt våld i tre fall av fyra var en man. Undersökningen – ”Ofrid” - bygger på en enkät som skickats ut till 1500 kvinnor och män i åldrarna 65-80 i Umeå kommun. Det finns skäl att speciellt uppmärksamma äldre kvinnors utsatta situation enligt undersökningen.

Äldre kvinnor är något mer utsatta för våld och övergrepp än äldre män. Arten och graden av kvinnornas utsatthet är också mer upprepad och av allvarligare slag. Enbart de äldre kvinnorna har, med ett undantag bland männen, utsatts för sexualiserat våld. De utsatta kvinnorna mår sämre, har sämre hälsa, lider av mer psykosomatiska och psykiska symtom, använder mer medicin och är också i högre grad traumatiserade av tidigare utsatthet för våld, som inträffat före 65 års ålder, än de utsatta männen. Se vidare pressmeddelande med anledning av undersökningen på http://www.brottsoffermyndigheten.se/nyheter/Pressmeddelanden/Presskonf%20aldreprojektet.htm

Frågan om våld mot äldre kvinnor belyses också i rapporten ”Han var väl inte alltid så snäll. Våld mot äldre kvinnor” som på uppdrag av Nationellt Råd för Kvinnofrid[3] har utarbetats av en beteendevetare och socialpedagog med många års erfarenhet av arbete inom äldrevården. Rapporten, som refererar olika undersökningar om våld och övergrepp mot kvinnor, finns att läsa på regeringens webbsida. http://www.regeringen.se/content/1/c4/23/75/8c9cdca1.pdf.

Kvinnors fritid

Kulturrådet har regelbundet sedan början av 1980-talet genomfört undersökningar om svenska folkets kulturvanor. Resultatet presenteras i publikationen Kulturbarometern[4]. Många av de kulturaktiviteter som undersöks i Kulturbarometern utnyttjas olika mycket av män och kvinnor.

Av den senaste Kulturbarometern som avser år 2002 framgår att kvinnor i större utsträckning än män besöker bibliotek och läser böcker. Det är fler kvinnor än män som under senaste året varit på teater, på konstmuseum och deltagit i studiecirkel. Männen har däremot, i större utsträckning än kvinnorna, varit åskådare på idrottsevenemang.

Kvinnor går på teater i större omfattning än män. Detta gäller emellertid inte den yngsta och den äldsta åldersgruppen. I dessa grupper finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan män och kvinnor. Störst andel teaterbesökare finns bland barn 9-14 år, kvinnor i åldrarna 15-24 år och 45-64 år, boende i storstadsområdena, tjänstemän, företagare, studerande och personer med eftergymnasial utbildning. Kvinnor och män går på konsert i lika stor utsträckning, utom i den äldsta åldersgruppen, i vilken kvinnor går oftare än män.

Störst andel besökare på konstmuseum/konstutställning finns bland kvinnor i åldrarna 45-64 år, tjänstemän, personer med eftergymnasial utbildning och boende i Stockholm med omnejd. Minst andel besökare finns bland arbetare och personer med förgymnasial utbildning.

Störst andel studiecirkeldeltagare finns bland kvinnor äldre än 65 år.
Deltagandet för kvinnor ökar med åldern. I alla åldersgrupper deltar kvinnor i större utsträckning än män. Stödet till folkbildningen ska ocskå ses ur ett könsperspektiv.

Kommunerna ger sedan länge stöd till studiecirkelverksamhet inom studieförbunden. Det kommunala stödet till studieförbunden minskade mellan åren 1995 och 2002 med ca 23 procent. År 2002 satsade kommunerna ca 590 miljoner kronor på studieförbunden. Utöver kontantstödet tillkommer stöd i form av subventionerade lokaler. Värdet på det stödet är svårt att uppskatta och varierar med all säkerhet från kommun till kommun. Kommunerna ger vidare ett betydande stöd till idrotten. Såväl fördelningen av stöd till fritidssektorn som till idrotten är fortfarande präglad av manliga strukturer.

Äldre kvinnor har fortfarande i mindre utsträckning körkort, tillång till bil och är inte bilförare lika långt upp i åldern som män. Enligt, VTI - ett transportforskningsinstituts litteraturstudie, Män och kvinnor i trafiken.

Äldres ekonomi

SCB har undersökt hur de äldres ekonomiska situation ser ut och hur den har utvecklats under 1990-talet fram till in på 2000-talet samt om det finns några skillnader mellan olika grupper i den äldre befolkningen[5].

Undersökningen visar att liksom i den övriga befolkningen var inkomststandarden för de kvinnliga pensionärerna lägre än för de manliga. Orsakerna till att de kvinnliga pensionärernas inkomst var så pass mycket lägre än de manligas är i huvudsak följande. En större andel av de kvinnliga pensionärerna var ensamstående och de ensamstående har en lägre inkomst än de sammanboende. Vidare har kvinnorna förvärvsarbetat i lägre utsträckning än männen.

Den största delen av pensionärernas disponibla inkomst utgjordes av pension, ca 78 procent. De med en inkomst något under genomsnittet hade den allra största andelen av sin inkomst från pensionen, ca 90 procent. Pensionärerna med de lägsta inkomsterna hade en relativt stor andel bostadsstöd, ca 10 procent medan pensionärerna med de högsta inkomsterna hade en stor andel kapitalinkomst samt löne- och företagarinkomst.

Ensamstående män hade den största andelen av sin inkomst från pension, ca 83 procent. Ensamstående kvinnor hade däremot en relativt stor andel bostadsstöd medan sammanboende hade en större andel löne- och företagarinkomst än de andra grupperna.

Den sammanräknade förvärvsinkomsten skiljde sig kraftigt åt mellan kvinnor och män. Kvinnornas inkomst var endast knappt 62 procent av männens inkomst. Folkpensionen var högre bland kvinnorna än bland männen, medan de övriga inkomstdelarna var högre bland männen. Pensionen utgjorde 96,4 procent av de äldres sammanräknade förvärvsinkomst. Den resterande delen bestod av inkomst av förvärvsarbete och näringsverksamhet.

Kvinnors pensionsnivå[6]
Den ekonomiska skillnaden mellan kvinnliga och manliga ålderspensionärer har minskat över tiden eftersom fler och fler kvinnor förvärvsarbetar och på så sätt berättigas till en allt högre inkomstgrundad pension. Utbetalt belopp för ATP påverkas av vilken medelpoäng man har. Nedan illustreras den genomsnittliga medelpoängen för män och kvinnor efter födelseår.

Dagens kvinnliga pensionärer har i allmänhet en kortare yrkeskarriär än manliga pensionärer, vilket bidrar till lägre löneinkomster. Men en kortare yrkeskarriär kan också innebära att man inte berättigas till oavkortad pension (enligt reglerna för det gamla pensionssystemet). Om en person inte har arbetat i 30 år minskar den inkomstgrundande pensionen med 1/30-del för varje år som återstår upp till 30 arbetsår. Givet samma ATP-poäng har kvinnor i genomsnitt lägre antal arbetade år än män. Se nedan.

Målsättning

S-kvinnors rapport gör inte anspråk på att var heltäckande utan ska ses som ett välkommet bidrag till arbetet för att synliggöra äldre kvinnors livsvillkor på några angelägna områden och peka på ytterligare några frågor som behöver uppmärksammas. Vi ska verka för mer kunskap om äldre kvinnor. Sverige ska vara ett av de bästa länderna för äldre och Jönköpings län ska vara ett av landets tryggaste att åldras i för såväl kvinnor som män. Förbättrade villkor för äldre kvinnor ger ett mänskligare samhälle för alla.

Vi vill här särskilt lyfta fram följande frågor:

- En jämställdhetsmyndighet inrättas och ges uppdrag att bygga upp
kunskap om äldre kvinnor

- Kvinnor ska utgöra varannan även i organ, nämnder och styrelser som väljs genom indirekta val

- Minst 10 % av det offentliga partistödet som utgår i enlighet med mandatfördelning ska reserveras för kvinnoorganisationer

- Kartlägg betalt/obetalt arbete av anhörig och närstående samt analysera stöd ur ett könsperspektiv

- Ett teknikskifte till lättare och funktionellare handikappshjälpmedel

- Forska kring äldre kvinnor hälsa och uppmärksamma kvinnospecifika sjukdomar

- Könsspecifika dosrekommendationer av läkemedel, läkemedelsfrågor ska uppmärksammas

- Äldre kvinnors hälsa och sexualitet ska omfattas av barnmorskornas kompetens

- Uppmärksamma specifikt äldre kvinnors utsatta situation, kränkningar, hot och våld ska motarbetas

- Äldres kvinnors ängslan, oro och ångest ska tas på allvar

- Ett hårdare och kallare klimat där ekonomin avgör efterfrågan vård och omsorgen skulle särskilt hårt drabba gruppen äldre kvinnor.
[1] Se http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/2AB39234-C223-4FC1-9CD3-062E1AD242A0/4386/20051313.pdf

[2] Se http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/D84DDB95-9805-4DC9-8816-B6BE2EDE32BA/2744/20041032.pdf

[3] Nationellt Råd för Kvinnofrid inrättades av regeringen år 2000 för en period på två år.
[4] Kulturbarometern kan läsas på Kulturrådets webbsida http://www.kulturradet.se/ovfiles/kulturbarometern_2002.pdf.

[5] De äldres ekonomiska välfärd. Se webbsida http://www.scb.se/templates/publdb/publikation____2725.asp&plopnr=2028.
[6] Källa: Försäkringskassans hemsida.

OBS Diagrammen gick inte att föra över till bloggen

Sedan jag skrev detta inför valet 2006 har äldre drabbats av högerregeringens fördelningspolitik på område efter område, de har gett mest till de som har mest och mer till män än kvinnor. Gruppen äldre kvinnor med låg pension har drabbats - Ställ Folkhälsominister Maria Larsson Kd till svars 19 september!