I den nyligen presenterade Rödgröna valplattformen ingår bl.a. S-kvinnors krav om rätt till heltid och barnomsorg på obekväm arbetstid. Vi lägger politiska pussel för att såväl människors livspussel som ekonomi lättare ska gå ihop.
Vi rödgröna vill även satsa på kvalitetsförbättringar i barnomsorg och skola samt sänka maxtaxan i förskolan.
Under den borgerliga mandatperioden har jämställdheten gått bakåt, enligt riksdagens utredningstjänst har löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökat med 12 800 kronor per år.
De fattiga kvinnorna har blivit fler och särskilt drabbade är kvinnliga pensionärer och ensamstående kvinnor med barn.
Vi rödgröna kräver nu jämställdhetsplaner hos alla företag, bostadsbidrag och underhållsstöd till ensamstående föräldrar ska öka och klyftan i beskattning mellan löntagare och pensionärer ska tas bort.
Reformerna gör att kvinnor i större grad kommer att kunna delta i arbetslivet och att könsdiskriminering med lägre lön, sämre utvecklingsmöjligheter m.m. kommer att minska. Kvinnors rätt till egen försörjning hävdas på så sätt. Och en pusselbit i kampen mot den växande barnfattigdomen föll därmed samtidigt på plats.
En delning av föräldraförsäkring, ja, den principen kommer vi S-kvinnor att fortsätta hävda. Och med en rödgrön regering under Mona Sahlins ledning så ser jag öppningen även för den frågans lösning. Alla tre partierna är också för men det finns ett "hur" att lösa ut. Sedan har även den pusselbiten fallit på plats.
Vi har fått en ny färdriktning mot ett mer jämställt och jämlikt samhälle. Sverige och Sveriges kvinnor har rätt att kräva en tydlig riktningsändring bort från den borgerliga politiken med ökade klyftor till en politik för ett mer jämställt och jämlikt Sverige
Välj en rödgrön regering för jobb och jämställdhet!
tisdag 31 augusti 2010
Vår regeringsplattform för jobb och välfärd
Just nu presenterar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet den gemensamma regeringsplattformen. Därmed har de båda regeringsalternativen i svensk politik presenterat sina vägbeskrivningar för Sveriges framtid. De leder till två helt olika Sverige.
Och nu är skiljelinjen i svensk politik tydlig. Vägvalet är: Fler jobb och ett Sverige som håller samman eller ett Sverige som drar isär.
Ska vi investera i skola och sjukvård - eller ska vi i stället fortsätta med skattesänkningar som ökar barnfattigdomen?
Vår jobbpolitik investeringar i Sveriges konkurrenskraft.
- Vi vill se 100 000 fler jobb, praktik och utbildningsplatser
- Vi sänker skatten för småföretagen.
- Vi investerar i infrastruktur och bostäder.
- Vi bryter nedskärningstrenden i skolan, vården och omsorgen – där omkring 25.000 anställda sagts upp.
- Vi investerar i högskolor och universitet.
- Vi genomför en rivstart för Sveriges unga: Aktivitetsförbudet på Arbetsförmedlingen – att unga människor som behöver komma vidare måste vänta i tre månader på praktik och utbildning – avskaffas omedelbart.
- Vi slopar arbetsgivaravgiften för den som anställer en arbetslös ungdom.
Och vi går vidare:
- Vi ger besked idag om att ROT-avdraget ligger fast under hela mandatperioden. I vårmotionen utvidgade vi ROT-avdraget med en klimatbonus, och avdrag för totalrenovering av flerfamiljshus som leder till energieffektivisering. Regeringens prognoser visar att det kommer att dröja till år 2014 innan arbetslösheten är tillbaka på samma nivå som under hösten år 2006. Det är åtta år av jobbstopp. Därför krävs insatser mot arbetslösheten under hela kommande mandatperiod.
- Vi inrättar ett Ungdomsavdrag. Och vi ger motsvarande stöd också när man inrättar en praktik- eller traineeplats för en arbetslös ungdom. I vårmotionen slopade vi arbetsgivaravgiften för den som anställer en arbetslös ungdom. Nu bygger vi vidare på denna stimulans.
- Vi investerar också i ytterligare insatser för bättre arbetsmiljö
- Vi sänker restaurangmomsen . Detta lägger grunden för en inträdesarbetsmarknad för ungdomar och andra grupper som vill etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt avskaffas med denna insats skillnaden i beskattning mellan mat och hämtmat, vilket är rimligt.
- Vi investerar i ökad lärartäthet i skolan, ökad personaltäthet och mindre grupper i barnomsorgen, maxtaxa i hemtjänsten och fria timmar i äldreomsorgen.
- Vi finansierar alla dessa kvalitetsförbättringar genom att säga nej till regeringens stora skattesänkningar.
- Vi presenterar vi idag en generell sänkning av maxtaxan i barnomsorgen. Förskolan lägger grunden för framtida inlärning, och får därmed långsiktiga konsekvenser för utbildning och möjligheter.
- Vi vill bryta den borgerliga bidragspolitik.
Tydliga besked till Sveriges pensionärer:
- Vi avskaffar pensionärsskatten, pension är uppskjuten lön. Politiker ska inte svika sina långsiktiga åtaganden. Då rubbas tilliten i Sverige. Därför ska pensionärsskatten avskaffas under mandatperioden.
Nu står varje väljare inför skiljevägen. Den inslagna skattesänkarvägen ska betalas med fortsatta nedskärningar pcj nya avgifter i sjukvården och i skolan? Hur många ytterligare förlora framtidsutskikteran och hur många fler ska tvingas förlora jobb när skattesänkningar går först. Samhället drar isär
Vi väljer en annan färdriktning, vi väljer fler jobb i stället för ökade klyftor, vi vill bygga ett land som håller samman, ett Sverige att vara stolt över..
Den 19 september gäller det!
Och nu är skiljelinjen i svensk politik tydlig. Vägvalet är: Fler jobb och ett Sverige som håller samman eller ett Sverige som drar isär.
Ska vi investera i skola och sjukvård - eller ska vi i stället fortsätta med skattesänkningar som ökar barnfattigdomen?
Vår jobbpolitik investeringar i Sveriges konkurrenskraft.
- Vi vill se 100 000 fler jobb, praktik och utbildningsplatser
- Vi sänker skatten för småföretagen.
- Vi investerar i infrastruktur och bostäder.
- Vi bryter nedskärningstrenden i skolan, vården och omsorgen – där omkring 25.000 anställda sagts upp.
- Vi investerar i högskolor och universitet.
- Vi genomför en rivstart för Sveriges unga: Aktivitetsförbudet på Arbetsförmedlingen – att unga människor som behöver komma vidare måste vänta i tre månader på praktik och utbildning – avskaffas omedelbart.
- Vi slopar arbetsgivaravgiften för den som anställer en arbetslös ungdom.
Och vi går vidare:
- Vi ger besked idag om att ROT-avdraget ligger fast under hela mandatperioden. I vårmotionen utvidgade vi ROT-avdraget med en klimatbonus, och avdrag för totalrenovering av flerfamiljshus som leder till energieffektivisering. Regeringens prognoser visar att det kommer att dröja till år 2014 innan arbetslösheten är tillbaka på samma nivå som under hösten år 2006. Det är åtta år av jobbstopp. Därför krävs insatser mot arbetslösheten under hela kommande mandatperiod.
- Vi inrättar ett Ungdomsavdrag. Och vi ger motsvarande stöd också när man inrättar en praktik- eller traineeplats för en arbetslös ungdom. I vårmotionen slopade vi arbetsgivaravgiften för den som anställer en arbetslös ungdom. Nu bygger vi vidare på denna stimulans.
- Vi investerar också i ytterligare insatser för bättre arbetsmiljö
- Vi sänker restaurangmomsen . Detta lägger grunden för en inträdesarbetsmarknad för ungdomar och andra grupper som vill etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt avskaffas med denna insats skillnaden i beskattning mellan mat och hämtmat, vilket är rimligt.
- Vi investerar i ökad lärartäthet i skolan, ökad personaltäthet och mindre grupper i barnomsorgen, maxtaxa i hemtjänsten och fria timmar i äldreomsorgen.
- Vi finansierar alla dessa kvalitetsförbättringar genom att säga nej till regeringens stora skattesänkningar.
- Vi presenterar vi idag en generell sänkning av maxtaxan i barnomsorgen. Förskolan lägger grunden för framtida inlärning, och får därmed långsiktiga konsekvenser för utbildning och möjligheter.
- Vi vill bryta den borgerliga bidragspolitik.
Tydliga besked till Sveriges pensionärer:
- Vi avskaffar pensionärsskatten, pension är uppskjuten lön. Politiker ska inte svika sina långsiktiga åtaganden. Då rubbas tilliten i Sverige. Därför ska pensionärsskatten avskaffas under mandatperioden.
Nu står varje väljare inför skiljevägen. Den inslagna skattesänkarvägen ska betalas med fortsatta nedskärningar pcj nya avgifter i sjukvården och i skolan? Hur många ytterligare förlora framtidsutskikteran och hur många fler ska tvingas förlora jobb när skattesänkningar går först. Samhället drar isär
Vi väljer en annan färdriktning, vi väljer fler jobb i stället för ökade klyftor, vi vill bygga ett land som håller samman, ett Sverige att vara stolt över..
Den 19 september gäller det!
Låt företagen tjäna pengar på CSR
Säkert finns det många företagsledare som i har en enda fråga i huvudet innan de går till sömns, hur ser mitt företags framtid ut?
Många hoppas ju självklart på ett starkt, lönsamt, innovativt företag med gott renommé hos kunder och allmänheten. Framstående ekonomer var överens om att man kunde räkna med att den nuvarande perioden av svag ekonomisk tillväxt till sist skulle följas av en gradvis ekonomisk återhämtning.
Kriser varar inte för evigt med andra ord. Men hur många företag har inte klarat krisen, på vilket sätt och på grund av Näringsminister Maud Olfossons politik? Hoppas att forskning framdeles kommer att lyfta fram hur högerpolitiken drabbat företagande och därmed jobben.
Och när regeringen valt att avreglera och minska tillsyn för jordbrukssektorn slår det också mot näringar som pälsfarmning, grisproduktion och vi kommer att få höra om än som fler exempel där regeringens politik får råda. Sedan har vi bärplockareländet som regeringen också har kokt ihop till en osmaklig sylt och passiviteten är påtaglig för en mineralstrategi. Jag tror att ett rimligt mått av regler som stödjer näringar att ta sitt ansvar utan att vara förlorare i en tuff konkurensens är bra för såväl företgare, jobben som konsumenterna.
Jag anser att CSR, Corporate Social Responsibility, eller företagens samhällsansvar på svenska, är en het och självklar intressant del detta sammanhang. Enligt min mening har företag inom alla branscher en gyllene möjlighet att vinna förtroende hos investerare, kunder och allmänheten. Det genom att visa på att de genom socialt ansvarstagande har en hållbar strategi för hur man kan tjäna pengar och ge en god avkastning till sina investerare.
Arbetet med en internationell standardisering vad gäller socialt ansvarstagande fortgår. Även om det är ett icke bindande dokument syftar det till att skapa standardiserad vägledning för hur arbetet med socialt ansvarstagande ska bedrivas. Avsikten med vägledningen är att underlätta för organisationer av alla slag att etablera, införa och förbättra sitt sociala ansvarstagande så att det kan bidra till att förbättra arbets- och livsvillkor för människor. Här kommer frågor som etik, sociala förhållanden, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, barns rättigheter och miljöpåverkan i fokus. Standarden ger också bättre möjlighet att jämföra olika organisationers arbete med socialt ansvarstagande.
Socialt ansvarstagande för företag ska löna sig. EU gemenskapslagstiftning kan se till att företag som på frivillig basis ansluter sig till denna standard ska gynnas när olika stödpaket ska delas ut till krisdrabbade företag. Sverige ska här vara pådrivande.
Det är nu i de svåra ekonomiska situationerna som finns i EU som en hållbar politisk lösning kan föra fram ett viktigt budskap till företagen, nämligen, att de folkvalda är alltid beredda att ta sitt ansvar så länge företagen gör detsamma när det gäller de frågor som är viktiga för medborgarna. Samma medborgare som också väljer oss politiker och som betalar för diverse stöd med dina skattemedel. Sveige kan bättre och kan bli rikare.
Många hoppas ju självklart på ett starkt, lönsamt, innovativt företag med gott renommé hos kunder och allmänheten. Framstående ekonomer var överens om att man kunde räkna med att den nuvarande perioden av svag ekonomisk tillväxt till sist skulle följas av en gradvis ekonomisk återhämtning.
Kriser varar inte för evigt med andra ord. Men hur många företag har inte klarat krisen, på vilket sätt och på grund av Näringsminister Maud Olfossons politik? Hoppas att forskning framdeles kommer att lyfta fram hur högerpolitiken drabbat företagande och därmed jobben.
Och när regeringen valt att avreglera och minska tillsyn för jordbrukssektorn slår det också mot näringar som pälsfarmning, grisproduktion och vi kommer att få höra om än som fler exempel där regeringens politik får råda. Sedan har vi bärplockareländet som regeringen också har kokt ihop till en osmaklig sylt och passiviteten är påtaglig för en mineralstrategi. Jag tror att ett rimligt mått av regler som stödjer näringar att ta sitt ansvar utan att vara förlorare i en tuff konkurensens är bra för såväl företgare, jobben som konsumenterna.
Jag anser att CSR, Corporate Social Responsibility, eller företagens samhällsansvar på svenska, är en het och självklar intressant del detta sammanhang. Enligt min mening har företag inom alla branscher en gyllene möjlighet att vinna förtroende hos investerare, kunder och allmänheten. Det genom att visa på att de genom socialt ansvarstagande har en hållbar strategi för hur man kan tjäna pengar och ge en god avkastning till sina investerare.
Arbetet med en internationell standardisering vad gäller socialt ansvarstagande fortgår. Även om det är ett icke bindande dokument syftar det till att skapa standardiserad vägledning för hur arbetet med socialt ansvarstagande ska bedrivas. Avsikten med vägledningen är att underlätta för organisationer av alla slag att etablera, införa och förbättra sitt sociala ansvarstagande så att det kan bidra till att förbättra arbets- och livsvillkor för människor. Här kommer frågor som etik, sociala förhållanden, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, barns rättigheter och miljöpåverkan i fokus. Standarden ger också bättre möjlighet att jämföra olika organisationers arbete med socialt ansvarstagande.
Socialt ansvarstagande för företag ska löna sig. EU gemenskapslagstiftning kan se till att företag som på frivillig basis ansluter sig till denna standard ska gynnas när olika stödpaket ska delas ut till krisdrabbade företag. Sverige ska här vara pådrivande.
Det är nu i de svåra ekonomiska situationerna som finns i EU som en hållbar politisk lösning kan föra fram ett viktigt budskap till företagen, nämligen, att de folkvalda är alltid beredda att ta sitt ansvar så länge företagen gör detsamma när det gäller de frågor som är viktiga för medborgarna. Samma medborgare som också väljer oss politiker och som betalar för diverse stöd med dina skattemedel. Sveige kan bättre och kan bli rikare.
söndag 29 augusti 2010
Till Eksjö med Afghanistan beskedet
I morgon ska jag besöka Eksjö. I en stad som lever så tätt med sitt regemente kommer man också nära Afghanistan, ett land geografsikt långt borta från Smålands gröna skogar, men ändå så mitt på torget. Vid mitt förra besked kunde jag tydligt leverera beskedet, Nej till medlemskap i Nato. Moderater och Folkpartiet säger idag däremot Ja. Och vi ser hur Centerpartiet och Kristdemokraterna följer efter i samma rikting. Men det blå laget mörkar också sin Nato-politik före valet.
Vi rödgröna lämnade också nyligen ett viktigt besked om att det civila biståndet till Afghanistan ska öka. Nu har jag som ledamot i Utrikesutskottet ett tydligt besked med mig till Eksjö.
Jag välkomnar den rödgröna strategin för Afghanistan som ligger väl i linje med många andra länders planer och den internationella Kabulkonferensens slutsater. Vägen till fred och demokrati i Afghanistan är lång. Därför är det viktigt att alla länder sluter upp bakom det mål som Kabulkonferensen nyligen omfamnade.
Målet är att säkerhetsansvaret ska vara överlämnat till den afghanska regeringen senast i slutet av 2014.
Jag tror precis som Mona Sahlin att de svenska trupperna kan överlämna sitt ansvar något tidigare eftersom de nordliga provinserna är relativt stabila. Men det är läget på marken som ytterst får avgöra. Vi måste ha en viljeinrikting för att kunna ha besluten i vår hand. Samtidigt som vi får fortsätta ha örat mot marken.
Jag beklagar att högerregeringen varit ovillig att diskutera formerna för när det svenska militära bidraget ska fasas ut. Sverige skulle gå på tvärs mot andra länder i den internationella koalitionen om regeringen ökar den militära insatsen. Vår bedömning är att det vore fel.
Att en varaktig lösning för fredlig utveckling i Afghanistan måste bygga på politiska överenskommelser och försoning, respekt för de mänskliga rättigheterna, möjlighet för afghanska regeringen att trygga säkerheten, ett ökat civilt stöd och en bred civil närvaro av FN och omvärlden, har såväl Ahlin, Eliasson som Hjelm-Wallén utryckt, jag instämmer.
Och jag vill understryka att utvecklingen i Afghanistan också ligger utanför dess egna gränser, grannlandet Pakistan spelar en stor roll. Och en positiv utveckling av relationen Pakistan - Indien skulle också gynna Afghanistan utveckling. Det är inte svårt att också se behovet av en strategi som inkluderar hela regionen och dialog med olika parter i konflikten. FN måste få en större roll, inte minst för bättre samordning.
När man läser boken "Flygande drake" och ser filmen framträder en annan bild. Plötsligt kan man identifiera sig med det afghanska folket. Boken skildrar hur ett vanligt samhälle plötsligt förvandlas till ett totalitärt styrt skräckvälde. Precis som varje människa drömmer det afghanska folket om frihet. Men när en totalitär grupp tar över samhället och kvinnor förlorar t o m sin rätt att få sjukvård tycker vi att det är omvärldens skyldighet att försvara deras rättigheter.
Jag stödjer våra truppers kamp för kvinnors mänskliga rättigheter. Och det socialdemokratiska kvinnoförbundet kan aldrig acceptera att man ger avkall på kvinnors rättigheter. Men det finns röster i samhällsdebatten som tycker att man ska tillmötesgå en del av talibanernas krav och därmed få fred i Afghanistan. Frågan är vilka eftergifter man i så fall ska göra.
Överenskommelsen:
Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Århundraden av krig och kamp mellan stormakter har plågat det afghanska folket. Medelåldern är låg och barnadödligheten hög. Afghanistan är enligt FN ett av världens sämsta länder att leva i som kvinna. Osäkerheten i regionen och inte minst i Pakistan har förvärrat situationen. Det finns bara en lösning för en hållbar utveckling och den bygger på politiska överenskommelser med stort stöd av FN och omvärlden.
Sverige har sedan lång tid ett omfattande och unikt utvecklingssamarbete med Afghanistan. Det är viktigt att omvärlden inte ännu en gång sviker den afghanska befolkningen. Vi rödgröna menar att det civila biståndet till Afghanistan ska öka kraftigt. Vi vill satsa resurser ur biståndet på mer utbildning, hälsovård, infrastruktur och stöd till den mycket svaga afghanska polisen. Vi ska också rikta särskilda insatser på att bekämpa korruptionen, såväl i det afghanska samhället som i det internationella utvecklingsarbetet.
Sverige bidrar också till den av Förenta Nationernas säkerhetsråd beslutade säkerhetsstyrkan ISAF där 47 nationer samarbetar och som leds av Nato sedan 2003. Sverige har deltagit militärt sedan årsskiftet 2001/2002 och har sedan 2006 haft ett säkerhetsansvar för ett område med fyra provinser i norra Afghanistan. Insatsen innebär att ca 500 svenska soldater samt cirka 200 finländska soldater samarbetar med de afghanska säkerhetsstyrkorna.
Sverige och de andra nationerna i ISAF är i Afghanistan efter ett beslut i FN för att trygga en möjlig väg mot fred och utveckling. Därför krävs en ny strategi. Vi avser att under hösten 2010 ge ett nytt mandat till den svenska militära närvaron, men vi kommer inte att öka antalet svenska soldater som den borgerliga alliansen ser behov av. Den gamla militära strategin har misslyckats och det är dags att utveckla en ny civil strategi för det svenska stödet till Afghanistan. Därför ska den svenska styrkan i Afghanistan få en civil chef redan under 2011.
Den 18 september, dagen före vårt eget val, anordnas parlamentsval i Afghanistan. Det är ett viktigt val för att stärka den demokratiska utvecklingen. Presidentvalet förra sommaren var tyvärr inte ett val som förde den demokratiska utvecklingen framåt.
Under sommaren fattade den internationella Kabulkonferensen beslut om flera konkreta tidsplaner för en hållbar utveckling, överföring av säkerhetsansvar och åtgärder för att bekämpa korruptionen. Just nu är utvecklingen i ett avgörande skede för att skapa en situation där säkerheten och ansvaret för landets utveckling helt kan föras över till afghanerna. För att stärka förmågan hos den afghanska armén och polisen att själva ansvara för säkerheten ska Sveriges insats under nästa år än mer fokuseras på utbildning och gemensam träning.
I inledningen av nästa år påbörjas en process där ISAF successivt, i provins efter provins, ska lämna över säkerhetsansvaret till de afghanska myndigheterna. Vi rödgröna gör idag bedömningen att någon eller några av de provinser som Sverige idag ansvarar för kan överlämnas redan tidigt under nästa mandatperiod. En rödgrön regering kommer därför att påbörja tillbakadragandet under inledningen av 2011. Ytterligare minskningar kommer att ske successivt under mandatperioden när överlämningen fortsätter.
Vi noterar med tillfredsställelse att den internationella Kabulkonferensen slöt upp bakom målet att den afghanska regeringen ska leda alla militära operationer i hela Afghanistan senast i slutet av år 2014. Därmed finns ett internationellt slutdatum om den totala ISAF-styrkan som vi välkomnar. För att detta ska bli verklighet ska den svenska militära insatsen vara avvecklad väl i tid före detta datum. En rödgrön regering kommer att ha avslutat trupptillbakadragandet senast under det första halvåret 2013. Givet det vi vet idag om situationen i de provinser där Sverige finns representerat kommer denna strategi att fullföljas i sin helhet. Efter överlämningen ska Sveriges insats helt inriktas på civilt bistånd och utbildning av de afghanska säkerhetsstrukturerna.
Sverige ska således successivt minska truppnärvaron – inte öka som den borgerliga alliansregeringen vill.
Vår bedömning ligger i linje med flera andra länder som ingår i ISAF. USA kommer att utvärdera sin truppökning under 2011 och under andra halvåret nästa år påbörja en minskning av sina styrkor. Under 2011 kommer det finnas möjlighet att bedöma hur överlämningsprocessen fortlöpt, samt hur det ökade civila och militära stödet från omvärlden slagit ut. Då behöver Sverige en ny samlad strategi för vårt engagemang i Afghanistan.
Vi har nu givit ett samlat besked om vår strategi för Sveriges engagemang i Afghanistan under nästa mandatperiod. Nu måste den borgerliga regeringen svara på om de menar allvar med att de vill öka det svenska militära bidraget. De meddelade så sent som den 8 augusti på DN-debatt att de vill sända fler soldater till Afghanistan.
Tänker regeringen öka truppinsatsen även om Sverige börjar lämna över säkerhetsansvar till den afghanska regeringen?
Tänker regeringen sända fler svenska soldater till Afghanistan när nästan alla andra länder diskuterar en utträdesstrategi?
Om så är fallet kommer den borgerliga alliansen att isolera Sverige och gå emot Kabulkonferensens mål om att fasa ut de internationella militära styrkorna till 2014.
Vi rödgröna lämnade också nyligen ett viktigt besked om att det civila biståndet till Afghanistan ska öka. Nu har jag som ledamot i Utrikesutskottet ett tydligt besked med mig till Eksjö.
Jag välkomnar den rödgröna strategin för Afghanistan som ligger väl i linje med många andra länders planer och den internationella Kabulkonferensens slutsater. Vägen till fred och demokrati i Afghanistan är lång. Därför är det viktigt att alla länder sluter upp bakom det mål som Kabulkonferensen nyligen omfamnade.
Målet är att säkerhetsansvaret ska vara överlämnat till den afghanska regeringen senast i slutet av 2014.
Jag tror precis som Mona Sahlin att de svenska trupperna kan överlämna sitt ansvar något tidigare eftersom de nordliga provinserna är relativt stabila. Men det är läget på marken som ytterst får avgöra. Vi måste ha en viljeinrikting för att kunna ha besluten i vår hand. Samtidigt som vi får fortsätta ha örat mot marken.
Jag beklagar att högerregeringen varit ovillig att diskutera formerna för när det svenska militära bidraget ska fasas ut. Sverige skulle gå på tvärs mot andra länder i den internationella koalitionen om regeringen ökar den militära insatsen. Vår bedömning är att det vore fel.
Att en varaktig lösning för fredlig utveckling i Afghanistan måste bygga på politiska överenskommelser och försoning, respekt för de mänskliga rättigheterna, möjlighet för afghanska regeringen att trygga säkerheten, ett ökat civilt stöd och en bred civil närvaro av FN och omvärlden, har såväl Ahlin, Eliasson som Hjelm-Wallén utryckt, jag instämmer.
Och jag vill understryka att utvecklingen i Afghanistan också ligger utanför dess egna gränser, grannlandet Pakistan spelar en stor roll. Och en positiv utveckling av relationen Pakistan - Indien skulle också gynna Afghanistan utveckling. Det är inte svårt att också se behovet av en strategi som inkluderar hela regionen och dialog med olika parter i konflikten. FN måste få en större roll, inte minst för bättre samordning.
När man läser boken "Flygande drake" och ser filmen framträder en annan bild. Plötsligt kan man identifiera sig med det afghanska folket. Boken skildrar hur ett vanligt samhälle plötsligt förvandlas till ett totalitärt styrt skräckvälde. Precis som varje människa drömmer det afghanska folket om frihet. Men när en totalitär grupp tar över samhället och kvinnor förlorar t o m sin rätt att få sjukvård tycker vi att det är omvärldens skyldighet att försvara deras rättigheter.
Jag stödjer våra truppers kamp för kvinnors mänskliga rättigheter. Och det socialdemokratiska kvinnoförbundet kan aldrig acceptera att man ger avkall på kvinnors rättigheter. Men det finns röster i samhällsdebatten som tycker att man ska tillmötesgå en del av talibanernas krav och därmed få fred i Afghanistan. Frågan är vilka eftergifter man i så fall ska göra.
Överenskommelsen:
Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Århundraden av krig och kamp mellan stormakter har plågat det afghanska folket. Medelåldern är låg och barnadödligheten hög. Afghanistan är enligt FN ett av världens sämsta länder att leva i som kvinna. Osäkerheten i regionen och inte minst i Pakistan har förvärrat situationen. Det finns bara en lösning för en hållbar utveckling och den bygger på politiska överenskommelser med stort stöd av FN och omvärlden.
Sverige har sedan lång tid ett omfattande och unikt utvecklingssamarbete med Afghanistan. Det är viktigt att omvärlden inte ännu en gång sviker den afghanska befolkningen. Vi rödgröna menar att det civila biståndet till Afghanistan ska öka kraftigt. Vi vill satsa resurser ur biståndet på mer utbildning, hälsovård, infrastruktur och stöd till den mycket svaga afghanska polisen. Vi ska också rikta särskilda insatser på att bekämpa korruptionen, såväl i det afghanska samhället som i det internationella utvecklingsarbetet.
Sverige bidrar också till den av Förenta Nationernas säkerhetsråd beslutade säkerhetsstyrkan ISAF där 47 nationer samarbetar och som leds av Nato sedan 2003. Sverige har deltagit militärt sedan årsskiftet 2001/2002 och har sedan 2006 haft ett säkerhetsansvar för ett område med fyra provinser i norra Afghanistan. Insatsen innebär att ca 500 svenska soldater samt cirka 200 finländska soldater samarbetar med de afghanska säkerhetsstyrkorna.
Sverige och de andra nationerna i ISAF är i Afghanistan efter ett beslut i FN för att trygga en möjlig väg mot fred och utveckling. Därför krävs en ny strategi. Vi avser att under hösten 2010 ge ett nytt mandat till den svenska militära närvaron, men vi kommer inte att öka antalet svenska soldater som den borgerliga alliansen ser behov av. Den gamla militära strategin har misslyckats och det är dags att utveckla en ny civil strategi för det svenska stödet till Afghanistan. Därför ska den svenska styrkan i Afghanistan få en civil chef redan under 2011.
Den 18 september, dagen före vårt eget val, anordnas parlamentsval i Afghanistan. Det är ett viktigt val för att stärka den demokratiska utvecklingen. Presidentvalet förra sommaren var tyvärr inte ett val som förde den demokratiska utvecklingen framåt.
Under sommaren fattade den internationella Kabulkonferensen beslut om flera konkreta tidsplaner för en hållbar utveckling, överföring av säkerhetsansvar och åtgärder för att bekämpa korruptionen. Just nu är utvecklingen i ett avgörande skede för att skapa en situation där säkerheten och ansvaret för landets utveckling helt kan föras över till afghanerna. För att stärka förmågan hos den afghanska armén och polisen att själva ansvara för säkerheten ska Sveriges insats under nästa år än mer fokuseras på utbildning och gemensam träning.
I inledningen av nästa år påbörjas en process där ISAF successivt, i provins efter provins, ska lämna över säkerhetsansvaret till de afghanska myndigheterna. Vi rödgröna gör idag bedömningen att någon eller några av de provinser som Sverige idag ansvarar för kan överlämnas redan tidigt under nästa mandatperiod. En rödgrön regering kommer därför att påbörja tillbakadragandet under inledningen av 2011. Ytterligare minskningar kommer att ske successivt under mandatperioden när överlämningen fortsätter.
Vi noterar med tillfredsställelse att den internationella Kabulkonferensen slöt upp bakom målet att den afghanska regeringen ska leda alla militära operationer i hela Afghanistan senast i slutet av år 2014. Därmed finns ett internationellt slutdatum om den totala ISAF-styrkan som vi välkomnar. För att detta ska bli verklighet ska den svenska militära insatsen vara avvecklad väl i tid före detta datum. En rödgrön regering kommer att ha avslutat trupptillbakadragandet senast under det första halvåret 2013. Givet det vi vet idag om situationen i de provinser där Sverige finns representerat kommer denna strategi att fullföljas i sin helhet. Efter överlämningen ska Sveriges insats helt inriktas på civilt bistånd och utbildning av de afghanska säkerhetsstrukturerna.
Sverige ska således successivt minska truppnärvaron – inte öka som den borgerliga alliansregeringen vill.
Vår bedömning ligger i linje med flera andra länder som ingår i ISAF. USA kommer att utvärdera sin truppökning under 2011 och under andra halvåret nästa år påbörja en minskning av sina styrkor. Under 2011 kommer det finnas möjlighet att bedöma hur överlämningsprocessen fortlöpt, samt hur det ökade civila och militära stödet från omvärlden slagit ut. Då behöver Sverige en ny samlad strategi för vårt engagemang i Afghanistan.
Vi har nu givit ett samlat besked om vår strategi för Sveriges engagemang i Afghanistan under nästa mandatperiod. Nu måste den borgerliga regeringen svara på om de menar allvar med att de vill öka det svenska militära bidraget. De meddelade så sent som den 8 augusti på DN-debatt att de vill sända fler soldater till Afghanistan.
Tänker regeringen öka truppinsatsen även om Sverige börjar lämna över säkerhetsansvar till den afghanska regeringen?
Tänker regeringen sända fler svenska soldater till Afghanistan när nästan alla andra länder diskuterar en utträdesstrategi?
Om så är fallet kommer den borgerliga alliansen att isolera Sverige och gå emot Kabulkonferensens mål om att fasa ut de internationella militära styrkorna till 2014.
Seniorer är också en Seniorita
Jag välkomnar den Rödgröna äldrepolitiken, de äldre förtjänar en värdig politik som går i de deras riktning.
S-kvinnor Jönköpings län skrev: Äldrefrågor för framtiden - kvinnors hälsa ekonomi och livssituation med Feminism och Trygghet som ledord.
Seniorer är också en Seniorita:
Att utveckla äldreomsorgen är en av framtidens stora utmaningar och därför ett av våra viktigaste reformområden. Kvinnor är såväl vårdgivare som vårdtagare, men kvinnors villkor osynliggörs fortfarande. Handslaget med Kommunal visade att vi vill verka för en bra arbetsmiljö, ökat inflytande och förbättrade möjligheter för personalen till egen utveckling. Ett fackligt-politiskt samarbete S-kvinnor välkomnar.
S-kvinnor har ett särskilt ansvar för att såväl flytta fram äldre kvinnors frågor, som exempelvis att driva krav på förändringar utifrån ledorden feminism och trygghet. Men också bedriva en familjepolitik möjliggör att kombinera familj och arbete under de yrkesverksamma åren. Föräldraförsäkring, arbetsrätt inklusive lönebildning är viktiga instrument också för det ekonomiska utfallet som pensionär. Kravet på ”Rätt till heltid” ska understrykas.
Vården och omsorgen ska finnas den dagen man behöver den, och den ska vara av hög kvalité. Under den kommande tioårsperioden ska anslagen till äldreomsorgen öka med minst 10 miljarder kronor. Det är behovet, inte betalningsförmågan hos den enskilde som ska vara avgörande. Och tillgången till såväl som vård- och omsorg ska vara likvärdig för kvinnor och män.
Om tio-femton år kommer behovet av äldreomsorg att börja öka kraftigt och därtill se olika ut – allt från relativt friska äldre som efterfrågar fler mötesplatser och en aktiv fritid till äldre med många sjukdomar samtidigt samt demensvård. Detta kräver insatser även i form av samhällsplanering. Vid nybyggnationer måste krav för äldre och handikappade kunna tillgodoses.
En nationell utvecklingsplan för äldreomsorgen behövs. Men det förutsätter ett gemensamt ansvar från staten, kommunen, landstinget och brukaren, samt de anhöriga och personalen. En nationell utvecklingsplan för äldrevården tas fram.
I förordning (2001:100) stadgas att individbaserad officiell statistik ska vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. Den könsuppdelade statistiken år dock inte alltid åldersfördelad. Någon samlad dokumentation om specifikt äldre kvinnor finns inte att tillgå. Uppgifter och statistik om kvinnors levnadsförhållanden och livssituation måste således hämtas från ett antal olika publikationer. Feminism som analysmetod efterlyses inom äldrepolitiken. En äldrepolitik för framtiden kräver större kunskap om kvinnor respektive mäns livsvillkor. En jämställdhetsmyndighet efterlyses.
Kvinnor och män i befolkningen
Äldre ska kunna delta i hela samhällslivet och ha möjlighet att utvecklas tillsammans med andra. Samhället har behov av den kunskap och de erfarenheter som äldre generationer kan förmedla. Det har hävdats att den nya medelåldern kommer att bli 75 år, något som inte minst förändrar våra attityder kring äldrefrågor. Alla ska bli bemötta med respekt, ha rätt till personlig integritet och själva kunna bestämma över den egna tillvaron. Ingen ska diskrimineras på grund av kön. Ej heller på grund av ålder, etisk tillhörighet eller handikapp.
Kvinnor i Sverige lever längre än män, men könsskillnaden i medellivslängd har minskat. Med ökad ålder ökar andelen kvinnor. Bland befolkningen som är 80 år och äldre utgör kvinnorna cirka 65 procent. Befolkningen i åldern 65 år och äldre efter civilstånd och ålder år 2003, procentuell fördelning och antal i 1 000-tal redovisas i följande tabell.
Källa: SCB:s På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2004.
Kvinnor får hemtjänst
Alla ska ha rätt till en god äldreomsorg. Merparten av kommunernas verksamheter för äldre består av hemtjänst till hemmaboende äldre och särskilt boende dit äldre flyttar permanent. Det finns tydliga könsskillnader vad gäller boendet beroende på männens kortare medellivslängd och att kvinnor som regel är yngre än sina män. Medan tre av fyra hemmaboende män 65 år och äldre är sammanboende är färre än hälften av kvinnorna i motsvarande grupp sammanboende (år 2002). Att vara sammanboende eller ensamboende har stor betydelse både för behovet av offentliga insatser och för den enskildes ekonomiska situation.
Enligt Socialstyrelsens lägesrapport om vård och omsorg om äldre[1] fick år 2003 drygt 250 000 äldre personer insatser, inklusive kommunal hemsjukvård, från kommunen; ca 75 000 var män och 175 000 kvinnor. Huvudförklaringen till att fler kvinnor än män får insatser är att de är fler och oftare ensamboende när behoven av stöd och hjälp ökar. Om man ser på bara ensamstående, visar det sig att insatserna fördelar sig ganska jämnt mellan män och kvinnor. Statistiken beskriver dock endast vilka som får insatser, inte i vad mån personerna får sina behov tillgodosedda.
Könsskillnaderna är mindre när det gäller kommunal hemsjukvård, korttidsvård och dagverksamhet än hemtjänst och särskilt boende. Hemsjukvård kan inte självklart ges av anhöriga, och korttidsvård och dagvård syftar ofta till att avlösa anhöriga. Det innebär att det har mindre betydelse i detta sammanhang om den äldre är ensamboende eller sammanboende. Fler män än kvinnor får anhörigbidrag. Det betyder emellertid inte att det är fler män som tar hand om kvinnor, utan det är den person som behöver insatsen som får bidraget, för att själv betala den som ger hjälpen. En större andel äldre kvinnor än män får hjälp av anhörig anställd i kommunen. Statistiken säger inget om vem det är som hjälper, det kan vara både makar, barn och andra närstående.
Nedan redovisas antalet män och kvinnor i åldersgrupperna 65 år och äldre samt 80 år och äldre med olika typer av insatser den 1 oktober 2003.
Äldres behov av hemtjänst
Fortfarande får många kvinnliga anhöriga bära ansvaret för äldre släktingar. Och det är viktigt att insatser till stöd för anhöriga inte får en utformning som i praktiken leder till ofrivilliga inlåsningseffekter för kvinnor.
Vi behöver också göra det möjligt att få tillång till icke-behovsprövade servicetjänster för äldre till rimliga priser. Vi vet från kommuner som har infört denna typ av servicetjänster att antalet fallolyckor och benbrott har minskat markant. Men stigande ålder ökar riken för fallolyckor och brutna ben när till exempel en glödlampa i taklampan ska bytas. Äldre kvinnor utgör en riskgrupp för fallolyckor då de i större utsträckning lider av benskörhet.
Socialstyrelsen rapporterar sedan några år tillbaka årligen till regeringen om tillståndet och utvecklingen inom vården och omsorgen om de äldre. Våren 2005 presenterades studien ”Hemtjänsten och de äldres behov. En jämförelse över tid”. Syftet var bland annat att undersöka om några grupper av äldre blivit särskilt drabbade av det minskade utbudet av hemtjänst och i så fall om andelen med hjälp från anhöriga förändrats för dessa grupper.
En lägre andel uppgav att de behövde hjälp med husliga sysslor eller personlig omsorg 2002/03 jämfört med 1988/89. Förändringen gällde både i åldersgruppen 65–79 år och i åldersgruppen 80 år och äldre. Utvecklingen var särskilt markant för män där andelen som behövde hjälp med städning, matinköp, matlagning, tvätt och dusch/bad hade halverats. En liknande trend fanns bland kvinnor, även om minskningen av andelen som behövde hjälp inte var lika stor som bland männen.
En väsentlig minskning hade skett av andelen personer med hemtjänst mellan de två intervjutillfällena; bland de äldsta (80 år och äldre) från 38 procent till 22 procent.
För att få en uppfattning om i vilka grupper förändringar skett visas nedan andelen personer med hemtjänst uppdelat på kön och ålder, samt boendeform (ensamboende respektive sammanboende) och ålder.
Andel personer i ordinärt boende med hemtjänst 1988/89 respektive
2002/03 i åldersgruppen 65–79 år samt 80 år och äldre
Anm. Stjärnorna i figuren indikerar att det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan undersökningarna.
Figuren nedan redovisar andelen personer som hade hemtjänst 1988/89 respektive 2002/03 av dem som uppgav att de hade behov av hjälp.
Andel personer som fick hemtjänst 1998/99 resp. 2002/2003 av dem som uppgav att de hade behov av hjälp med någon huslig syssla eller med personlig omsorg.
Jämställd socialtjänst?
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag gjort en kartläggning och analys av hela socialtjänstens verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningen och analysen har redovisats i rapporten ”Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten”[2].
I rapporten konstateras att mäns och kvinnors behov av insatser från socialtjänsten påverkas av en mängd olika förhållanden i samhället. Män utför 58 procent av förvärvsarbetet och kvinnor utför 58 procent av det obetalda arbetet. Kvinnor har i genomsnitt lägre lön än män i de flesta yrkesgrupper, lägre inkomst och lägre förmögenhet. Kvinnors och mäns ekonomiska förhållanden påverkar såväl deras behov av socialtjänstens insatser som deras möjligheter att ta del av dem. Ekonomin avgör också om man kan köpa sig ersättningstjänster utanför socialtjänsten i de fall man inte får hjälp eller får otillräcklig hjälp.
Ett hårdare och kallare klimat där den som vill ha vård och omsorg skulle betala ur egen ficka eller vara utlämnade till självuppoffrande anhöriga skulle särskilt hårt drabba kvinnor.
Sjukvård och hälsa
Omkring 60 procent av samtliga resurser för vård och omsorg går till kvinnorna. Men om man ser till kostnaden för sjukvård och läkemedel per person är denna lägre för kvinnor än för män i samma ålder. Drygt 17 % av Sveriges befolkning är idag 65 år och äldre. Vår hälsa har förbättrats i takt med välståndet och många fler sjukdomar kan idag behandlas framgångsrikt. Nya medicinska framsteg ställer nya krav på att implimentera dem. Goda möjligheter att exempelvis ersätta utslitna höftleder, operera starr eller behandla diabetes underlättar väsentligt livet för många. Kostvanor påverkar hälsan.
Kvinnor går ofta till läkare, och kostnaderna för deras sjukvård är totalt sett cirka 16 procent högre än männens. Kostnaderna för kvinnors primärvård är totalt sett högre än för mäns, och inom psykiatrin ligger kostnaden för män och kvinnor på samma nivå. I den slutna somatiska vården är kostnaderna för mäns sjukvård per capita högre i åldersgrupperna 0–24 och 64+, medan de är högre för kvinnor i övriga åldersgrupper, vilket bland annat beror på förlossningsvården. I gruppen cirkulationsorganens sjukdomar är kostnaderna för männens vård högre än för kvinnornas vid de tio mest kostnadskrävande diagnoserna. Kvinnors vård kostar mest i gruppen sjukdomar i muskler och skelett. I utredningen, välfärdsbokslut för 1990-talet framgår att kvinnor är överrepresenterade i alla studerade grupper av funktionshinder. Samtidigt skrev utredningen att kvinnor får mindre service och hjälp jämfört med män
I samtliga åldersgrupper rapporterar kvinnor mer ängslan, oro och ångest än män.
Äldre kvinnor är den grupp som ordineras flest läkemedel. Kostnaderna för läkemedel är totalt högre för kvinnor än för män, men kostnaden per recept är högre för män. Skillnaden har flera orsaker. Män oftare får exempelvis nyare och därmed dyrare läkemedel än kvinnor. Detta innebär dock i allmänhet inte högre kvalitet i männens läkemedelsbehandling. Skillnaderna kan däremot ge upphov till frågor om orsaker, ekonomiska konsekvenser, samt betydelsen av kön för det kliniska beslutsfattandet.
I flera studier av äldres läkemedelsanvändning konstateras att äldre kvinnor oftare ordineras läkemedel som kan orsaka förvirring och fall. Sedan 1990-talet ingår kvinnor i ökad utsträckning i kliniska prövningar av läkemedel, men det är fortfarande ovanligt med könsspecifika dosrekommendationer. Området äldre kvinnors missbruk och tillgång till behandling är föga belyst.
För ytterligare uppgifter hänvisas till Socialstyrelsens rapport ”Jämställd vård” som är tillgänglig på följande webbsida: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/B1390989-6804-4E17-A656-5D877CA87468/2616/20041033.pdf.
Boende
Genom en så kallad par-bo-garanti säkerställs att de som har levt och kämpat ihop ett helt liv inte ska behöva skiljas på ålderns höst. Men faktorer som vårdtyngd och geografiska hänsyn kan göra att äldre väljer att inte bo tillsammans. I de fallen är det viktigt att önskemål om kontakt och besök underlättas. Alla ska bli bemötta med respekt, ha rätt till personlig integritet och själva kunna bestämma över den egna tillvaron.
Initiativ till en fortsatt utbyggnad av mellanformer, seniorboende och servicebostäder som skapar olika former av eget boendens ska uppmuntras. Den1 april 2002 ägde den andra av FN:s världsförsamlingar om äldrefrågor rum i Madrid. Madrid International plan of action on ageing, är uppbyggd kring tre prioriterade teman varav en talar om tillgång till stödjande miljöer som omfattar tillgång till bostäder. Ett framtida behov av vårdboende ska mötas. Därutöver kan möjligheten för den enskilde att kunna jämföra olika boendeformer även ur ekonomisk synvinkel understrykas.
Med stigande ålder tunnas det sociala nätverket ofta ut. Vänner och bekanta blir sjuka och dör. Genom sociala nätverk, utbyggd dagverksamhet och naturliga träffpunkter kan ensamhet och isolering brytas. En rullstol kan vara förutsättningen för en promenad. Ett teknikskifte efterfrågas då inte minst många äldre kvinnor inte orkar hantera onödigt tunga och svårmanövrerade rullstolar. Teknikstöd till bostaden möjliggör eget boende.
Inom stadsplanering, arkitektur, samt inom byggsektorn dominerar män och deras erfarenheter. Insatser krävs för att kvinnors behov och erfarenheter ska tas tillvara redan i planeringsstadiet, liksom vid renoveringar av bostäder och utemiljö.
Byggnads och SKR rapport, Bo tryggt – att bo tryggt är hög standar, ger värdefull information om betydelsen av olika villkor, som klass och kön, för boendet. Rapporten kunskap som kan omvandlas till konkreta krav på förändringar av bostadspolitiken.
Bostadstillägget är ett inkomstprövat och obeskattat stöd. Nivån på bostadstillägget är av stor betydelse för ensamstående kvinnor med låga inkomster. Av ålderspensionärer med bostadstillägg är 82 % kvinnor. Det maximala bostadstillägget höjs till 93 % av 4 850 kronor - med andra ord 4 510 kronor per månad. Egenavgiften om 100 kr avskaffas. Företrädare för pensionärer, PRO vill se en ökning upp till 95 %.
Äldre kvinnors sexualitet
Äldre kvinnor startar inte nya sexuella relationer i samma utsträckning som äldre män. Om orsakerna bakom detta skriver Marianne Göthberg och Eva Hedlund, sexualrådgivare och psykoterapeut, i boken ”Om kärlek”. Författarna analyserar sin mångåriga erfarenhet av att jobba med äldre och sex på RFSU-kliniken. Se vidare artikeln ”Äldre söker lust” som kan läsas på webbplats http://www.rfsu.se/aldre_soker_lust.asp
Vårdförbundet säger i rapporten” Barnmorskorna om äldre kvinnors hälsa och sexualitet” att äldre kvinnors sexliv glöms bort. Om barnmorskornas kompetens användes inom vården av äldre kvinnor skulle större hänsyn tas till den sexuella hälsan och många akuta problem kunna förebyggas. Endast två procent av barnmorskorna arbetar med kvinnor över 50 år, enligt undersökningen. Se Vårdförbundets webbsida
http://www.vardforbundet.se/templates/VFArticlePage4.aspx?id=1753
Våld mot äldre kvinnor
En omfångsundersökning om våld mot äldre i Umeå kommun som gjorts på uppdrag av Brottsoffermyndigheten, visar att 16 procent av de äldre kvinnorna hade utsatts för någon form av våld och övergrepp efter det att de fyllt 65 år, och att förövaren när det gällde fysiskt våld i tre fall av fyra var en man. Undersökningen – ”Ofrid” - bygger på en enkät som skickats ut till 1500 kvinnor och män i åldrarna 65-80 i Umeå kommun. Det finns skäl att speciellt uppmärksamma äldre kvinnors utsatta situation enligt undersökningen.
Äldre kvinnor är något mer utsatta för våld och övergrepp än äldre män. Arten och graden av kvinnornas utsatthet är också mer upprepad och av allvarligare slag. Enbart de äldre kvinnorna har, med ett undantag bland männen, utsatts för sexualiserat våld. De utsatta kvinnorna mår sämre, har sämre hälsa, lider av mer psykosomatiska och psykiska symtom, använder mer medicin och är också i högre grad traumatiserade av tidigare utsatthet för våld, som inträffat före 65 års ålder, än de utsatta männen. Se vidare pressmeddelande med anledning av undersökningen på http://www.brottsoffermyndigheten.se/nyheter/Pressmeddelanden/Presskonf%20aldreprojektet.htm
Frågan om våld mot äldre kvinnor belyses också i rapporten ”Han var väl inte alltid så snäll. Våld mot äldre kvinnor” som på uppdrag av Nationellt Råd för Kvinnofrid[3] har utarbetats av en beteendevetare och socialpedagog med många års erfarenhet av arbete inom äldrevården. Rapporten, som refererar olika undersökningar om våld och övergrepp mot kvinnor, finns att läsa på regeringens webbsida. http://www.regeringen.se/content/1/c4/23/75/8c9cdca1.pdf.
Kvinnors fritid
Kulturrådet har regelbundet sedan början av 1980-talet genomfört undersökningar om svenska folkets kulturvanor. Resultatet presenteras i publikationen Kulturbarometern[4]. Många av de kulturaktiviteter som undersöks i Kulturbarometern utnyttjas olika mycket av män och kvinnor.
Av den senaste Kulturbarometern som avser år 2002 framgår att kvinnor i större utsträckning än män besöker bibliotek och läser böcker. Det är fler kvinnor än män som under senaste året varit på teater, på konstmuseum och deltagit i studiecirkel. Männen har däremot, i större utsträckning än kvinnorna, varit åskådare på idrottsevenemang.
Kvinnor går på teater i större omfattning än män. Detta gäller emellertid inte den yngsta och den äldsta åldersgruppen. I dessa grupper finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan män och kvinnor. Störst andel teaterbesökare finns bland barn 9-14 år, kvinnor i åldrarna 15-24 år och 45-64 år, boende i storstadsområdena, tjänstemän, företagare, studerande och personer med eftergymnasial utbildning. Kvinnor och män går på konsert i lika stor utsträckning, utom i den äldsta åldersgruppen, i vilken kvinnor går oftare än män.
Störst andel besökare på konstmuseum/konstutställning finns bland kvinnor i åldrarna 45-64 år, tjänstemän, personer med eftergymnasial utbildning och boende i Stockholm med omnejd. Minst andel besökare finns bland arbetare och personer med förgymnasial utbildning.
Störst andel studiecirkeldeltagare finns bland kvinnor äldre än 65 år.
Deltagandet för kvinnor ökar med åldern. I alla åldersgrupper deltar kvinnor i större utsträckning än män. Stödet till folkbildningen ska ocskå ses ur ett könsperspektiv.
Kommunerna ger sedan länge stöd till studiecirkelverksamhet inom studieförbunden. Det kommunala stödet till studieförbunden minskade mellan åren 1995 och 2002 med ca 23 procent. År 2002 satsade kommunerna ca 590 miljoner kronor på studieförbunden. Utöver kontantstödet tillkommer stöd i form av subventionerade lokaler. Värdet på det stödet är svårt att uppskatta och varierar med all säkerhet från kommun till kommun. Kommunerna ger vidare ett betydande stöd till idrotten. Såväl fördelningen av stöd till fritidssektorn som till idrotten är fortfarande präglad av manliga strukturer.
Äldre kvinnor har fortfarande i mindre utsträckning körkort, tillång till bil och är inte bilförare lika långt upp i åldern som män. Enligt, VTI - ett transportforskningsinstituts litteraturstudie, Män och kvinnor i trafiken.
Äldres ekonomi
SCB har undersökt hur de äldres ekonomiska situation ser ut och hur den har utvecklats under 1990-talet fram till in på 2000-talet samt om det finns några skillnader mellan olika grupper i den äldre befolkningen[5].
Undersökningen visar att liksom i den övriga befolkningen var inkomststandarden för de kvinnliga pensionärerna lägre än för de manliga. Orsakerna till att de kvinnliga pensionärernas inkomst var så pass mycket lägre än de manligas är i huvudsak följande. En större andel av de kvinnliga pensionärerna var ensamstående och de ensamstående har en lägre inkomst än de sammanboende. Vidare har kvinnorna förvärvsarbetat i lägre utsträckning än männen.
Den största delen av pensionärernas disponibla inkomst utgjordes av pension, ca 78 procent. De med en inkomst något under genomsnittet hade den allra största andelen av sin inkomst från pensionen, ca 90 procent. Pensionärerna med de lägsta inkomsterna hade en relativt stor andel bostadsstöd, ca 10 procent medan pensionärerna med de högsta inkomsterna hade en stor andel kapitalinkomst samt löne- och företagarinkomst.
Ensamstående män hade den största andelen av sin inkomst från pension, ca 83 procent. Ensamstående kvinnor hade däremot en relativt stor andel bostadsstöd medan sammanboende hade en större andel löne- och företagarinkomst än de andra grupperna.
Den sammanräknade förvärvsinkomsten skiljde sig kraftigt åt mellan kvinnor och män. Kvinnornas inkomst var endast knappt 62 procent av männens inkomst. Folkpensionen var högre bland kvinnorna än bland männen, medan de övriga inkomstdelarna var högre bland männen. Pensionen utgjorde 96,4 procent av de äldres sammanräknade förvärvsinkomst. Den resterande delen bestod av inkomst av förvärvsarbete och näringsverksamhet.
Kvinnors pensionsnivå[6]
Den ekonomiska skillnaden mellan kvinnliga och manliga ålderspensionärer har minskat över tiden eftersom fler och fler kvinnor förvärvsarbetar och på så sätt berättigas till en allt högre inkomstgrundad pension. Utbetalt belopp för ATP påverkas av vilken medelpoäng man har. Nedan illustreras den genomsnittliga medelpoängen för män och kvinnor efter födelseår.
Dagens kvinnliga pensionärer har i allmänhet en kortare yrkeskarriär än manliga pensionärer, vilket bidrar till lägre löneinkomster. Men en kortare yrkeskarriär kan också innebära att man inte berättigas till oavkortad pension (enligt reglerna för det gamla pensionssystemet). Om en person inte har arbetat i 30 år minskar den inkomstgrundande pensionen med 1/30-del för varje år som återstår upp till 30 arbetsår. Givet samma ATP-poäng har kvinnor i genomsnitt lägre antal arbetade år än män. Se nedan.
Målsättning
S-kvinnors rapport gör inte anspråk på att var heltäckande utan ska ses som ett välkommet bidrag till arbetet för att synliggöra äldre kvinnors livsvillkor på några angelägna områden och peka på ytterligare några frågor som behöver uppmärksammas. Vi ska verka för mer kunskap om äldre kvinnor. Sverige ska vara ett av de bästa länderna för äldre och Jönköpings län ska vara ett av landets tryggaste att åldras i för såväl kvinnor som män. Förbättrade villkor för äldre kvinnor ger ett mänskligare samhälle för alla.
Vi vill här särskilt lyfta fram följande frågor:
- En jämställdhetsmyndighet inrättas och ges uppdrag att bygga upp
kunskap om äldre kvinnor
- Kvinnor ska utgöra varannan även i organ, nämnder och styrelser som väljs genom indirekta val
- Minst 10 % av det offentliga partistödet som utgår i enlighet med mandatfördelning ska reserveras för kvinnoorganisationer
- Kartlägg betalt/obetalt arbete av anhörig och närstående samt analysera stöd ur ett könsperspektiv
- Ett teknikskifte till lättare och funktionellare handikappshjälpmedel
- Forska kring äldre kvinnor hälsa och uppmärksamma kvinnospecifika sjukdomar
- Könsspecifika dosrekommendationer av läkemedel, läkemedelsfrågor ska uppmärksammas
- Äldre kvinnors hälsa och sexualitet ska omfattas av barnmorskornas kompetens
- Uppmärksamma specifikt äldre kvinnors utsatta situation, kränkningar, hot och våld ska motarbetas
- Äldres kvinnors ängslan, oro och ångest ska tas på allvar
- Ett hårdare och kallare klimat där ekonomin avgör efterfrågan vård och omsorgen skulle särskilt hårt drabba gruppen äldre kvinnor.
[1] Se http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/2AB39234-C223-4FC1-9CD3-062E1AD242A0/4386/20051313.pdf
[2] Se http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/D84DDB95-9805-4DC9-8816-B6BE2EDE32BA/2744/20041032.pdf
[3] Nationellt Råd för Kvinnofrid inrättades av regeringen år 2000 för en period på två år.
[4] Kulturbarometern kan läsas på Kulturrådets webbsida http://www.kulturradet.se/ovfiles/kulturbarometern_2002.pdf.
[5] De äldres ekonomiska välfärd. Se webbsida http://www.scb.se/templates/publdb/publikation____2725.asp&plopnr=2028.
[6] Källa: Försäkringskassans hemsida.
OBS Diagrammen gick inte att föra över till bloggen
Sedan jag skrev detta inför valet 2006 har äldre drabbats av högerregeringens fördelningspolitik på område efter område, de har gett mest till de som har mest och mer till män än kvinnor. Gruppen äldre kvinnor med låg pension har drabbats - Ställ Folkhälsominister Maria Larsson Kd till svars 19 september!
S-kvinnor Jönköpings län skrev: Äldrefrågor för framtiden - kvinnors hälsa ekonomi och livssituation med Feminism och Trygghet som ledord.
Seniorer är också en Seniorita:
Att utveckla äldreomsorgen är en av framtidens stora utmaningar och därför ett av våra viktigaste reformområden. Kvinnor är såväl vårdgivare som vårdtagare, men kvinnors villkor osynliggörs fortfarande. Handslaget med Kommunal visade att vi vill verka för en bra arbetsmiljö, ökat inflytande och förbättrade möjligheter för personalen till egen utveckling. Ett fackligt-politiskt samarbete S-kvinnor välkomnar.
S-kvinnor har ett särskilt ansvar för att såväl flytta fram äldre kvinnors frågor, som exempelvis att driva krav på förändringar utifrån ledorden feminism och trygghet. Men också bedriva en familjepolitik möjliggör att kombinera familj och arbete under de yrkesverksamma åren. Föräldraförsäkring, arbetsrätt inklusive lönebildning är viktiga instrument också för det ekonomiska utfallet som pensionär. Kravet på ”Rätt till heltid” ska understrykas.
Vården och omsorgen ska finnas den dagen man behöver den, och den ska vara av hög kvalité. Under den kommande tioårsperioden ska anslagen till äldreomsorgen öka med minst 10 miljarder kronor. Det är behovet, inte betalningsförmågan hos den enskilde som ska vara avgörande. Och tillgången till såväl som vård- och omsorg ska vara likvärdig för kvinnor och män.
Om tio-femton år kommer behovet av äldreomsorg att börja öka kraftigt och därtill se olika ut – allt från relativt friska äldre som efterfrågar fler mötesplatser och en aktiv fritid till äldre med många sjukdomar samtidigt samt demensvård. Detta kräver insatser även i form av samhällsplanering. Vid nybyggnationer måste krav för äldre och handikappade kunna tillgodoses.
En nationell utvecklingsplan för äldreomsorgen behövs. Men det förutsätter ett gemensamt ansvar från staten, kommunen, landstinget och brukaren, samt de anhöriga och personalen. En nationell utvecklingsplan för äldrevården tas fram.
I förordning (2001:100) stadgas att individbaserad officiell statistik ska vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. Den könsuppdelade statistiken år dock inte alltid åldersfördelad. Någon samlad dokumentation om specifikt äldre kvinnor finns inte att tillgå. Uppgifter och statistik om kvinnors levnadsförhållanden och livssituation måste således hämtas från ett antal olika publikationer. Feminism som analysmetod efterlyses inom äldrepolitiken. En äldrepolitik för framtiden kräver större kunskap om kvinnor respektive mäns livsvillkor. En jämställdhetsmyndighet efterlyses.
Kvinnor och män i befolkningen
Äldre ska kunna delta i hela samhällslivet och ha möjlighet att utvecklas tillsammans med andra. Samhället har behov av den kunskap och de erfarenheter som äldre generationer kan förmedla. Det har hävdats att den nya medelåldern kommer att bli 75 år, något som inte minst förändrar våra attityder kring äldrefrågor. Alla ska bli bemötta med respekt, ha rätt till personlig integritet och själva kunna bestämma över den egna tillvaron. Ingen ska diskrimineras på grund av kön. Ej heller på grund av ålder, etisk tillhörighet eller handikapp.
Kvinnor i Sverige lever längre än män, men könsskillnaden i medellivslängd har minskat. Med ökad ålder ökar andelen kvinnor. Bland befolkningen som är 80 år och äldre utgör kvinnorna cirka 65 procent. Befolkningen i åldern 65 år och äldre efter civilstånd och ålder år 2003, procentuell fördelning och antal i 1 000-tal redovisas i följande tabell.
Källa: SCB:s På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2004.
Kvinnor får hemtjänst
Alla ska ha rätt till en god äldreomsorg. Merparten av kommunernas verksamheter för äldre består av hemtjänst till hemmaboende äldre och särskilt boende dit äldre flyttar permanent. Det finns tydliga könsskillnader vad gäller boendet beroende på männens kortare medellivslängd och att kvinnor som regel är yngre än sina män. Medan tre av fyra hemmaboende män 65 år och äldre är sammanboende är färre än hälften av kvinnorna i motsvarande grupp sammanboende (år 2002). Att vara sammanboende eller ensamboende har stor betydelse både för behovet av offentliga insatser och för den enskildes ekonomiska situation.
Enligt Socialstyrelsens lägesrapport om vård och omsorg om äldre[1] fick år 2003 drygt 250 000 äldre personer insatser, inklusive kommunal hemsjukvård, från kommunen; ca 75 000 var män och 175 000 kvinnor. Huvudförklaringen till att fler kvinnor än män får insatser är att de är fler och oftare ensamboende när behoven av stöd och hjälp ökar. Om man ser på bara ensamstående, visar det sig att insatserna fördelar sig ganska jämnt mellan män och kvinnor. Statistiken beskriver dock endast vilka som får insatser, inte i vad mån personerna får sina behov tillgodosedda.
Könsskillnaderna är mindre när det gäller kommunal hemsjukvård, korttidsvård och dagverksamhet än hemtjänst och särskilt boende. Hemsjukvård kan inte självklart ges av anhöriga, och korttidsvård och dagvård syftar ofta till att avlösa anhöriga. Det innebär att det har mindre betydelse i detta sammanhang om den äldre är ensamboende eller sammanboende. Fler män än kvinnor får anhörigbidrag. Det betyder emellertid inte att det är fler män som tar hand om kvinnor, utan det är den person som behöver insatsen som får bidraget, för att själv betala den som ger hjälpen. En större andel äldre kvinnor än män får hjälp av anhörig anställd i kommunen. Statistiken säger inget om vem det är som hjälper, det kan vara både makar, barn och andra närstående.
Nedan redovisas antalet män och kvinnor i åldersgrupperna 65 år och äldre samt 80 år och äldre med olika typer av insatser den 1 oktober 2003.
Äldres behov av hemtjänst
Fortfarande får många kvinnliga anhöriga bära ansvaret för äldre släktingar. Och det är viktigt att insatser till stöd för anhöriga inte får en utformning som i praktiken leder till ofrivilliga inlåsningseffekter för kvinnor.
Vi behöver också göra det möjligt att få tillång till icke-behovsprövade servicetjänster för äldre till rimliga priser. Vi vet från kommuner som har infört denna typ av servicetjänster att antalet fallolyckor och benbrott har minskat markant. Men stigande ålder ökar riken för fallolyckor och brutna ben när till exempel en glödlampa i taklampan ska bytas. Äldre kvinnor utgör en riskgrupp för fallolyckor då de i större utsträckning lider av benskörhet.
Socialstyrelsen rapporterar sedan några år tillbaka årligen till regeringen om tillståndet och utvecklingen inom vården och omsorgen om de äldre. Våren 2005 presenterades studien ”Hemtjänsten och de äldres behov. En jämförelse över tid”. Syftet var bland annat att undersöka om några grupper av äldre blivit särskilt drabbade av det minskade utbudet av hemtjänst och i så fall om andelen med hjälp från anhöriga förändrats för dessa grupper.
En lägre andel uppgav att de behövde hjälp med husliga sysslor eller personlig omsorg 2002/03 jämfört med 1988/89. Förändringen gällde både i åldersgruppen 65–79 år och i åldersgruppen 80 år och äldre. Utvecklingen var särskilt markant för män där andelen som behövde hjälp med städning, matinköp, matlagning, tvätt och dusch/bad hade halverats. En liknande trend fanns bland kvinnor, även om minskningen av andelen som behövde hjälp inte var lika stor som bland männen.
En väsentlig minskning hade skett av andelen personer med hemtjänst mellan de två intervjutillfällena; bland de äldsta (80 år och äldre) från 38 procent till 22 procent.
För att få en uppfattning om i vilka grupper förändringar skett visas nedan andelen personer med hemtjänst uppdelat på kön och ålder, samt boendeform (ensamboende respektive sammanboende) och ålder.
Andel personer i ordinärt boende med hemtjänst 1988/89 respektive
2002/03 i åldersgruppen 65–79 år samt 80 år och äldre
Anm. Stjärnorna i figuren indikerar att det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan undersökningarna.
Figuren nedan redovisar andelen personer som hade hemtjänst 1988/89 respektive 2002/03 av dem som uppgav att de hade behov av hjälp.
Andel personer som fick hemtjänst 1998/99 resp. 2002/2003 av dem som uppgav att de hade behov av hjälp med någon huslig syssla eller med personlig omsorg.
Jämställd socialtjänst?
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag gjort en kartläggning och analys av hela socialtjänstens verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningen och analysen har redovisats i rapporten ”Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten”[2].
I rapporten konstateras att mäns och kvinnors behov av insatser från socialtjänsten påverkas av en mängd olika förhållanden i samhället. Män utför 58 procent av förvärvsarbetet och kvinnor utför 58 procent av det obetalda arbetet. Kvinnor har i genomsnitt lägre lön än män i de flesta yrkesgrupper, lägre inkomst och lägre förmögenhet. Kvinnors och mäns ekonomiska förhållanden påverkar såväl deras behov av socialtjänstens insatser som deras möjligheter att ta del av dem. Ekonomin avgör också om man kan köpa sig ersättningstjänster utanför socialtjänsten i de fall man inte får hjälp eller får otillräcklig hjälp.
Ett hårdare och kallare klimat där den som vill ha vård och omsorg skulle betala ur egen ficka eller vara utlämnade till självuppoffrande anhöriga skulle särskilt hårt drabba kvinnor.
Sjukvård och hälsa
Omkring 60 procent av samtliga resurser för vård och omsorg går till kvinnorna. Men om man ser till kostnaden för sjukvård och läkemedel per person är denna lägre för kvinnor än för män i samma ålder. Drygt 17 % av Sveriges befolkning är idag 65 år och äldre. Vår hälsa har förbättrats i takt med välståndet och många fler sjukdomar kan idag behandlas framgångsrikt. Nya medicinska framsteg ställer nya krav på att implimentera dem. Goda möjligheter att exempelvis ersätta utslitna höftleder, operera starr eller behandla diabetes underlättar väsentligt livet för många. Kostvanor påverkar hälsan.
Kvinnor går ofta till läkare, och kostnaderna för deras sjukvård är totalt sett cirka 16 procent högre än männens. Kostnaderna för kvinnors primärvård är totalt sett högre än för mäns, och inom psykiatrin ligger kostnaden för män och kvinnor på samma nivå. I den slutna somatiska vården är kostnaderna för mäns sjukvård per capita högre i åldersgrupperna 0–24 och 64+, medan de är högre för kvinnor i övriga åldersgrupper, vilket bland annat beror på förlossningsvården. I gruppen cirkulationsorganens sjukdomar är kostnaderna för männens vård högre än för kvinnornas vid de tio mest kostnadskrävande diagnoserna. Kvinnors vård kostar mest i gruppen sjukdomar i muskler och skelett. I utredningen, välfärdsbokslut för 1990-talet framgår att kvinnor är överrepresenterade i alla studerade grupper av funktionshinder. Samtidigt skrev utredningen att kvinnor får mindre service och hjälp jämfört med män
I samtliga åldersgrupper rapporterar kvinnor mer ängslan, oro och ångest än män.
Äldre kvinnor är den grupp som ordineras flest läkemedel. Kostnaderna för läkemedel är totalt högre för kvinnor än för män, men kostnaden per recept är högre för män. Skillnaden har flera orsaker. Män oftare får exempelvis nyare och därmed dyrare läkemedel än kvinnor. Detta innebär dock i allmänhet inte högre kvalitet i männens läkemedelsbehandling. Skillnaderna kan däremot ge upphov till frågor om orsaker, ekonomiska konsekvenser, samt betydelsen av kön för det kliniska beslutsfattandet.
I flera studier av äldres läkemedelsanvändning konstateras att äldre kvinnor oftare ordineras läkemedel som kan orsaka förvirring och fall. Sedan 1990-talet ingår kvinnor i ökad utsträckning i kliniska prövningar av läkemedel, men det är fortfarande ovanligt med könsspecifika dosrekommendationer. Området äldre kvinnors missbruk och tillgång till behandling är föga belyst.
För ytterligare uppgifter hänvisas till Socialstyrelsens rapport ”Jämställd vård” som är tillgänglig på följande webbsida: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/B1390989-6804-4E17-A656-5D877CA87468/2616/20041033.pdf.
Boende
Genom en så kallad par-bo-garanti säkerställs att de som har levt och kämpat ihop ett helt liv inte ska behöva skiljas på ålderns höst. Men faktorer som vårdtyngd och geografiska hänsyn kan göra att äldre väljer att inte bo tillsammans. I de fallen är det viktigt att önskemål om kontakt och besök underlättas. Alla ska bli bemötta med respekt, ha rätt till personlig integritet och själva kunna bestämma över den egna tillvaron.
Initiativ till en fortsatt utbyggnad av mellanformer, seniorboende och servicebostäder som skapar olika former av eget boendens ska uppmuntras. Den1 april 2002 ägde den andra av FN:s världsförsamlingar om äldrefrågor rum i Madrid. Madrid International plan of action on ageing, är uppbyggd kring tre prioriterade teman varav en talar om tillgång till stödjande miljöer som omfattar tillgång till bostäder. Ett framtida behov av vårdboende ska mötas. Därutöver kan möjligheten för den enskilde att kunna jämföra olika boendeformer även ur ekonomisk synvinkel understrykas.
Med stigande ålder tunnas det sociala nätverket ofta ut. Vänner och bekanta blir sjuka och dör. Genom sociala nätverk, utbyggd dagverksamhet och naturliga träffpunkter kan ensamhet och isolering brytas. En rullstol kan vara förutsättningen för en promenad. Ett teknikskifte efterfrågas då inte minst många äldre kvinnor inte orkar hantera onödigt tunga och svårmanövrerade rullstolar. Teknikstöd till bostaden möjliggör eget boende.
Inom stadsplanering, arkitektur, samt inom byggsektorn dominerar män och deras erfarenheter. Insatser krävs för att kvinnors behov och erfarenheter ska tas tillvara redan i planeringsstadiet, liksom vid renoveringar av bostäder och utemiljö.
Byggnads och SKR rapport, Bo tryggt – att bo tryggt är hög standar, ger värdefull information om betydelsen av olika villkor, som klass och kön, för boendet. Rapporten kunskap som kan omvandlas till konkreta krav på förändringar av bostadspolitiken.
Bostadstillägget är ett inkomstprövat och obeskattat stöd. Nivån på bostadstillägget är av stor betydelse för ensamstående kvinnor med låga inkomster. Av ålderspensionärer med bostadstillägg är 82 % kvinnor. Det maximala bostadstillägget höjs till 93 % av 4 850 kronor - med andra ord 4 510 kronor per månad. Egenavgiften om 100 kr avskaffas. Företrädare för pensionärer, PRO vill se en ökning upp till 95 %.
Äldre kvinnors sexualitet
Äldre kvinnor startar inte nya sexuella relationer i samma utsträckning som äldre män. Om orsakerna bakom detta skriver Marianne Göthberg och Eva Hedlund, sexualrådgivare och psykoterapeut, i boken ”Om kärlek”. Författarna analyserar sin mångåriga erfarenhet av att jobba med äldre och sex på RFSU-kliniken. Se vidare artikeln ”Äldre söker lust” som kan läsas på webbplats http://www.rfsu.se/aldre_soker_lust.asp
Vårdförbundet säger i rapporten” Barnmorskorna om äldre kvinnors hälsa och sexualitet” att äldre kvinnors sexliv glöms bort. Om barnmorskornas kompetens användes inom vården av äldre kvinnor skulle större hänsyn tas till den sexuella hälsan och många akuta problem kunna förebyggas. Endast två procent av barnmorskorna arbetar med kvinnor över 50 år, enligt undersökningen. Se Vårdförbundets webbsida
http://www.vardforbundet.se/templates/VFArticlePage4.aspx?id=1753
Våld mot äldre kvinnor
En omfångsundersökning om våld mot äldre i Umeå kommun som gjorts på uppdrag av Brottsoffermyndigheten, visar att 16 procent av de äldre kvinnorna hade utsatts för någon form av våld och övergrepp efter det att de fyllt 65 år, och att förövaren när det gällde fysiskt våld i tre fall av fyra var en man. Undersökningen – ”Ofrid” - bygger på en enkät som skickats ut till 1500 kvinnor och män i åldrarna 65-80 i Umeå kommun. Det finns skäl att speciellt uppmärksamma äldre kvinnors utsatta situation enligt undersökningen.
Äldre kvinnor är något mer utsatta för våld och övergrepp än äldre män. Arten och graden av kvinnornas utsatthet är också mer upprepad och av allvarligare slag. Enbart de äldre kvinnorna har, med ett undantag bland männen, utsatts för sexualiserat våld. De utsatta kvinnorna mår sämre, har sämre hälsa, lider av mer psykosomatiska och psykiska symtom, använder mer medicin och är också i högre grad traumatiserade av tidigare utsatthet för våld, som inträffat före 65 års ålder, än de utsatta männen. Se vidare pressmeddelande med anledning av undersökningen på http://www.brottsoffermyndigheten.se/nyheter/Pressmeddelanden/Presskonf%20aldreprojektet.htm
Frågan om våld mot äldre kvinnor belyses också i rapporten ”Han var väl inte alltid så snäll. Våld mot äldre kvinnor” som på uppdrag av Nationellt Råd för Kvinnofrid[3] har utarbetats av en beteendevetare och socialpedagog med många års erfarenhet av arbete inom äldrevården. Rapporten, som refererar olika undersökningar om våld och övergrepp mot kvinnor, finns att läsa på regeringens webbsida. http://www.regeringen.se/content/1/c4/23/75/8c9cdca1.pdf.
Kvinnors fritid
Kulturrådet har regelbundet sedan början av 1980-talet genomfört undersökningar om svenska folkets kulturvanor. Resultatet presenteras i publikationen Kulturbarometern[4]. Många av de kulturaktiviteter som undersöks i Kulturbarometern utnyttjas olika mycket av män och kvinnor.
Av den senaste Kulturbarometern som avser år 2002 framgår att kvinnor i större utsträckning än män besöker bibliotek och läser böcker. Det är fler kvinnor än män som under senaste året varit på teater, på konstmuseum och deltagit i studiecirkel. Männen har däremot, i större utsträckning än kvinnorna, varit åskådare på idrottsevenemang.
Kvinnor går på teater i större omfattning än män. Detta gäller emellertid inte den yngsta och den äldsta åldersgruppen. I dessa grupper finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan män och kvinnor. Störst andel teaterbesökare finns bland barn 9-14 år, kvinnor i åldrarna 15-24 år och 45-64 år, boende i storstadsområdena, tjänstemän, företagare, studerande och personer med eftergymnasial utbildning. Kvinnor och män går på konsert i lika stor utsträckning, utom i den äldsta åldersgruppen, i vilken kvinnor går oftare än män.
Störst andel besökare på konstmuseum/konstutställning finns bland kvinnor i åldrarna 45-64 år, tjänstemän, personer med eftergymnasial utbildning och boende i Stockholm med omnejd. Minst andel besökare finns bland arbetare och personer med förgymnasial utbildning.
Störst andel studiecirkeldeltagare finns bland kvinnor äldre än 65 år.
Deltagandet för kvinnor ökar med åldern. I alla åldersgrupper deltar kvinnor i större utsträckning än män. Stödet till folkbildningen ska ocskå ses ur ett könsperspektiv.
Kommunerna ger sedan länge stöd till studiecirkelverksamhet inom studieförbunden. Det kommunala stödet till studieförbunden minskade mellan åren 1995 och 2002 med ca 23 procent. År 2002 satsade kommunerna ca 590 miljoner kronor på studieförbunden. Utöver kontantstödet tillkommer stöd i form av subventionerade lokaler. Värdet på det stödet är svårt att uppskatta och varierar med all säkerhet från kommun till kommun. Kommunerna ger vidare ett betydande stöd till idrotten. Såväl fördelningen av stöd till fritidssektorn som till idrotten är fortfarande präglad av manliga strukturer.
Äldre kvinnor har fortfarande i mindre utsträckning körkort, tillång till bil och är inte bilförare lika långt upp i åldern som män. Enligt, VTI - ett transportforskningsinstituts litteraturstudie, Män och kvinnor i trafiken.
Äldres ekonomi
SCB har undersökt hur de äldres ekonomiska situation ser ut och hur den har utvecklats under 1990-talet fram till in på 2000-talet samt om det finns några skillnader mellan olika grupper i den äldre befolkningen[5].
Undersökningen visar att liksom i den övriga befolkningen var inkomststandarden för de kvinnliga pensionärerna lägre än för de manliga. Orsakerna till att de kvinnliga pensionärernas inkomst var så pass mycket lägre än de manligas är i huvudsak följande. En större andel av de kvinnliga pensionärerna var ensamstående och de ensamstående har en lägre inkomst än de sammanboende. Vidare har kvinnorna förvärvsarbetat i lägre utsträckning än männen.
Den största delen av pensionärernas disponibla inkomst utgjordes av pension, ca 78 procent. De med en inkomst något under genomsnittet hade den allra största andelen av sin inkomst från pensionen, ca 90 procent. Pensionärerna med de lägsta inkomsterna hade en relativt stor andel bostadsstöd, ca 10 procent medan pensionärerna med de högsta inkomsterna hade en stor andel kapitalinkomst samt löne- och företagarinkomst.
Ensamstående män hade den största andelen av sin inkomst från pension, ca 83 procent. Ensamstående kvinnor hade däremot en relativt stor andel bostadsstöd medan sammanboende hade en större andel löne- och företagarinkomst än de andra grupperna.
Den sammanräknade förvärvsinkomsten skiljde sig kraftigt åt mellan kvinnor och män. Kvinnornas inkomst var endast knappt 62 procent av männens inkomst. Folkpensionen var högre bland kvinnorna än bland männen, medan de övriga inkomstdelarna var högre bland männen. Pensionen utgjorde 96,4 procent av de äldres sammanräknade förvärvsinkomst. Den resterande delen bestod av inkomst av förvärvsarbete och näringsverksamhet.
Kvinnors pensionsnivå[6]
Den ekonomiska skillnaden mellan kvinnliga och manliga ålderspensionärer har minskat över tiden eftersom fler och fler kvinnor förvärvsarbetar och på så sätt berättigas till en allt högre inkomstgrundad pension. Utbetalt belopp för ATP påverkas av vilken medelpoäng man har. Nedan illustreras den genomsnittliga medelpoängen för män och kvinnor efter födelseår.
Dagens kvinnliga pensionärer har i allmänhet en kortare yrkeskarriär än manliga pensionärer, vilket bidrar till lägre löneinkomster. Men en kortare yrkeskarriär kan också innebära att man inte berättigas till oavkortad pension (enligt reglerna för det gamla pensionssystemet). Om en person inte har arbetat i 30 år minskar den inkomstgrundande pensionen med 1/30-del för varje år som återstår upp till 30 arbetsår. Givet samma ATP-poäng har kvinnor i genomsnitt lägre antal arbetade år än män. Se nedan.
Målsättning
S-kvinnors rapport gör inte anspråk på att var heltäckande utan ska ses som ett välkommet bidrag till arbetet för att synliggöra äldre kvinnors livsvillkor på några angelägna områden och peka på ytterligare några frågor som behöver uppmärksammas. Vi ska verka för mer kunskap om äldre kvinnor. Sverige ska vara ett av de bästa länderna för äldre och Jönköpings län ska vara ett av landets tryggaste att åldras i för såväl kvinnor som män. Förbättrade villkor för äldre kvinnor ger ett mänskligare samhälle för alla.
Vi vill här särskilt lyfta fram följande frågor:
- En jämställdhetsmyndighet inrättas och ges uppdrag att bygga upp
kunskap om äldre kvinnor
- Kvinnor ska utgöra varannan även i organ, nämnder och styrelser som väljs genom indirekta val
- Minst 10 % av det offentliga partistödet som utgår i enlighet med mandatfördelning ska reserveras för kvinnoorganisationer
- Kartlägg betalt/obetalt arbete av anhörig och närstående samt analysera stöd ur ett könsperspektiv
- Ett teknikskifte till lättare och funktionellare handikappshjälpmedel
- Forska kring äldre kvinnor hälsa och uppmärksamma kvinnospecifika sjukdomar
- Könsspecifika dosrekommendationer av läkemedel, läkemedelsfrågor ska uppmärksammas
- Äldre kvinnors hälsa och sexualitet ska omfattas av barnmorskornas kompetens
- Uppmärksamma specifikt äldre kvinnors utsatta situation, kränkningar, hot och våld ska motarbetas
- Äldres kvinnors ängslan, oro och ångest ska tas på allvar
- Ett hårdare och kallare klimat där ekonomin avgör efterfrågan vård och omsorgen skulle särskilt hårt drabba gruppen äldre kvinnor.
[1] Se http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/2AB39234-C223-4FC1-9CD3-062E1AD242A0/4386/20051313.pdf
[2] Se http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/D84DDB95-9805-4DC9-8816-B6BE2EDE32BA/2744/20041032.pdf
[3] Nationellt Råd för Kvinnofrid inrättades av regeringen år 2000 för en period på två år.
[4] Kulturbarometern kan läsas på Kulturrådets webbsida http://www.kulturradet.se/ovfiles/kulturbarometern_2002.pdf.
[5] De äldres ekonomiska välfärd. Se webbsida http://www.scb.se/templates/publdb/publikation____2725.asp&plopnr=2028.
[6] Källa: Försäkringskassans hemsida.
OBS Diagrammen gick inte att föra över till bloggen
Sedan jag skrev detta inför valet 2006 har äldre drabbats av högerregeringens fördelningspolitik på område efter område, de har gett mest till de som har mest och mer till män än kvinnor. Gruppen äldre kvinnor med låg pension har drabbats - Ställ Folkhälsominister Maria Larsson Kd till svars 19 september!
Äldre politik
S-kvinnor Jönköpings län har lagt fram rapporten "Seniorer är också en Senorita." Ett arbete som fortsätter att vägleda mig i arbetet för att uppmärksamma äldres villkor.
I jämlikhetsdebatten behandlar man ofta frågor som handlar om lika lön, chefsbefattningar, könsneutralisering i skolan, och andra frågor som har den gemensamma nämnaren att de främst angår barn och vuxna. Äldre människors perspektiv i könsfrågor, däremot, är på många sätt frånvarande i den samhälleliga debatten. Med anledning av detta motionerade jag på regeringens proposition för en nationell utvecklingsplan för vård och omsorg av äldre.
Men regeringen har valt att istället öka klyftorna. Äldreminister Maria Larsson Kd har prioriterat skattesänkningar som motsvarar hela Sveriges äldreomsorg (notera att Sd, som säger sig vilja stödja denna högerpolitik, samtidigt som de pratar äldrefrågor) och hon vill tillsammans med höger-regeringen fortsätta det spåret, valmanifestet är ett Skattesänkarmanifest.
Samtidigt en av framtidens stora utmaningar att kunna utveckla äldreomsorgen är och därför ett av våra viktigaste reformområden.
Kvinnor är såväl vårdgivare som vårdtagare, men kvinnors villkor osynliggörs fortfarande. En majoritet, 70 procent, av den offentliga äldreomsorgens brukare är kvinnor, och mer än 90 procent av personalen utgörs av kvinnor.
Vård- och omsorg ska vara likvärdig för kvinnor och män, och i den här frågan finns många dimensioner. Fortfarande får till exempel många kvinnliga anhöriga bära ansvaret för vård och omsorg av äldre släktingar. Kostnaderna för kvinnors primärvård är totalt sett högre än för män, kostnaderna för läkemedel är totalt högre för kvinnor än för män. Så där fortsätter det,.
Därför menar jag att det är viktigt att även könsskillnader mellan äldre män och kvinnor ska bli föremål för regeringens uppmärksamhet. Fd Kd-ordförande och riksdagsledamot men numera återfinns i EU-parlamentet, Alf Svensson har kallat den egna politiken hjärtlös. Pensionärskatten ska bort.
Vi rödgröna säger nu att äldre, män och kvinnor, enkelt och för max 100 kr per timme ska kunna få den hjälp i hemmet som de behöver. Vi ökar möjligheten för äldre att få hjälp med det lilla extra som sätter guldkant på tillvaron. Äldre förtjänar mat som inte bara är god och näringsriktig utan är vällagad med dofter och smaker som berikar både kropp och själ.
Ökad livskvalitet för äldre:
Vi rödgröna presenterar nu 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen. Det gör vi i stället för att sänka skatterna.
1. Sänkt taxa i hemtjänsten – max 100 kronor per timme för hemtjänst.
2. Den som fyllt 75 ska enkelt få hemtjänst.
3. Fria timmar i äldreomsorgen – egen tid. Hemtjänsten och insatserna på äldreboendet ska kunna ge möjlighet till det lilla extra som sätter guldkant på tillvaron, som att besöka ett museum, få massage, få hjälp att ordna en festmåltid.
4. Bättre mat för äldre – en satsning för att höja kvaliteten på maten. Vi vill öka möjligheterna för att måltider kan lagas hemma inom ramen för hemtjänsten. Vi ökar kunskaper och ger verktyg för en godare och bättre mat.
5. Äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans. Stimulansmedel till kommuner för att äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans. Vi är beredda att lagstifta om att äldre par som vill fortsätta bo tillsammans ska få det.
6. Generationsväxling i äldreomsorgen. En satsning på kompetensutveckling som höjer utbildningsnivån samtidigt som det ger unga en väg in i arbetslivet. Programmet omfattar ca 3 000 helårsplatser 2012.
7. Omsorg på eget språk. Fler äldre har behov av omsorg på annat språk än svenska.
8. Förbättrad tandvård för äldre – utökad tandvårdscheck. Vi genomför en förbättring av tandvårdschecken till äldre mellan 65-74 år. Checken höjs från 300 kronor till 600 kronor.
9. Hemläkarbilar – nya resurser för bättre vård för äldre.
10. Lex Gulli – mot felmedicineringen av äldre. Vi vill införa en ny lagstiftning om anmälningsskyldighet för personal vid misstanke om läkemedelsvanvård av äldre.
11. Höjt bostadstillägg för pensionärer och förtidspensionärer med låg inkomst. Vi vill höja bostadstilläggets andel av boendekostnaden från 93 till 94,4 procent.
Nu väntar jag på såväl Senioren som Senoritans reaktioner på våra viktiga 11 punkter?
I jämlikhetsdebatten behandlar man ofta frågor som handlar om lika lön, chefsbefattningar, könsneutralisering i skolan, och andra frågor som har den gemensamma nämnaren att de främst angår barn och vuxna. Äldre människors perspektiv i könsfrågor, däremot, är på många sätt frånvarande i den samhälleliga debatten. Med anledning av detta motionerade jag på regeringens proposition för en nationell utvecklingsplan för vård och omsorg av äldre.
Men regeringen har valt att istället öka klyftorna. Äldreminister Maria Larsson Kd har prioriterat skattesänkningar som motsvarar hela Sveriges äldreomsorg (notera att Sd, som säger sig vilja stödja denna högerpolitik, samtidigt som de pratar äldrefrågor) och hon vill tillsammans med höger-regeringen fortsätta det spåret, valmanifestet är ett Skattesänkarmanifest.
Samtidigt en av framtidens stora utmaningar att kunna utveckla äldreomsorgen är och därför ett av våra viktigaste reformområden.
Kvinnor är såväl vårdgivare som vårdtagare, men kvinnors villkor osynliggörs fortfarande. En majoritet, 70 procent, av den offentliga äldreomsorgens brukare är kvinnor, och mer än 90 procent av personalen utgörs av kvinnor.
Vård- och omsorg ska vara likvärdig för kvinnor och män, och i den här frågan finns många dimensioner. Fortfarande får till exempel många kvinnliga anhöriga bära ansvaret för vård och omsorg av äldre släktingar. Kostnaderna för kvinnors primärvård är totalt sett högre än för män, kostnaderna för läkemedel är totalt högre för kvinnor än för män. Så där fortsätter det,.
Därför menar jag att det är viktigt att även könsskillnader mellan äldre män och kvinnor ska bli föremål för regeringens uppmärksamhet. Fd Kd-ordförande och riksdagsledamot men numera återfinns i EU-parlamentet, Alf Svensson har kallat den egna politiken hjärtlös. Pensionärskatten ska bort.
Vi rödgröna säger nu att äldre, män och kvinnor, enkelt och för max 100 kr per timme ska kunna få den hjälp i hemmet som de behöver. Vi ökar möjligheten för äldre att få hjälp med det lilla extra som sätter guldkant på tillvaron. Äldre förtjänar mat som inte bara är god och näringsriktig utan är vällagad med dofter och smaker som berikar både kropp och själ.
Ökad livskvalitet för äldre:
Vi rödgröna presenterar nu 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen. Det gör vi i stället för att sänka skatterna.
1. Sänkt taxa i hemtjänsten – max 100 kronor per timme för hemtjänst.
2. Den som fyllt 75 ska enkelt få hemtjänst.
3. Fria timmar i äldreomsorgen – egen tid. Hemtjänsten och insatserna på äldreboendet ska kunna ge möjlighet till det lilla extra som sätter guldkant på tillvaron, som att besöka ett museum, få massage, få hjälp att ordna en festmåltid.
4. Bättre mat för äldre – en satsning för att höja kvaliteten på maten. Vi vill öka möjligheterna för att måltider kan lagas hemma inom ramen för hemtjänsten. Vi ökar kunskaper och ger verktyg för en godare och bättre mat.
5. Äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans. Stimulansmedel till kommuner för att äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans. Vi är beredda att lagstifta om att äldre par som vill fortsätta bo tillsammans ska få det.
6. Generationsväxling i äldreomsorgen. En satsning på kompetensutveckling som höjer utbildningsnivån samtidigt som det ger unga en väg in i arbetslivet. Programmet omfattar ca 3 000 helårsplatser 2012.
7. Omsorg på eget språk. Fler äldre har behov av omsorg på annat språk än svenska.
8. Förbättrad tandvård för äldre – utökad tandvårdscheck. Vi genomför en förbättring av tandvårdschecken till äldre mellan 65-74 år. Checken höjs från 300 kronor till 600 kronor.
9. Hemläkarbilar – nya resurser för bättre vård för äldre.
10. Lex Gulli – mot felmedicineringen av äldre. Vi vill införa en ny lagstiftning om anmälningsskyldighet för personal vid misstanke om läkemedelsvanvård av äldre.
11. Höjt bostadstillägg för pensionärer och förtidspensionärer med låg inkomst. Vi vill höja bostadstilläggets andel av boendekostnaden från 93 till 94,4 procent.
Nu väntar jag på såväl Senioren som Senoritans reaktioner på våra viktiga 11 punkter?
lördag 28 augusti 2010
Malin Olsson och partivännen Maria Abrahamsson M
Är moderaterna överens när det gäller kvinnojourer? Jag ställer den frågan i ett öppet brev som också publicerades i gårdagens Smålands-Tidningen. Och redan i dagens SmT kan du läsa Malin Olssons M svar. Men nedan ser du mitt öppna brev:
Malin Olsson (M) är ordförande i kvinnojourernas länsförbund i Jönköpings län och ledamot i kvinnojouren Roks styrelse, men hon är även partikamrat med Maria Abrahamsson (M).
Maria Abrahamsson har varit ledarskribent för Svenska Dagbladet, men kandiderar nu till riksdagen. På debattsidan Newsmill skriver Maria Abrahamsson nedlåtande om landets kvinnojourer och vill att de ska förstatligas för att som hon skriver "säkra kompetens i verksamheten". Abrahamsson anser att alldeles för många kvinnojourer idag bedrivs amatörmässigt och präglas av manshat.
Kvinnojourer ska inte ersätta kommunens verksamhet eller överta kommunens ansvar. Men kvinnojourer är ett bra komplement och en drivande kraft för att utveckla arbetet med utsatta kvinnor. Det är även märkligt att en moderat förespråkar förstatligande av en verksamhet, de som annars brukar uppmuntra ideella verksamheter. Varför är inställningen en annan när det gäller landets kvinnojourer.
Jag undrar om Malin Olsson delar Maria Abrahamsson åsikt, att alldeles för många kvinnojourer idag bedrivs amatörmässigt och präglas av manshat, eller om Malin Olsson har en annan syn på landets kvinnojourer?
Malin Olsson (M) är ordförande i kvinnojourernas länsförbund i Jönköpings län och ledamot i kvinnojouren Roks styrelse, men hon är även partikamrat med Maria Abrahamsson (M).
Maria Abrahamsson har varit ledarskribent för Svenska Dagbladet, men kandiderar nu till riksdagen. På debattsidan Newsmill skriver Maria Abrahamsson nedlåtande om landets kvinnojourer och vill att de ska förstatligas för att som hon skriver "säkra kompetens i verksamheten". Abrahamsson anser att alldeles för många kvinnojourer idag bedrivs amatörmässigt och präglas av manshat.
Kvinnojourer ska inte ersätta kommunens verksamhet eller överta kommunens ansvar. Men kvinnojourer är ett bra komplement och en drivande kraft för att utveckla arbetet med utsatta kvinnor. Det är även märkligt att en moderat förespråkar förstatligande av en verksamhet, de som annars brukar uppmuntra ideella verksamheter. Varför är inställningen en annan när det gäller landets kvinnojourer.
Jag undrar om Malin Olsson delar Maria Abrahamsson åsikt, att alldeles för många kvinnojourer idag bedrivs amatörmässigt och präglas av manshat, eller om Malin Olsson har en annan syn på landets kvinnojourer?
fredag 27 augusti 2010
Våld mot kvinnor 06-08
Europarådets kampanj om våld mot kvinnor i nära relationer är en fråga som engagerat mig under mandatperioden. Jag får ibland den relevanta frågan vad jag gjort i riksdagen under innevarande mandatpriod. Nu ska jag berätta mer om en verksamhet jag bedrev i riksdagen mellan november 2006 – mars 2008. Men som är en fråga som jag ännu är starkt engagerad i.
Nu kämpar jag inte minst som en konsekvens från kampanjen också för en konvention, och det arbetet ser positivt ut, även om jag ännu är orolig för utformningen av den texten. Sveriges regering har uppfattas i Strasbourg som de som satt käppar i hjulet för detta så viktiga arbete, och pinsamt nog med rätta. Men i riksdagen har vi haft ett gott samarbetet under kampanjen. Och jag är också tacksam för alla andras medverkan som gjorde arbetet så framgångsrikt.
Jag är kontaktparlamentariker - dvs utsedd som länk mellan Europarpdet, PACE och riksdagen. Och en anledning utöver resultatet till att jag skriver här är också att detta var ett såväl unikt och stilbildande arbete som kommer att få efterföljare som metod.
Men jag tog iniativ i riksdagen, inom ramen för Europarådets kampanj om våld mot kvinnor i nära relationer, med sikte att påverka de förslag som jag förväntade mig skulle komma från regeringen och sedan beslutas av riksdagen. Så blev det också även om jag hade velat se mer av resultat så påverkade jag och mitt arbete utveckligen.
Men vi börjar från början, Europarådets stats- och regeringschefer fattade vid ett toppmöte i maj 2005 ett beslut om en kampanj om våld mot kvinnor i nära relationer. Den parlamentariska församlingen gav sitt stöd åt beslutet och antog en resolution (nr 1512) om riktlinjer för kampanjen på parlamentarisk nivå. Och jag hade redan innan mötet försäkrat mig om stöd för den prioriteringen av dåvarande Utrikseminster Laila Freivald (S). Tack Laila.
Som ett led i förberedelsearbetet inför kampanjstarten anordnade riksdagens Europarådsdelegation en utfrågning i mars 2006 och utsåg i augusti samma år riksdagsledamoten mig som ansvarig för kampanjen inom riksdagen. Senar blev jag även samordnare för området Norden - Baltikum.
Riksdagsdirektören tillsatte i november samma år en mindre arbetsgrupp med kontakter in i några utskott och på RIK för att bistå mig i kampanjuppdragen. Kampanjen i riksdagen startade officiellt i november 2006.
Målsättningen med kampanjen har varit att
- Göra människor i alla Europarådets medlemsstater medvetna om att våld mot kvinnor är en kränkning av mänskliga rättigheter och att sporra alla medborgare att bekämpa det.
- Uppmana medlemsländerna att visa politisk vilja genom att tillhandahålla lämpliga resurser för att uppnå konkreta resultat i arbetet med att undanröja våld mot kvinnor.
- Främja effektiva åtgärder för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor genom lagstiftning och nationella handlingsplaner.
Församlingen har också förespråkat att budgetmedel öronmärks för åtgärder mot genusbaserat våld. Målet är 1 euro av de offentliga medlen per invånare/år.
Utvärdering
Församlingen har betonat nödvändigheten av att se till att internationella normer och åtaganden genomförs fullt ut när det gäller våld mot kvinnor. Vid en debatt i oktober analyserade församlingen i halvtid den pågående kampanjen. Kostnaderna för våld mot kvinnor uppskattas till 33 miljarder euro per år.
Församlingen underströk behovet av åtgärder på lokal och regional nivå och av stöd från frivilligorganisationer. Vidare betonades behovet av skyddat boende, utbildning av anställda inom bl.a. hälsovård, skola, polis och socialtjänst.
Inom ramen för kampanjen har ett stort antal evenemang arrangerats inom riksdagen. Olika aspekter av våldet mot kvinnor har belysts vid dessa tillfällen. Samtidigt har man diskuterat åtgärder för att hjälpa utsatta kvinnor, stödja olika institutioner som arbetar med de våldsutsatta kvinnorna eller med våldsutövarna.
Talmannens och många utskotts engagemang i kampanjen har uppskattats särskilt.
Ärenden m.m. i riksdagen
Under kampanjperioden har riksdagen behandlat ett antal ärenden som har anknytning till frågan om våld mot kvinnor i nära relationer. Bland annat kan här nämnas att det sammansatta justitie- och socialutskottet behandlade regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.
2007-04-20 Socialförsäkringsutskottet diskuterade frågan om Europarådets kampanj mot våld i nära relationer vid sitt sammanträde den 10 april 2007.
2007-04-25 Riksdagsbeslut fattades om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (proposition 2006/07:38, betänkande 2006/07:SoU10 respektive protokoll 2006/07:98).
2007-09-19 Socialutskottet höll offentlig utfrågning på temat Våld mot äldre. Utfrågning finns publicerad i serien Rapporter från riksdagen, 2007/08:RFR4
2007-11-07 Socialutskottet höll en offentlig utfrågning om våld mot äldre. Utfrågningen publicerades i 2007/08:RFR4.
2007-11-14 Kulturutskottet inbjöd anställda och ledamöter till visning av filmen Den man älskar, i regi av Åke Sandgren, i andrakammarsalen i riksdagen.
2008-02-11 Justitieutskottet presenterade i januari 2008 en uppföljningsrapport om kriminalvårdens behandlingsprogram för män som dömts för våld i nära relationer, 2007/08:RFR9.
2008-02-13 Försvarsutskottet delar ut skriften Goda och dåliga exempel, erfarenheter från arbetet med FN-resolutionen 1325 i internationella missioner till samtliga ledamöter i utskottet. Skriften är utgiven av Genderforce, ett samverkansprojekt där Försvarsmakten, Räddningsverket, Polisen, Lottorna, Officersförbundet och Kvinna till kvinna deltar.
2008-02-18 Riksdagsbibliotekets nyhetsbrev vecka 8 innehöll länkar till myndigheter och organisationer samt tips om litteratur inom ämnet våld i nära relationer.
2008-02-20 Skatteutskottet höll ett seminarium om skyddad identitet inom folkbokföringen.
Våren 2008 Det sammansatta justitie- och socialutskottet behandlade frågor om mäns våld mot kvinnor.
2008-03-04 Det sammansatta justitie- och socialutskottet höll en offentlig utfrågning med anledning av regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.
2008-03-04 Utrikesutskottet hade föredragningar om familjerelaterat våld mot kvinnor av inbjudna representanter från UD och Sida vid sitt utskottsmöte.
2008-03-27 Skatteutskottet höll ett seminarium om skyddad identitet.
2007-03-08 Utredningstjänsten presenterade InfoPM 2/2007, Våld mot kvinnor i nära relationer. InfoPM:an har även översatts till engelska.
2008-01-30 Justitieutskottet presenterade sin uppföljning av kiminalvårdens behandlingsprogram för män som dömts för våld i nära relationer, 2007/08:RFR9.
2007-05-16 Arbetsmarknadsutskottet presenterade en PM, Våld och hot i arbetslivet ur ett könsperspektiv.
Februari 2008 Kampanjarbetsgruppen sammanställde en PM, Kostnader för kampen mot mäns våld mot kvinnor i Norden och Baltikum. PM:an har även översatts till engelska.
2008-02-27 Utrikesutskottet presenterade en PM, Familjerelaterat kvinnovåld; Sveriges internationella åtaganden.
2008-04-24 Utrikesutskottet skriver i betänkande 2007/08:UU6 Verksamheten inom Europarådet 2007 att: ”utskottet noterar att det inom Europarådet pågår ett arbete med att överväga utarbetande av en konvention om våld mot kvinnor i nära relationer och att Sverige välkomnar det arbetet”.
2008-05-07 Betänkande 2007/08:UU6 debatterades i kammaren.
Kampanjevenemang i riksdagen
Ett stort antal aktiviteter och seminarier har genomförts sedan kampanjen inleddes. Bland annat har våld i samkönade relationer och våld mot kvinnor med funktionsnedsättning belysts. Seminarierna har vänt sig både till ledamöter, anställda och externt inbjudna från myndigheter och frivilligorganisationer
2006-11-22 Boken Mäns våld mot kvinnor i nära relationer distribuerades, tillsammans med ett informationsbrev, till samtliga riksdagsledamöter.
2006-12-13 Det vita bandet, kampanjens symbol, distribuerades vid Luciafirandet i Bankhallen. (I anslutning till olika evenemang i riksdagen har totalt ca 1400 st vita band delats ut.)
2007-03-08 På den internationella kvinnodagen hade kampanjarbetsgruppen ett bokbord i bankhallen där Carina Hägg presenterade Europarådets skrifter Handbok för parlamentariker – Nationella parlament i samarbete för att bekämpa våld i hemmet mot kvinnor och Övergripande plan för Europarådets kampanj för bekämpning av våld mot kvinnor, till exempel våld i hemmet i svensk översättning.
2007-04-25 Ett seminarium om mäns våld mot kvinnor hölls i andrakammarsalen. Seminariet fokuserade på männen och förebyggande åtgärder.
Tredje vice talman Liselott Hagberg välkomnade besökarna. Bland övriga inbjudna talare fanns Maria Eriksson, fil dr. och forskare, Ylva Johansson (s), Birgitta Nilsson, kommunalråd i Malmö, Karin Karlsbro, Stabschef hos integrations- och jämställdhetsministern, Klas Hyllander, organisationssekreterare Män för Jämställdhet och Lars Naumburg, Socialtjänsten i Norrtälje. Dessutom deltog Per Östberg, Emma Lundqvist och Karolin Röcklinger från Amphi Produktion. De visade filmen Ingen ser oss samt höll ett föredrag om förebyggande arbete i praktiken.
Seminariet var mycket välbesökt och uppmärksammades i både SVT Gomorron och Rapports kvällssändning.
2007-05-30 Tillsammans med Amnesty ordnades seminariet Mäns våld mot kvinnor: Hur kan tillämpning av lagstiftningen förbättras?.
Talare vid seminariet var Carina Hägg, kampanjansvarig i riksdagen, Katarina Bergehed, Svenska Amnesty, Halida Nasic, Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights, Gun Heimer, Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor, Abigail Choate, Rikspolisstyrelsen, Kajsa Rapp, Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg och Anastasia Swärd, Stockholms universitet.
2007-11-22 Seminariet Mäns våld mot kvinnor i nära relationer: vad kostar mäns våld? hölls i Mittpolen i riksdagen.
Talare vid seminariet var Carina Hägg, kampanjansvarig, Susanna Alakoski, redaktör för antologin Lyckliga slut: sjutton berättelser om vardagsvåld, Elis Envall, Socialstyrelsen, Katarina Weinehall, Umeå universitet, Kent Olsson (m) och Jens Orback, f.d. jämställdhetsminister och författare till boken Medan segern firades: min mammas historia.
2007-12-05 Ett seminarium på temat Situationen för samekvinnor hölls i Mittpolen i riksdagen. Arrangemanget skedde i samverkan med Stiftelsen Kvinnoforum, Svenska FN-förbundet och Svenska Kvinnolobbyn i samarbete med Sametinget och Svenska Samernas Riksförbund. Seminariet följde upp de frågor som bland annat lyfts av FN:s särskilde rapportör Yakin Erturk och Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter gällande kränkningar av samiska kvinnors rättigheter.
Bland talarna ingick svenska och internationella experter, bl.a. Cecilia Möller, FN:s Office of the High Commissioner for Human Rights, Inger Ann Omma, jurist, Sara Larsson, Sametinget och Carina Hägg, kampanjansvarig.
Seminariet avslutades med ett samtal mellan representanter från samtliga partiers riksdagspartier.
2008-01-11 I samarbete med Sveriges kvinnojourers riksförbund, SKR arrangerades ett seminarium i riksdagen som syftade till att belysa utsatta tjejer och kvinnors situation, sprida information om hur tjej- och kvinnojourer arbetar med problemet våld i nära relationer, delge erfarenheter från aktiva i jourer, inspirera till konstruktiv samverkan när det gäller bemötandet av utsatta tjejer, kvinnor och barn samt tala om kvinnojourerna i regeringens handlingsplan.
Vid seminariet presenteras även SKR:s handbok Att starta och driva tjej- och kvinnojour.
I seminariet deltog Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister, Socialdepartementet, Carina Hägg, kampanjansvarig i riksdagen, Carina Ohlsson, ordförande SKR, Jonna Eriksson, Tjejjouren Juventas systrar Södertälje, Elisabeth Stå och Helene Engström, Kvinnojouren i Skövde.
2008-02-14 Ett seminarium, Tvångsäktenskap en del av det hedersrelaterade våldet, arrangerades av Q-sam.
Seminariet inleddes av Désirée Pethrus Engström (kd) och Carina Hägg (s). Efter det talade Kickis Åhré Älgamo, projektledare vid socialtjänstförvaltningen, på temat Hedersrelaterat förtryck och våld. Tvångsäktenskap - Hur ser situationen ut och hur arbetar socialtjänstförvaltningen och polisen?.
Azam Qarai, verksamhetsansvarig vid Linnamottagningen talade på temat Vilka är utsatta, hur vanligt är det och vad kan vi göra? och sedan avslutade Rasool Awal, nätverket Män mot hedersförtryck, med att tala om hur Män mot hedersförtryck arbetar för att bekämpa tvångsäktenskap. Efter det följde frågor och diskussion.
2008-02-21 Carina Hägg, kampanjansvarig i riksdagen, bjöd in till seminariet Mäns våld mot kvinnor – romernas situation. Vid seminariet talade Maria Leissner, ordförande för delegationen för romska frågor, om Romska kvinnor dubbelt utsatta och Soraya Post, ordförande för International Roma Women Network på temat Är det tradition att slå kvinnor?.
Rosita Grönfors, ordförande för Riksförbundet Internationella romska och resande Kvinnocentrum, talade på temat En romsk kvinnas situation i svenska samhället och Eva Rosengren, ordförande för Internationella Kvinnoföreningen för Romni, om Den romska kvinnans diskriminering - rättigheter och skyldigheter.
Efter en kort paus talade flyktingarbetare Ingrid Schiöler om nyanlända romer och Carina Ohlsson (s), ordförande SKR, om huruvida det behövs speciella kvinnojourer för romer. Lina Ploug, ordförande ROKS, avslutade med att tala skydd och stöd till våldsutsatta romska kvinnor innan det blev paneldebatt med riksdagsledamöter från olika partier.
2008-03-05 Riksdagens tvärpolitiska barngrupp inbjöd till ett seminarium om Våld mot barn – om aga, misshandel och barn som bevittnar våld i riksdagens förstakammarsal. Seminariet inleddes av Solveig Hellquist, ordförande i Riksdagens Tvärpolitiska Barngrupp. Efter det talade professor Staffan Jansson, författare till skriften Våld mot barn 2006-2007 – En nationell kartläggning på temat Hur ser våldet mot barn ut i Sverige idag?.
Berit Josefsson, samordnare för barn och ungdomsfrågor på Socialstyrelsen, fortsatte med att tala om Barnahus - Om samhällets omhändertagande av barn som utsatts för våld.
Efter det följde en paneldiskussion på temat Hur kan man förebygga våld mot barn?. I denna deltog Charlotte Lenman, jurist hos Barnombudsmannen, Åsa Landberg, psykoterapeut på Rädda Barnen och Rosy Skoog, Regionchef på BRIS Mitt.
Efter en knapp timmes öppna diskussioner avslutade Monica Green, vice ordförande i Riksdagens tvärpolitiska barngrupp, seminariet.
2008-03-05 Inför uppmärksammandet av den internationella kvinnodagen invigde talman Per Westerberg Europarådets fotoutställning om våld i hemmet mot kvinnor, i riksdagens Infocentrum.
Lite knappt femtio personer deltog i invigningen. Utställningen var sedan öppen för både ledamöter och anställda i riskdagen liksom för allmänheten under två veckors tid.
Deltagande vid evenemang utanför riksdagen
2006-10-19 Carina Hägg deltog i kampanjens första planeringsmöte i Strasbourg, Frankrike.
2006-11-25 Carina Hägg och Tone Tingsgård (på OSSE:s parlamentariska församlings vägnar) deltog i öppnandet av kampanjen i Madrid, Spanien.
2007-02-21 Carina Hägg deltog i ett regionalt möte i Haag, Nederländerna.
2007-03-08 Kampanjgruppen och Carina Hägg hade ett bokbord i Bankhallen. Där presenterades Europarådets Handbok för parlamentariker, Nationella parlament i samarbete för att bekämpa våld i hemmet mot kvinnor i svensk översättning.
2007-03-08 UNIFEM uppmärksammade den internationella kvinnodagen med arrangemanget Nolltolerans mot våld mot kvinnor. Talman Per Westerberg, Carina Hägg och Marietta de Pourbaix-Lundin deltog från riksdagen. Talman Per Westerberg deltog i ett seminarium på temat Är Sveriges parlament världens mest jämställda parlament? och Carina Hägg informerade om kampanjen.
Evenemanget besöktes av cirka 270 personer och fjorton nätverksorganisationer deltog aktivt genom att bidra med bokbord. Dessutom sändes seminariet i sin helhet på SVT2 och SVT24.
2007-04-11 Carina Hägg deltog i en utfrågning i Europaparlamentet i Bryssel, Belgien.
2007-04-16 – Kampanjarbetsgruppen gjorde ett studiebesök vid
2007-04-18 Europarådet i Strasbourg, Frankrike, i samband med vårsessionen.
2007-04-18 Carina Hägg deltog i Europarådets parlamentariska församlings debatt om mänskliga rättigheter i Strasbourg, Frankrike. Carina Hägg fokuserade på familjerelaterat våld i sitt inlägg.
2007-05-09 Carina Hägg deltog i ett regionalt seminarium på temat Men’s Active Participation in Combating Domestic Violence, arrangerat av Europarådet, i Zagreb, Kroatien.
2007-06-05 Carina Hägg deltog i kampanjens andra planeringsmöte, i Strasbourg, Frankrike.
2007-10-05 Carina Hägg deltog i Europarådets parlamentariska församlings debatt i Strasbourg, Frankrike.
Carina Hägg fokuserade i sitt tal på kostnaderna för våldet och anknöt till Mr Mendes Botas förslag om att medlemsstaterna ska avsätta en euro per invånare till kampen mot våld mot kvinnor.
2007-10-10 Carina Hägg deltog i ett regionalt möte i Helsingfors, Finlands. Hon delade ordförandeskapet för mötet med Finlands kontaktparlamentariker för kampanjen, Jukka Gustafsson.
2007-11-05 Carina Hägg deltog i ett rundabordsmöte på temat Internationella åtgärder att bekämpa våld mot kvinnor, i Wien, Österrike.
2007-11-26 Carina Hägg deltog i seminariet Att förebygga könsrelaterat våld, i Bryssel, Belgien.
2007-12-06 Carina Hägg deltog i en konferens om kvinnojourer, i Strasbourg, Frankrike.
2008-02-27 Carina Hägg deltog i ett IPU-möte med tema Role of Parliaments in Financing for Gender Equality, i New York, USA.
2008-03-05 Med anledning av den internationella kvinnodagen talade Kent Olsson om mäns roll i kampen mot våld mot kvinnor vid ett utskottsmöte i Bryssel, Belgien.
2008-04-08 Carina Hägg deltog i ett seminarium på temat Kvinnovåldet i Finland i Finlands riksdag, Helsingfors, Finland.
2008-04-30 Carina Hägg och Kent Olsson deltog i Europarådets parlamentariska församlings kampanjavslutning i Wien, Österrike.
Kampanjen i riksdagsdokument
Skrivelse
· 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer
Betänkanden
· 2004/05:JuU20 Stalking
· 2006/07:JuU10 Våldsbrott och brottsoffer
· 2006/07:SkU13 Allmänna motioner (om sekretessmarkering, kvarskrivning eller fingerade personuppgifter i folkbokföringen)
· 2006/07:SoU10 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor
· 2006/07:SoU13 Äldrefrågor
· 2007/08:FöU7 (om 1325-arbetet)
· 2007/08:JuSoU1 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer
· 2007/08:UFöU1 (om 1325-arbetet)
· 2007/08:UFöU2 (om 1325-arbetet)
· 2007/08:UU6 Verksamheten inom Europarådet
Motioner
· Motion 2007/08:U9 med anledning av skr. 2007/08:81 Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. år 2007 samt inför det svenska ordförandeskapet år 2008
· Motion 2007/08:Ju7 med anledning av skr. 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer
· Motion 2007/08:Ju12 med anledning av skr. 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer
· Motion 2007/08:Fö227 Räddningsverket och våld i nära relation
· Motion 2007/08:Ju246 Våld i nära relationer
Interpellationer
· 2006/07:306 Europarådets kampanj mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
· 2007/08:172 Mäns våld mot kvinnor
· 2007/08:418 Konvention om våld mot kvinnor
Skriftliga frågor
· 2006/07:1077 Könsdiskriminerande reklam
· 2006/07:1105 Räddningsverket och våld i nära relationer
· 2007/08:156 Rapport om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
· 2007/08:238 Ekonomiska överenskommelser vid äktenskap
· 2007/08:315 Expertgruppen för människohandel
· 2007/08:362 Arbetsgivares ansvar för mäns våld mot kvinnor
· 2007/08:363 Djur i våldsmiljöer
· 2007/08:550 Rätt till en fast bostad efter jourboende
· 2007/08:764 Minoriteters hälsosituation
· 2007/08:864 Ekonomiska tvång för att upprätthålla tvångsäktenskap för minderåriga flickor
· 2007/08:946 Europarådet och FN:s kampanj mot mäns våld
· 2007/08:967 Ekofinmötet
det hände mer men jag stannar här, med frågan jag skrev ned inför en utställning:
Ser vi till de "mänskliga rättigheterna" eller "mäns rättigheter" ?
Min arbetskamrat har liksom din haft blåmärken, som vi först inte förstod kom från honom! Jag pratade med Fadime och jag har känt vanmakt när Anna tvingades fly utomlands. Ingen individ bär enskilt ansvar ar för könsmaktsordningen som beskrivs av Europarådet och FN, men alla, män och kvinnor, har ansvar för en förändring.
När omfattningen av hot och våld och det yttersta uttrycket, döden, ligger utbredd framför oss i hårda fakta får vi inte blunda. Jag ville tvinga slutna ögon att se och jag ville öppna finansutskottens plånböcker runt om i Europa. Och jag ville rikta blicken mot den kontroll och det våld som även sätter gränser för flickor och kvinnor för demokratiskt deltagande i samhället.
Nu fick jag möjlighet att omvandla det lidande jag mött hos kvinnor under åren till något konkret som jag kunde ta med mig in i det tvärpolitiska arbetet i riksdagen. Det var ett unikt ansvar. Möjligheten att genom en breddad samverkan kunna förbättra lagstiftning och bidra till attitydförändringar, allt för att säkra kvinnors och deras barns vardag, var något jag ville kasta mig in i.
Vi ska veta hur målet, Stoppa allt våld mot kvinnor – stoppa våld i nära relationer, kan uppnås men också våga säga när. Ska vi enas om år 2015?
/:
Jag ingår i Europarådets svenska delegation och var kontaktparlamentariker för Europarådskampanjen i riksdagen samt för Nordiska rådet och för Baltiska församlingen. Men var tills nyligen (tidsbegränsat uppdrag) ordförande för den anvariga kommitten i Europarådet.
Nu kämpar jag inte minst som en konsekvens från kampanjen också för en konvention, och det arbetet ser positivt ut, även om jag ännu är orolig för utformningen av den texten. Sveriges regering har uppfattas i Strasbourg som de som satt käppar i hjulet för detta så viktiga arbete, och pinsamt nog med rätta. Men i riksdagen har vi haft ett gott samarbetet under kampanjen. Och jag är också tacksam för alla andras medverkan som gjorde arbetet så framgångsrikt.
Jag är kontaktparlamentariker - dvs utsedd som länk mellan Europarpdet, PACE och riksdagen. Och en anledning utöver resultatet till att jag skriver här är också att detta var ett såväl unikt och stilbildande arbete som kommer att få efterföljare som metod.
Men jag tog iniativ i riksdagen, inom ramen för Europarådets kampanj om våld mot kvinnor i nära relationer, med sikte att påverka de förslag som jag förväntade mig skulle komma från regeringen och sedan beslutas av riksdagen. Så blev det också även om jag hade velat se mer av resultat så påverkade jag och mitt arbete utveckligen.
Men vi börjar från början, Europarådets stats- och regeringschefer fattade vid ett toppmöte i maj 2005 ett beslut om en kampanj om våld mot kvinnor i nära relationer. Den parlamentariska församlingen gav sitt stöd åt beslutet och antog en resolution (nr 1512) om riktlinjer för kampanjen på parlamentarisk nivå. Och jag hade redan innan mötet försäkrat mig om stöd för den prioriteringen av dåvarande Utrikseminster Laila Freivald (S). Tack Laila.
Som ett led i förberedelsearbetet inför kampanjstarten anordnade riksdagens Europarådsdelegation en utfrågning i mars 2006 och utsåg i augusti samma år riksdagsledamoten mig som ansvarig för kampanjen inom riksdagen. Senar blev jag även samordnare för området Norden - Baltikum.
Riksdagsdirektören tillsatte i november samma år en mindre arbetsgrupp med kontakter in i några utskott och på RIK för att bistå mig i kampanjuppdragen. Kampanjen i riksdagen startade officiellt i november 2006.
Målsättningen med kampanjen har varit att
- Göra människor i alla Europarådets medlemsstater medvetna om att våld mot kvinnor är en kränkning av mänskliga rättigheter och att sporra alla medborgare att bekämpa det.
- Uppmana medlemsländerna att visa politisk vilja genom att tillhandahålla lämpliga resurser för att uppnå konkreta resultat i arbetet med att undanröja våld mot kvinnor.
- Främja effektiva åtgärder för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor genom lagstiftning och nationella handlingsplaner.
Församlingen har också förespråkat att budgetmedel öronmärks för åtgärder mot genusbaserat våld. Målet är 1 euro av de offentliga medlen per invånare/år.
Utvärdering
Församlingen har betonat nödvändigheten av att se till att internationella normer och åtaganden genomförs fullt ut när det gäller våld mot kvinnor. Vid en debatt i oktober analyserade församlingen i halvtid den pågående kampanjen. Kostnaderna för våld mot kvinnor uppskattas till 33 miljarder euro per år.
Församlingen underströk behovet av åtgärder på lokal och regional nivå och av stöd från frivilligorganisationer. Vidare betonades behovet av skyddat boende, utbildning av anställda inom bl.a. hälsovård, skola, polis och socialtjänst.
Inom ramen för kampanjen har ett stort antal evenemang arrangerats inom riksdagen. Olika aspekter av våldet mot kvinnor har belysts vid dessa tillfällen. Samtidigt har man diskuterat åtgärder för att hjälpa utsatta kvinnor, stödja olika institutioner som arbetar med de våldsutsatta kvinnorna eller med våldsutövarna.
Talmannens och många utskotts engagemang i kampanjen har uppskattats särskilt.
Ärenden m.m. i riksdagen
Under kampanjperioden har riksdagen behandlat ett antal ärenden som har anknytning till frågan om våld mot kvinnor i nära relationer. Bland annat kan här nämnas att det sammansatta justitie- och socialutskottet behandlade regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.
2007-04-20 Socialförsäkringsutskottet diskuterade frågan om Europarådets kampanj mot våld i nära relationer vid sitt sammanträde den 10 april 2007.
2007-04-25 Riksdagsbeslut fattades om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (proposition 2006/07:38, betänkande 2006/07:SoU10 respektive protokoll 2006/07:98).
2007-09-19 Socialutskottet höll offentlig utfrågning på temat Våld mot äldre. Utfrågning finns publicerad i serien Rapporter från riksdagen, 2007/08:RFR4
2007-11-07 Socialutskottet höll en offentlig utfrågning om våld mot äldre. Utfrågningen publicerades i 2007/08:RFR4.
2007-11-14 Kulturutskottet inbjöd anställda och ledamöter till visning av filmen Den man älskar, i regi av Åke Sandgren, i andrakammarsalen i riksdagen.
2008-02-11 Justitieutskottet presenterade i januari 2008 en uppföljningsrapport om kriminalvårdens behandlingsprogram för män som dömts för våld i nära relationer, 2007/08:RFR9.
2008-02-13 Försvarsutskottet delar ut skriften Goda och dåliga exempel, erfarenheter från arbetet med FN-resolutionen 1325 i internationella missioner till samtliga ledamöter i utskottet. Skriften är utgiven av Genderforce, ett samverkansprojekt där Försvarsmakten, Räddningsverket, Polisen, Lottorna, Officersförbundet och Kvinna till kvinna deltar.
2008-02-18 Riksdagsbibliotekets nyhetsbrev vecka 8 innehöll länkar till myndigheter och organisationer samt tips om litteratur inom ämnet våld i nära relationer.
2008-02-20 Skatteutskottet höll ett seminarium om skyddad identitet inom folkbokföringen.
Våren 2008 Det sammansatta justitie- och socialutskottet behandlade frågor om mäns våld mot kvinnor.
2008-03-04 Det sammansatta justitie- och socialutskottet höll en offentlig utfrågning med anledning av regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.
2008-03-04 Utrikesutskottet hade föredragningar om familjerelaterat våld mot kvinnor av inbjudna representanter från UD och Sida vid sitt utskottsmöte.
2008-03-27 Skatteutskottet höll ett seminarium om skyddad identitet.
2007-03-08 Utredningstjänsten presenterade InfoPM 2/2007, Våld mot kvinnor i nära relationer. InfoPM:an har även översatts till engelska.
2008-01-30 Justitieutskottet presenterade sin uppföljning av kiminalvårdens behandlingsprogram för män som dömts för våld i nära relationer, 2007/08:RFR9.
2007-05-16 Arbetsmarknadsutskottet presenterade en PM, Våld och hot i arbetslivet ur ett könsperspektiv.
Februari 2008 Kampanjarbetsgruppen sammanställde en PM, Kostnader för kampen mot mäns våld mot kvinnor i Norden och Baltikum. PM:an har även översatts till engelska.
2008-02-27 Utrikesutskottet presenterade en PM, Familjerelaterat kvinnovåld; Sveriges internationella åtaganden.
2008-04-24 Utrikesutskottet skriver i betänkande 2007/08:UU6 Verksamheten inom Europarådet 2007 att: ”utskottet noterar att det inom Europarådet pågår ett arbete med att överväga utarbetande av en konvention om våld mot kvinnor i nära relationer och att Sverige välkomnar det arbetet”.
2008-05-07 Betänkande 2007/08:UU6 debatterades i kammaren.
Kampanjevenemang i riksdagen
Ett stort antal aktiviteter och seminarier har genomförts sedan kampanjen inleddes. Bland annat har våld i samkönade relationer och våld mot kvinnor med funktionsnedsättning belysts. Seminarierna har vänt sig både till ledamöter, anställda och externt inbjudna från myndigheter och frivilligorganisationer
2006-11-22 Boken Mäns våld mot kvinnor i nära relationer distribuerades, tillsammans med ett informationsbrev, till samtliga riksdagsledamöter.
2006-12-13 Det vita bandet, kampanjens symbol, distribuerades vid Luciafirandet i Bankhallen. (I anslutning till olika evenemang i riksdagen har totalt ca 1400 st vita band delats ut.)
2007-03-08 På den internationella kvinnodagen hade kampanjarbetsgruppen ett bokbord i bankhallen där Carina Hägg presenterade Europarådets skrifter Handbok för parlamentariker – Nationella parlament i samarbete för att bekämpa våld i hemmet mot kvinnor och Övergripande plan för Europarådets kampanj för bekämpning av våld mot kvinnor, till exempel våld i hemmet i svensk översättning.
2007-04-25 Ett seminarium om mäns våld mot kvinnor hölls i andrakammarsalen. Seminariet fokuserade på männen och förebyggande åtgärder.
Tredje vice talman Liselott Hagberg välkomnade besökarna. Bland övriga inbjudna talare fanns Maria Eriksson, fil dr. och forskare, Ylva Johansson (s), Birgitta Nilsson, kommunalråd i Malmö, Karin Karlsbro, Stabschef hos integrations- och jämställdhetsministern, Klas Hyllander, organisationssekreterare Män för Jämställdhet och Lars Naumburg, Socialtjänsten i Norrtälje. Dessutom deltog Per Östberg, Emma Lundqvist och Karolin Röcklinger från Amphi Produktion. De visade filmen Ingen ser oss samt höll ett föredrag om förebyggande arbete i praktiken.
Seminariet var mycket välbesökt och uppmärksammades i både SVT Gomorron och Rapports kvällssändning.
2007-05-30 Tillsammans med Amnesty ordnades seminariet Mäns våld mot kvinnor: Hur kan tillämpning av lagstiftningen förbättras?.
Talare vid seminariet var Carina Hägg, kampanjansvarig i riksdagen, Katarina Bergehed, Svenska Amnesty, Halida Nasic, Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights, Gun Heimer, Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor, Abigail Choate, Rikspolisstyrelsen, Kajsa Rapp, Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg och Anastasia Swärd, Stockholms universitet.
2007-11-22 Seminariet Mäns våld mot kvinnor i nära relationer: vad kostar mäns våld? hölls i Mittpolen i riksdagen.
Talare vid seminariet var Carina Hägg, kampanjansvarig, Susanna Alakoski, redaktör för antologin Lyckliga slut: sjutton berättelser om vardagsvåld, Elis Envall, Socialstyrelsen, Katarina Weinehall, Umeå universitet, Kent Olsson (m) och Jens Orback, f.d. jämställdhetsminister och författare till boken Medan segern firades: min mammas historia.
2007-12-05 Ett seminarium på temat Situationen för samekvinnor hölls i Mittpolen i riksdagen. Arrangemanget skedde i samverkan med Stiftelsen Kvinnoforum, Svenska FN-förbundet och Svenska Kvinnolobbyn i samarbete med Sametinget och Svenska Samernas Riksförbund. Seminariet följde upp de frågor som bland annat lyfts av FN:s särskilde rapportör Yakin Erturk och Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter gällande kränkningar av samiska kvinnors rättigheter.
Bland talarna ingick svenska och internationella experter, bl.a. Cecilia Möller, FN:s Office of the High Commissioner for Human Rights, Inger Ann Omma, jurist, Sara Larsson, Sametinget och Carina Hägg, kampanjansvarig.
Seminariet avslutades med ett samtal mellan representanter från samtliga partiers riksdagspartier.
2008-01-11 I samarbete med Sveriges kvinnojourers riksförbund, SKR arrangerades ett seminarium i riksdagen som syftade till att belysa utsatta tjejer och kvinnors situation, sprida information om hur tjej- och kvinnojourer arbetar med problemet våld i nära relationer, delge erfarenheter från aktiva i jourer, inspirera till konstruktiv samverkan när det gäller bemötandet av utsatta tjejer, kvinnor och barn samt tala om kvinnojourerna i regeringens handlingsplan.
Vid seminariet presenteras även SKR:s handbok Att starta och driva tjej- och kvinnojour.
I seminariet deltog Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister, Socialdepartementet, Carina Hägg, kampanjansvarig i riksdagen, Carina Ohlsson, ordförande SKR, Jonna Eriksson, Tjejjouren Juventas systrar Södertälje, Elisabeth Stå och Helene Engström, Kvinnojouren i Skövde.
2008-02-14 Ett seminarium, Tvångsäktenskap en del av det hedersrelaterade våldet, arrangerades av Q-sam.
Seminariet inleddes av Désirée Pethrus Engström (kd) och Carina Hägg (s). Efter det talade Kickis Åhré Älgamo, projektledare vid socialtjänstförvaltningen, på temat Hedersrelaterat förtryck och våld. Tvångsäktenskap - Hur ser situationen ut och hur arbetar socialtjänstförvaltningen och polisen?.
Azam Qarai, verksamhetsansvarig vid Linnamottagningen talade på temat Vilka är utsatta, hur vanligt är det och vad kan vi göra? och sedan avslutade Rasool Awal, nätverket Män mot hedersförtryck, med att tala om hur Män mot hedersförtryck arbetar för att bekämpa tvångsäktenskap. Efter det följde frågor och diskussion.
2008-02-21 Carina Hägg, kampanjansvarig i riksdagen, bjöd in till seminariet Mäns våld mot kvinnor – romernas situation. Vid seminariet talade Maria Leissner, ordförande för delegationen för romska frågor, om Romska kvinnor dubbelt utsatta och Soraya Post, ordförande för International Roma Women Network på temat Är det tradition att slå kvinnor?.
Rosita Grönfors, ordförande för Riksförbundet Internationella romska och resande Kvinnocentrum, talade på temat En romsk kvinnas situation i svenska samhället och Eva Rosengren, ordförande för Internationella Kvinnoföreningen för Romni, om Den romska kvinnans diskriminering - rättigheter och skyldigheter.
Efter en kort paus talade flyktingarbetare Ingrid Schiöler om nyanlända romer och Carina Ohlsson (s), ordförande SKR, om huruvida det behövs speciella kvinnojourer för romer. Lina Ploug, ordförande ROKS, avslutade med att tala skydd och stöd till våldsutsatta romska kvinnor innan det blev paneldebatt med riksdagsledamöter från olika partier.
2008-03-05 Riksdagens tvärpolitiska barngrupp inbjöd till ett seminarium om Våld mot barn – om aga, misshandel och barn som bevittnar våld i riksdagens förstakammarsal. Seminariet inleddes av Solveig Hellquist, ordförande i Riksdagens Tvärpolitiska Barngrupp. Efter det talade professor Staffan Jansson, författare till skriften Våld mot barn 2006-2007 – En nationell kartläggning på temat Hur ser våldet mot barn ut i Sverige idag?.
Berit Josefsson, samordnare för barn och ungdomsfrågor på Socialstyrelsen, fortsatte med att tala om Barnahus - Om samhällets omhändertagande av barn som utsatts för våld.
Efter det följde en paneldiskussion på temat Hur kan man förebygga våld mot barn?. I denna deltog Charlotte Lenman, jurist hos Barnombudsmannen, Åsa Landberg, psykoterapeut på Rädda Barnen och Rosy Skoog, Regionchef på BRIS Mitt.
Efter en knapp timmes öppna diskussioner avslutade Monica Green, vice ordförande i Riksdagens tvärpolitiska barngrupp, seminariet.
2008-03-05 Inför uppmärksammandet av den internationella kvinnodagen invigde talman Per Westerberg Europarådets fotoutställning om våld i hemmet mot kvinnor, i riksdagens Infocentrum.
Lite knappt femtio personer deltog i invigningen. Utställningen var sedan öppen för både ledamöter och anställda i riskdagen liksom för allmänheten under två veckors tid.
Deltagande vid evenemang utanför riksdagen
2006-10-19 Carina Hägg deltog i kampanjens första planeringsmöte i Strasbourg, Frankrike.
2006-11-25 Carina Hägg och Tone Tingsgård (på OSSE:s parlamentariska församlings vägnar) deltog i öppnandet av kampanjen i Madrid, Spanien.
2007-02-21 Carina Hägg deltog i ett regionalt möte i Haag, Nederländerna.
2007-03-08 Kampanjgruppen och Carina Hägg hade ett bokbord i Bankhallen. Där presenterades Europarådets Handbok för parlamentariker, Nationella parlament i samarbete för att bekämpa våld i hemmet mot kvinnor i svensk översättning.
2007-03-08 UNIFEM uppmärksammade den internationella kvinnodagen med arrangemanget Nolltolerans mot våld mot kvinnor. Talman Per Westerberg, Carina Hägg och Marietta de Pourbaix-Lundin deltog från riksdagen. Talman Per Westerberg deltog i ett seminarium på temat Är Sveriges parlament världens mest jämställda parlament? och Carina Hägg informerade om kampanjen.
Evenemanget besöktes av cirka 270 personer och fjorton nätverksorganisationer deltog aktivt genom att bidra med bokbord. Dessutom sändes seminariet i sin helhet på SVT2 och SVT24.
2007-04-11 Carina Hägg deltog i en utfrågning i Europaparlamentet i Bryssel, Belgien.
2007-04-16 – Kampanjarbetsgruppen gjorde ett studiebesök vid
2007-04-18 Europarådet i Strasbourg, Frankrike, i samband med vårsessionen.
2007-04-18 Carina Hägg deltog i Europarådets parlamentariska församlings debatt om mänskliga rättigheter i Strasbourg, Frankrike. Carina Hägg fokuserade på familjerelaterat våld i sitt inlägg.
2007-05-09 Carina Hägg deltog i ett regionalt seminarium på temat Men’s Active Participation in Combating Domestic Violence, arrangerat av Europarådet, i Zagreb, Kroatien.
2007-06-05 Carina Hägg deltog i kampanjens andra planeringsmöte, i Strasbourg, Frankrike.
2007-10-05 Carina Hägg deltog i Europarådets parlamentariska församlings debatt i Strasbourg, Frankrike.
Carina Hägg fokuserade i sitt tal på kostnaderna för våldet och anknöt till Mr Mendes Botas förslag om att medlemsstaterna ska avsätta en euro per invånare till kampen mot våld mot kvinnor.
2007-10-10 Carina Hägg deltog i ett regionalt möte i Helsingfors, Finlands. Hon delade ordförandeskapet för mötet med Finlands kontaktparlamentariker för kampanjen, Jukka Gustafsson.
2007-11-05 Carina Hägg deltog i ett rundabordsmöte på temat Internationella åtgärder att bekämpa våld mot kvinnor, i Wien, Österrike.
2007-11-26 Carina Hägg deltog i seminariet Att förebygga könsrelaterat våld, i Bryssel, Belgien.
2007-12-06 Carina Hägg deltog i en konferens om kvinnojourer, i Strasbourg, Frankrike.
2008-02-27 Carina Hägg deltog i ett IPU-möte med tema Role of Parliaments in Financing for Gender Equality, i New York, USA.
2008-03-05 Med anledning av den internationella kvinnodagen talade Kent Olsson om mäns roll i kampen mot våld mot kvinnor vid ett utskottsmöte i Bryssel, Belgien.
2008-04-08 Carina Hägg deltog i ett seminarium på temat Kvinnovåldet i Finland i Finlands riksdag, Helsingfors, Finland.
2008-04-30 Carina Hägg och Kent Olsson deltog i Europarådets parlamentariska församlings kampanjavslutning i Wien, Österrike.
Kampanjen i riksdagsdokument
Skrivelse
· 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer
Betänkanden
· 2004/05:JuU20 Stalking
· 2006/07:JuU10 Våldsbrott och brottsoffer
· 2006/07:SkU13 Allmänna motioner (om sekretessmarkering, kvarskrivning eller fingerade personuppgifter i folkbokföringen)
· 2006/07:SoU10 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor
· 2006/07:SoU13 Äldrefrågor
· 2007/08:FöU7 (om 1325-arbetet)
· 2007/08:JuSoU1 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer
· 2007/08:UFöU1 (om 1325-arbetet)
· 2007/08:UFöU2 (om 1325-arbetet)
· 2007/08:UU6 Verksamheten inom Europarådet
Motioner
· Motion 2007/08:U9 med anledning av skr. 2007/08:81 Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. år 2007 samt inför det svenska ordförandeskapet år 2008
· Motion 2007/08:Ju7 med anledning av skr. 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer
· Motion 2007/08:Ju12 med anledning av skr. 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer
· Motion 2007/08:Fö227 Räddningsverket och våld i nära relation
· Motion 2007/08:Ju246 Våld i nära relationer
Interpellationer
· 2006/07:306 Europarådets kampanj mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
· 2007/08:172 Mäns våld mot kvinnor
· 2007/08:418 Konvention om våld mot kvinnor
Skriftliga frågor
· 2006/07:1077 Könsdiskriminerande reklam
· 2006/07:1105 Räddningsverket och våld i nära relationer
· 2007/08:156 Rapport om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
· 2007/08:238 Ekonomiska överenskommelser vid äktenskap
· 2007/08:315 Expertgruppen för människohandel
· 2007/08:362 Arbetsgivares ansvar för mäns våld mot kvinnor
· 2007/08:363 Djur i våldsmiljöer
· 2007/08:550 Rätt till en fast bostad efter jourboende
· 2007/08:764 Minoriteters hälsosituation
· 2007/08:864 Ekonomiska tvång för att upprätthålla tvångsäktenskap för minderåriga flickor
· 2007/08:946 Europarådet och FN:s kampanj mot mäns våld
· 2007/08:967 Ekofinmötet
det hände mer men jag stannar här, med frågan jag skrev ned inför en utställning:
Ser vi till de "mänskliga rättigheterna" eller "mäns rättigheter" ?
Min arbetskamrat har liksom din haft blåmärken, som vi först inte förstod kom från honom! Jag pratade med Fadime och jag har känt vanmakt när Anna tvingades fly utomlands. Ingen individ bär enskilt ansvar ar för könsmaktsordningen som beskrivs av Europarådet och FN, men alla, män och kvinnor, har ansvar för en förändring.
När omfattningen av hot och våld och det yttersta uttrycket, döden, ligger utbredd framför oss i hårda fakta får vi inte blunda. Jag ville tvinga slutna ögon att se och jag ville öppna finansutskottens plånböcker runt om i Europa. Och jag ville rikta blicken mot den kontroll och det våld som även sätter gränser för flickor och kvinnor för demokratiskt deltagande i samhället.
Nu fick jag möjlighet att omvandla det lidande jag mött hos kvinnor under åren till något konkret som jag kunde ta med mig in i det tvärpolitiska arbetet i riksdagen. Det var ett unikt ansvar. Möjligheten att genom en breddad samverkan kunna förbättra lagstiftning och bidra till attitydförändringar, allt för att säkra kvinnors och deras barns vardag, var något jag ville kasta mig in i.
Vi ska veta hur målet, Stoppa allt våld mot kvinnor – stoppa våld i nära relationer, kan uppnås men också våga säga när. Ska vi enas om år 2015?
/:
Jag ingår i Europarådets svenska delegation och var kontaktparlamentariker för Europarådskampanjen i riksdagen samt för Nordiska rådet och för Baltiska församlingen. Men var tills nyligen (tidsbegränsat uppdrag) ordförande för den anvariga kommitten i Europarådet.
Sakinehs sak är vår sak på www.Jnytt.se
S-kvinnor i Jönköpings län följer tvåbarnsmamman Sakineh Mohammadis öde. Vi välkomnar att kampanjer har startats för att rädda henne ur den barbariska dödsdom som hänger över henne. Och protesterna har nått mullah regimen i Teheran men ingenting verkar få shariadomstolarna i hennes provins Tabriz att häva dödsdomen. Hon är dömd till att stenas till döds för otukt och Irans justitieminister Larijani avfärdade nyligen alla möjligheter till att skona hennes liv.
Enligt iransk statlig media så kommer hon i "bästa fall" att avrättas genom hängning enligt Larijanis utlåtande.
Vi har alla ett moraliskt och ansvar och en mänsklig plikt att ta ställning i frågan och med alla fredliga medel som finns till hands se till att rädda Sakineh. För oss i västvärlden är rätten till liv en självklarhet, vi har godkänt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och lagstiftning mot dödsstraff är ett krav för medlemskap i den europeiska unionen. Samtidigt kan inte vi slå oss till ro bara för att vi själva är lyckligt lottade eftersom Sakinehs öde handlar om så mycket mer än bara en religiös fråga i ett avlägset land.
Sakinehs öde berör oss alla i egenskap av medmänniskor som anser att rätten till liv är en universell fråga som måste stå över alla religiösa påbud och nationella lagar, precis så som FN har bestämt. Det ska överhuvudtaget inte visas på någon tolerans mot medeltida och barbariska metoder att ta ifrån människor deras självklaraste rättighet. Att inte torteras, att inte diskrimineras pga. ras, sexuell läggning eller religion och framförallt att inte berövas rätten till liv för att man haft ett utomäktenskapligt förhållande med en annan. Protesterna ska och måste fortsätta för att rädda Sakinehs liv och det oavsett den iranska regimens inställning.
Hänsyn till religiösa påbud från 600-talet hör inte hemma i vår tid och ingenting annat kan få gå före respekten för människovärdet. Den persiska stor poeten Saadi skrev redan på 1200 talet att den människa som inte visar sympati för andra människors lidelse förtjänar inte att kallas människa.
Det är så otroligt smärtsamt behöva påminna de styrande krafterna i Saadis hemland om det som han skrev om för 800 år sen. Men det är nödvändigt och ett måste för Sakinehs sak är och förblir vår sak i egenskap av medmänniskor. S-kvinnor kommer att hålla appeller utanför valstugor och länets torg.
Och Jönköping borde kunna läggas till raden av namn för kampanjen ''100 städer mot stening''.
Vi kräver att Sakineh friges!
Carina Hägg
Ordförande S-kvinnors Jönköpings län
Du kan läsa mitt debattinlägg i gårdagens Aftonbladet, mitt uttalande för S-kvinnor förbundsstyrelse. Och idag på http://jnytt.se/nyhet/34525/sakinehs-sak-ar-var-sak
I morgon lördag, manifesterar S-kvinnor och många andra mot stening och dödstraff samt för Sakineh.
Enligt iransk statlig media så kommer hon i "bästa fall" att avrättas genom hängning enligt Larijanis utlåtande.
Vi har alla ett moraliskt och ansvar och en mänsklig plikt att ta ställning i frågan och med alla fredliga medel som finns till hands se till att rädda Sakineh. För oss i västvärlden är rätten till liv en självklarhet, vi har godkänt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och lagstiftning mot dödsstraff är ett krav för medlemskap i den europeiska unionen. Samtidigt kan inte vi slå oss till ro bara för att vi själva är lyckligt lottade eftersom Sakinehs öde handlar om så mycket mer än bara en religiös fråga i ett avlägset land.
Sakinehs öde berör oss alla i egenskap av medmänniskor som anser att rätten till liv är en universell fråga som måste stå över alla religiösa påbud och nationella lagar, precis så som FN har bestämt. Det ska överhuvudtaget inte visas på någon tolerans mot medeltida och barbariska metoder att ta ifrån människor deras självklaraste rättighet. Att inte torteras, att inte diskrimineras pga. ras, sexuell läggning eller religion och framförallt att inte berövas rätten till liv för att man haft ett utomäktenskapligt förhållande med en annan. Protesterna ska och måste fortsätta för att rädda Sakinehs liv och det oavsett den iranska regimens inställning.
Hänsyn till religiösa påbud från 600-talet hör inte hemma i vår tid och ingenting annat kan få gå före respekten för människovärdet. Den persiska stor poeten Saadi skrev redan på 1200 talet att den människa som inte visar sympati för andra människors lidelse förtjänar inte att kallas människa.
Det är så otroligt smärtsamt behöva påminna de styrande krafterna i Saadis hemland om det som han skrev om för 800 år sen. Men det är nödvändigt och ett måste för Sakinehs sak är och förblir vår sak i egenskap av medmänniskor. S-kvinnor kommer att hålla appeller utanför valstugor och länets torg.
Och Jönköping borde kunna läggas till raden av namn för kampanjen ''100 städer mot stening''.
Vi kräver att Sakineh friges!
Carina Hägg
Ordförande S-kvinnors Jönköpings län
Du kan läsa mitt debattinlägg i gårdagens Aftonbladet, mitt uttalande för S-kvinnor förbundsstyrelse. Och idag på http://jnytt.se/nyhet/34525/sakinehs-sak-ar-var-sak
I morgon lördag, manifesterar S-kvinnor och många andra mot stening och dödstraff samt för Sakineh.
onsdag 25 augusti 2010
Årets val ett ödesval, även för Jönköpings län
Jag är Värnamo kommuns enda socialdemokratiska riksdagsledamot. Från plats 216 i riksdagen jobbar jag för de socialdemokratiska värderingarna både lokalt, nationellt och globalt. Ett arbete som jag nu söker jag väljarnas förtroende för att kunna fortsätta.
Jobben och jämställdheten är de viktigaste frågorna i årets val. Jobben är alltid en viktig fråga.
Men i vårt län är arbetslösheten hög nu och det är vi ovana vid. Det är i de små företagen jobben kommer att växa fram och det måste vi politiskt hjälpa dem med. Jag vill se ett sprudlande näringsliv för jobbens skull.
Vad vill vi Socialdemokraterna göra för att främja det?
- Vi vill stex änka företagsbeskattningen. Om man vill ha ett Sverige som jobbar, är jämställt och som skapar förutsättningar för företagen, då ska man rösta på Socialdemokraterna.
Vi har sett stora förändringar när det gäller synen på samhället de senaste åren och det har varit smärtsamt att se. Om det blir en period till med den nuvarande regeringen, så tror jag att det blir väldigt svårt att vända tillbaka till det Sverige som jag tror att de flesta svenskar faktiskt vill ha.
Årets val är ett ödesval. Och det gäller även i allra högsta grad Värnamo Kommun och Jönköpings län.
Men förändringens vind blåser mot varmare tider, tror jag. I det förra valet talades det inte mycket om ideologi. Det gör man i dag. Och den ideologi jag själv står för är tydlig.
- Jag vill ha ett sammanhållet Sverige. Oberoende av vem du är så ska du ha möjligheter. När man pratar med folk så märks det att de flesta vill ha ett Sverige som är till inte bara för deras egna fördelar. Det ska även vara ett Sverige för barnen, för grannen, för föräldrarna... För alla!
Drivkrafter för mig är att
- Jag hatar orättvisor och jag hatar diskriminering. I riksdagen känner jag att jag gör nytta.
Länets s-kvinnor driver familjefrågor hårt. Det handlar till exempel om att bekämpa barnfattigdomen, att kunna erbjuda barnomsorg på flexibla tider och att föräldraförsäkringen ska delas.
Ingen ifrågasätter att vi har en föräldraförsäkring. Men då har vi också ett ansvar för att se till att den fungerar praktiskt. Nu har vi en försäkring som håller kvinnor ifrån arbetsmarknaden, eftersom de går ner i arbetstid och männen går upp när barnen föds. Strukturerna sitter djupt och försäkringen förstärker det som den är utformad i dag.
Vad är då mina visioner för Sverige med en socialdemokratisk regering:
Med väljarnas förtroende vill jag fortsätta jobba för ett starkare Sverige där fler har jobb och kan göra sina drömmar till verklighet. Jag vill se ett sprudlande företagande som har utrymme att växa. Kom ihåg att ett rikare men också rättvisare Sverige är möjligt.
Vill du ha ett Sverige som jobbar, är jämställd och skapar bästa möjliga förutsättningar för företagande?
Då tycker jag att du ska ställa krav på alla de politiker som vill bli valda och styra landet. Mitt namn är Carina Hägg och jag är riksdagskandidat för Socialdemokraterna.
Jobb, jämställdhet och Jönköpings län ligger mig väldigt varmt om hjärtat som folkvald.
Med ditt förtroende vill jag fortsätta jobba för ett starkare Sverige där fler har jobb och kan göra sina drömmar till verklighet. Jag vill också jobba för att en ny rödgrön regering ska bygga ut infrastrukturen och underlätta för länets stolta industrier och företagare.
Jag är övertygad om att Jönköpings län förtjänar större uppmärksamhet och satsningar från en ny regering och jag ska göra mitt yttersta för att det ska bli verklighet.
Därför vill jag gärna att du hjälper mig med detta genom att lägga din röst på socialdemokraterna den 19 september.
Kom ihåg att ett rikare Sverige är möjligt och att den möjligheten skapar vi tillsammans.
Jobben och jämställdheten är de viktigaste frågorna i årets val. Jobben är alltid en viktig fråga.
Men i vårt län är arbetslösheten hög nu och det är vi ovana vid. Det är i de små företagen jobben kommer att växa fram och det måste vi politiskt hjälpa dem med. Jag vill se ett sprudlande näringsliv för jobbens skull.
Vad vill vi Socialdemokraterna göra för att främja det?
- Vi vill stex änka företagsbeskattningen. Om man vill ha ett Sverige som jobbar, är jämställt och som skapar förutsättningar för företagen, då ska man rösta på Socialdemokraterna.
Vi har sett stora förändringar när det gäller synen på samhället de senaste åren och det har varit smärtsamt att se. Om det blir en period till med den nuvarande regeringen, så tror jag att det blir väldigt svårt att vända tillbaka till det Sverige som jag tror att de flesta svenskar faktiskt vill ha.
Årets val är ett ödesval. Och det gäller även i allra högsta grad Värnamo Kommun och Jönköpings län.
Men förändringens vind blåser mot varmare tider, tror jag. I det förra valet talades det inte mycket om ideologi. Det gör man i dag. Och den ideologi jag själv står för är tydlig.
- Jag vill ha ett sammanhållet Sverige. Oberoende av vem du är så ska du ha möjligheter. När man pratar med folk så märks det att de flesta vill ha ett Sverige som är till inte bara för deras egna fördelar. Det ska även vara ett Sverige för barnen, för grannen, för föräldrarna... För alla!
Drivkrafter för mig är att
- Jag hatar orättvisor och jag hatar diskriminering. I riksdagen känner jag att jag gör nytta.
Länets s-kvinnor driver familjefrågor hårt. Det handlar till exempel om att bekämpa barnfattigdomen, att kunna erbjuda barnomsorg på flexibla tider och att föräldraförsäkringen ska delas.
Ingen ifrågasätter att vi har en föräldraförsäkring. Men då har vi också ett ansvar för att se till att den fungerar praktiskt. Nu har vi en försäkring som håller kvinnor ifrån arbetsmarknaden, eftersom de går ner i arbetstid och männen går upp när barnen föds. Strukturerna sitter djupt och försäkringen förstärker det som den är utformad i dag.
Vad är då mina visioner för Sverige med en socialdemokratisk regering:
Med väljarnas förtroende vill jag fortsätta jobba för ett starkare Sverige där fler har jobb och kan göra sina drömmar till verklighet. Jag vill se ett sprudlande företagande som har utrymme att växa. Kom ihåg att ett rikare men också rättvisare Sverige är möjligt.
Vill du ha ett Sverige som jobbar, är jämställd och skapar bästa möjliga förutsättningar för företagande?
Då tycker jag att du ska ställa krav på alla de politiker som vill bli valda och styra landet. Mitt namn är Carina Hägg och jag är riksdagskandidat för Socialdemokraterna.
Jobb, jämställdhet och Jönköpings län ligger mig väldigt varmt om hjärtat som folkvald.
Med ditt förtroende vill jag fortsätta jobba för ett starkare Sverige där fler har jobb och kan göra sina drömmar till verklighet. Jag vill också jobba för att en ny rödgrön regering ska bygga ut infrastrukturen och underlätta för länets stolta industrier och företagare.
Jag är övertygad om att Jönköpings län förtjänar större uppmärksamhet och satsningar från en ny regering och jag ska göra mitt yttersta för att det ska bli verklighet.
Därför vill jag gärna att du hjälper mig med detta genom att lägga din röst på socialdemokraterna den 19 september.
Kom ihåg att ett rikare Sverige är möjligt och att den möjligheten skapar vi tillsammans.
måndag 23 augusti 2010
Jag och Annica Gustafson skriver i Folkbladet om våldtäkt
Prioritera våldtäktsbrott: Visselpipor räcker inte när våldtäkt har ökat i hela landet och antalet våldtäktsanmälningar har mer än fyrdubblats de senaste 20 åren. Trots det, har andelen åtal och fällande domar minskat! Enligt Amnestys Internationals rapport Fallet Nedlagt läggs majoriteten av våldtäktsärenden ned innan de ens har behandlats i domstol. Med förfärande exempel klargörs det i rapporten hur rättstryggheten brister gång på gång för våldsutsatta kvinnor och flickor. Vi talar om i genomsnitt 10 våldtäkter per dag i Sverige.
En undersökning från Stiftelsen Tryggare Sverige visar att våld mot kvinnor utreds oproffsigt och endast tre av landets 21 polismyndigheter har rutiner för att skydda våldsutsatta kvinnor. Kommuner och socialtjänst ska garantera alla brottsoffer vård och psykologisk hjälp. Men trots detta finns bara en enda specialistmottagning i hela landet för våldsutsatta kvinnor som behöver vård. Och i länet skiftar mottagandet inom vården.
Inget av detta står i proportion till problemets omfattning. Våldtäkt är utan jämförelse den största kränkningen mot en persons kroppsliga integritet och dess mänskliga rättigheter. Den som utsätts för våldtäkt måste få stöd och hjälp oavsett var man bor. I annat fall undermineras budskapet om att våldtäkter och våld mot kvinnor är en oacceptabel kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter som grundas på diskriminering.
S-kvinnor kräver att regering och rättväsendet börjar prioritera våldtäktsbrott. Förvånansvärt lite granskning görs av rättväsendet. När det gäller hanteringen av våldtäktsbrott behövs systematiska och omfattande analyser kring varför så många våldtäktsutredningar läggs ned och varför det väcks så få åtal. En oberoende granskningskommission skulle kunna ge viktiga svar på detta.
S-kvinnor vill även införa ett nationellt kunskapscentrum för att förbättra forskningen om sexualförbrytare och utöka behandlingen av dessa. Det förbättrar det förebyggande arbetet med män som är i riskzonen. Vi vill förbättra behandlingen av sexualbrottsdömda i kriminalvården och se till att det finns uppföljning vid frisläppandet. Många behöver fortsatt vård. Vi vill införa ett nytt brott, synnerligen grov våldtäkt, med en påföljd på sex till tio års fängelse.
S-kvinnor ställer sig därför bakom Amnesty Internationals krav på att inrätta en oberoende granskningskommission som ser över hanteringen av våldtäktsärenden och skillnaderna mellan olika polisdistrikt och åklagarkammare. Det behövs dessutom särskilda mottagningar med specialutbildad vårdpersonal i alla större städer. Våldsutsatta kvinnor ska erbjudas rehabilitering och rådgivning oavsett om man bor i Stockholm eller Jönköping. Men då krävs att et system med riktlinjer för kommuner och landsting upprättas.
Sverige brukar ses som en av de mest jämställda länderna i världen. Trots det fortlever och till och med ökar våldet mot kvinnor. Detta kan ses som ett bevis på de ojämlika maktrelationerna mellan män och kvinnor. Att våldtäkt inte tas på allvar vare sig på polisstationen eller i domstolen är ytterligare ett bevis på de förlegade attityder som präglar vårt samhället.
Snart har fyra år gått förlorade i kampen mot sexualbrott. Medan Magdalena Andersson (M) har nöjt sig med att dela ut visslpipor. För att bekämpa våldtäkt är det nödvändigt med omedelbara insatser av polis, domstol och sjukvård. Myndigheter och organisationer ska ha kunskap och kompetens samt rutiner för bemötande av den som utsatts för sexuella övergrepp. Men det krävs också ett långsiktigt och attitydförändrande jämställdhetsarbete, allt detta står S-kvinnor för.
Carina Hägg ordförande S-kvinnor Jönköpings län och Annica Gustafson S-kvinnor DS Jönköping
En undersökning från Stiftelsen Tryggare Sverige visar att våld mot kvinnor utreds oproffsigt och endast tre av landets 21 polismyndigheter har rutiner för att skydda våldsutsatta kvinnor. Kommuner och socialtjänst ska garantera alla brottsoffer vård och psykologisk hjälp. Men trots detta finns bara en enda specialistmottagning i hela landet för våldsutsatta kvinnor som behöver vård. Och i länet skiftar mottagandet inom vården.
Inget av detta står i proportion till problemets omfattning. Våldtäkt är utan jämförelse den största kränkningen mot en persons kroppsliga integritet och dess mänskliga rättigheter. Den som utsätts för våldtäkt måste få stöd och hjälp oavsett var man bor. I annat fall undermineras budskapet om att våldtäkter och våld mot kvinnor är en oacceptabel kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter som grundas på diskriminering.
S-kvinnor kräver att regering och rättväsendet börjar prioritera våldtäktsbrott. Förvånansvärt lite granskning görs av rättväsendet. När det gäller hanteringen av våldtäktsbrott behövs systematiska och omfattande analyser kring varför så många våldtäktsutredningar läggs ned och varför det väcks så få åtal. En oberoende granskningskommission skulle kunna ge viktiga svar på detta.
S-kvinnor vill även införa ett nationellt kunskapscentrum för att förbättra forskningen om sexualförbrytare och utöka behandlingen av dessa. Det förbättrar det förebyggande arbetet med män som är i riskzonen. Vi vill förbättra behandlingen av sexualbrottsdömda i kriminalvården och se till att det finns uppföljning vid frisläppandet. Många behöver fortsatt vård. Vi vill införa ett nytt brott, synnerligen grov våldtäkt, med en påföljd på sex till tio års fängelse.
S-kvinnor ställer sig därför bakom Amnesty Internationals krav på att inrätta en oberoende granskningskommission som ser över hanteringen av våldtäktsärenden och skillnaderna mellan olika polisdistrikt och åklagarkammare. Det behövs dessutom särskilda mottagningar med specialutbildad vårdpersonal i alla större städer. Våldsutsatta kvinnor ska erbjudas rehabilitering och rådgivning oavsett om man bor i Stockholm eller Jönköping. Men då krävs att et system med riktlinjer för kommuner och landsting upprättas.
Sverige brukar ses som en av de mest jämställda länderna i världen. Trots det fortlever och till och med ökar våldet mot kvinnor. Detta kan ses som ett bevis på de ojämlika maktrelationerna mellan män och kvinnor. Att våldtäkt inte tas på allvar vare sig på polisstationen eller i domstolen är ytterligare ett bevis på de förlegade attityder som präglar vårt samhället.
Snart har fyra år gått förlorade i kampen mot sexualbrott. Medan Magdalena Andersson (M) har nöjt sig med att dela ut visslpipor. För att bekämpa våldtäkt är det nödvändigt med omedelbara insatser av polis, domstol och sjukvård. Myndigheter och organisationer ska ha kunskap och kompetens samt rutiner för bemötande av den som utsatts för sexuella övergrepp. Men det krävs också ett långsiktigt och attitydförändrande jämställdhetsarbete, allt detta står S-kvinnor för.
Carina Hägg ordförande S-kvinnor Jönköpings län och Annica Gustafson S-kvinnor DS Jönköping
fredag 20 augusti 2010
S-kvinnor kräver verklig valfrihet till barnomsorg
I Värnamo Kommun finns ingen barnomsorg på kvällar, helger och nätter, möjlighet att ställa sig barnomsorgkö tider saknas också. Och i hela landet är det endast 4000 barn inskrivna i förskoleverksamhet på kvällar, helger och nätter trots att andelen LO-kvinnor som arbetar på oregelbundna arbetstider utgör 50 % idag. Men det är inte bara LO-kvinnor som drabbas av barnomsorgens snåla öppettider utan också heltidsarbetande medelklasskvinnor. Allt fler yrken har arbets- och jourtid förlagd till annat än traditionell kontotstid.
S-kvinnor menar att när arbetslösheten når högre siffror än någonsin tillhör ensamstående mammor och kvinnliga pensionärer dem som drabbas hårdast
S-kvinnors kräver att
- Värnamo erbjuder inte föräldrar verklig valfrihet till barnomrsog. Men erbjuder istället val mellan olika drifstformer eller barnomsorgspeng och vårdnadsbidrag. För ensamståedne mammor begränsas därigenom arbetsmarkanden ytteligare. Det finns ett starkt samband mellan kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden och fattigdomen. Var tredje ensamstående mamma är fattig vilket betyder att över 340 000 barn tvingas växa upp i relativ fattigdom. Knappa förhållandena som hänger kvar resten av livet och idag lever nästan en fjärdedel av alla ensamstående kvinnliga pensionärer i fattigdom.
- S-kvinnor kräver också att kommunerna ska bli skyldiga att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Trots den långa jämställdhetskampen betraktas fortfarande mannen som familjeförsörjare och kvinnan som omsorgsgivare. Typiska kvinnoyrken är ofta deltidsarbeten och kommunerna har anpassar öppettiderna på förskolorna efter detta. Nu börjar öppettider anpassats till vinstintressen.
Högerrepartieran i såväl riksdag som Värnamo Kommun driver ivrigt på återtåget från den förskola vi kämpat för att bygga upp. När politiker och privata företag snålar med förskolornas öppettider tvingar kvinnor att gå ner i arbetstid.
S-kvinnors vill även för att de rödgröna ska verka för en laglig rätt till heltid.
S-kvinnor kräver verklig valfrihet till barnomsorg, och sjunger ut för maktskifte!
Vi ställer krav! och sjunger till Astid Tolls sångtexter mellan 12.30 - 1300
Torgmöte lördagen den 21 augusti med S-kvinnor på Flanaden, Värnamo
Med vänliga hälsningar
Carina Hägg
Ordförande S-kvinnor Jönköpings län
Yvonne Andersson Lindholm
Ordförande S-kvinnor Värnamo
S-kvinnor menar att när arbetslösheten når högre siffror än någonsin tillhör ensamstående mammor och kvinnliga pensionärer dem som drabbas hårdast
S-kvinnors kräver att
- Värnamo erbjuder inte föräldrar verklig valfrihet till barnomrsog. Men erbjuder istället val mellan olika drifstformer eller barnomsorgspeng och vårdnadsbidrag. För ensamståedne mammor begränsas därigenom arbetsmarkanden ytteligare. Det finns ett starkt samband mellan kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden och fattigdomen. Var tredje ensamstående mamma är fattig vilket betyder att över 340 000 barn tvingas växa upp i relativ fattigdom. Knappa förhållandena som hänger kvar resten av livet och idag lever nästan en fjärdedel av alla ensamstående kvinnliga pensionärer i fattigdom.
- S-kvinnor kräver också att kommunerna ska bli skyldiga att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Trots den långa jämställdhetskampen betraktas fortfarande mannen som familjeförsörjare och kvinnan som omsorgsgivare. Typiska kvinnoyrken är ofta deltidsarbeten och kommunerna har anpassar öppettiderna på förskolorna efter detta. Nu börjar öppettider anpassats till vinstintressen.
Högerrepartieran i såväl riksdag som Värnamo Kommun driver ivrigt på återtåget från den förskola vi kämpat för att bygga upp. När politiker och privata företag snålar med förskolornas öppettider tvingar kvinnor att gå ner i arbetstid.
S-kvinnors vill även för att de rödgröna ska verka för en laglig rätt till heltid.
S-kvinnor kräver verklig valfrihet till barnomsorg, och sjunger ut för maktskifte!
Vi ställer krav! och sjunger till Astid Tolls sångtexter mellan 12.30 - 1300
Torgmöte lördagen den 21 augusti med S-kvinnor på Flanaden, Värnamo
Med vänliga hälsningar
Carina Hägg
Ordförande S-kvinnor Jönköpings län
Yvonne Andersson Lindholm
Ordförande S-kvinnor Värnamo
Värna företagandet mot Maud Olofsson och Annie Johansson C
Som smålänning och politiker från Jönköpings län med vår stolta företagartradition är jag oerhörd glad över att se olika partier och block försöka bräcka varandra i kampen om småföretagarnas röster. Men jag vill minnas att situationen var detsamma inför förra valet
.För nu inför höstens val till Sveriges riksdag, kommuner och landsting är småföretagare och deras situation är återigen i fokus. Högeralliansen med centerpartiet i spetsen lovade guld och gröna skogar till alla som ville och vågade försörja sig själv och samtidigt skapa fler jobb, vi minns Maud Olofsson och Annie Johanssons kaxiga löften till väljarna, inte minst till alla unga 2006.
Högerlliansens löften till näringslivet verkade inte ha någon slut. Valet vanns av de högeralliansen och budgetförslag efter budgetförslag kom utan att småföretagarna märkte någon skillnad i sin tillvaro som jobbskapare. Röster höjdes från småföretagsreorganisationer men bortsett från ett par nya regler om enklare momsredovisning och slopad revisionsplikt så märktes ingenting av allt det som hade lovats från de högeralliansens sida.
Med facit i handen kan vi bara konstatera att småföretagarna har fått offras för andra gruppers intressen under fyra år av högerns fördelningspolitik och det mest talande är centerns katastrofala låga opinionssiffror.
Centerpartiet, tillsammans med sin allianskamrater är bidragspartiete, socialbidragen ökar i 8 av 10 landets kommuner. Det är över 70 000 personer fler i utanförskap än vid valet 2006, enligt moderaternas egen definition "bred arbetslöshet".
Så det är inte svårt att förstå att såväl Centerpartiets partiledare Olofsson som Johansson riksdagsledamot från länet, känner sig stressade. Och centerförslag som att med skattemedel prioritera vardagliga hundpromenader före angelägnare insatser ger föga tyngd åt näringspolitiken. Och Olofsson citerar med Johansson på Jnytt Homemaids VD Åsa Keller "Vi måste förbereda personalstyrka efter den efterfråga vi har", från Rapport.
Men vi har hört det förut inför val, företag som ska flytta ur landet. Och hot om uppsägningar tillhör högerns retorik valår. Men vi har facit, vi vet om de som har sagts upp vi vet hur många företag som gått i graven under mandatperioden.
Ungdomsarbetslösehten är efter fyra år med högeralliansen i Rosenbad skyhög!
Jag ser ett klart samband mellan centerpartiets misslyckande vid samtliga budgetförhandlingar med Anders Borg och de svaga opinionssiffrorna för samma parti. I motsatsen ser jag Sveriges största parti och sex skarpa förslag som vi ska genomföra vid en valseger.
Tre av de viktigaste förslagen handlar bl.a. om hur vi ska se till att småföretagare åtnjuter större trygghet genom färre karensdagar vid sjukdom, tillskjutande av större riskkapital för att få företagarna att våga satsa och sist men inte minst kommer vi att sänka arbetsgivaravgiften för småföretag.
I förslaget som sänkt arbetsgivaravgift ingår planet med att arbetsgivaravgiften sänks 2011 med 2 procentenheter och år 2012 sänks arbetsgivaravgifterna sammanlagt med 6 procentenheter. Ett litet företag med 3-4 anställda får därmed en sänkt kostnad om cirka 50 000 kronor, vilket på kort sikt skapar förutsättningar för fler jobb i dessa företag. Vi sänker också kostnaderna för att anställa unga arbetslösa. Även egenföretagares socialavgifter kommer att sänkas.
Klart att Jönköpings samtliga småföretagare kommer att kunna ha nytta av en handlingskraftig regering där mitt partis förslag om reformer till småföretagarnas fördel, inte bara är tomma ord som prioriteras bort gång efter gång under regeringsförhandlingar.
Värna företagandet mot centerpartister som Olofsson och Annie Johansson.
För ett rikare Sverige behöver vi fler kvinnor och män som vågar vara eldsjälar och satsar som företagare och en polittik som underlätta för entreprenören att anställa och expandera, administrera, exportera och få tag i kapital. Det ska bli enkelt och tryggt att röra sig mellan företagande och lönearbete.
Jag ska göra mitt yttersta för att detta ska bli verklighet efter den 19 september 2010.
Carina Hägg riksdagsledamot S
http://jnytt.se/nyhet/34362/varna-foretagandet-mot-maud-olofsson-och-annie-johansson-c
.För nu inför höstens val till Sveriges riksdag, kommuner och landsting är småföretagare och deras situation är återigen i fokus. Högeralliansen med centerpartiet i spetsen lovade guld och gröna skogar till alla som ville och vågade försörja sig själv och samtidigt skapa fler jobb, vi minns Maud Olofsson och Annie Johanssons kaxiga löften till väljarna, inte minst till alla unga 2006.
Högerlliansens löften till näringslivet verkade inte ha någon slut. Valet vanns av de högeralliansen och budgetförslag efter budgetförslag kom utan att småföretagarna märkte någon skillnad i sin tillvaro som jobbskapare. Röster höjdes från småföretagsreorganisationer men bortsett från ett par nya regler om enklare momsredovisning och slopad revisionsplikt så märktes ingenting av allt det som hade lovats från de högeralliansens sida.
Med facit i handen kan vi bara konstatera att småföretagarna har fått offras för andra gruppers intressen under fyra år av högerns fördelningspolitik och det mest talande är centerns katastrofala låga opinionssiffror.
Centerpartiet, tillsammans med sin allianskamrater är bidragspartiete, socialbidragen ökar i 8 av 10 landets kommuner. Det är över 70 000 personer fler i utanförskap än vid valet 2006, enligt moderaternas egen definition "bred arbetslöshet".
Så det är inte svårt att förstå att såväl Centerpartiets partiledare Olofsson som Johansson riksdagsledamot från länet, känner sig stressade. Och centerförslag som att med skattemedel prioritera vardagliga hundpromenader före angelägnare insatser ger föga tyngd åt näringspolitiken. Och Olofsson citerar med Johansson på Jnytt Homemaids VD Åsa Keller "Vi måste förbereda personalstyrka efter den efterfråga vi har", från Rapport.
Men vi har hört det förut inför val, företag som ska flytta ur landet. Och hot om uppsägningar tillhör högerns retorik valår. Men vi har facit, vi vet om de som har sagts upp vi vet hur många företag som gått i graven under mandatperioden.
Ungdomsarbetslösehten är efter fyra år med högeralliansen i Rosenbad skyhög!
Jag ser ett klart samband mellan centerpartiets misslyckande vid samtliga budgetförhandlingar med Anders Borg och de svaga opinionssiffrorna för samma parti. I motsatsen ser jag Sveriges största parti och sex skarpa förslag som vi ska genomföra vid en valseger.
Tre av de viktigaste förslagen handlar bl.a. om hur vi ska se till att småföretagare åtnjuter större trygghet genom färre karensdagar vid sjukdom, tillskjutande av större riskkapital för att få företagarna att våga satsa och sist men inte minst kommer vi att sänka arbetsgivaravgiften för småföretag.
I förslaget som sänkt arbetsgivaravgift ingår planet med att arbetsgivaravgiften sänks 2011 med 2 procentenheter och år 2012 sänks arbetsgivaravgifterna sammanlagt med 6 procentenheter. Ett litet företag med 3-4 anställda får därmed en sänkt kostnad om cirka 50 000 kronor, vilket på kort sikt skapar förutsättningar för fler jobb i dessa företag. Vi sänker också kostnaderna för att anställa unga arbetslösa. Även egenföretagares socialavgifter kommer att sänkas.
Klart att Jönköpings samtliga småföretagare kommer att kunna ha nytta av en handlingskraftig regering där mitt partis förslag om reformer till småföretagarnas fördel, inte bara är tomma ord som prioriteras bort gång efter gång under regeringsförhandlingar.
Värna företagandet mot centerpartister som Olofsson och Annie Johansson.
För ett rikare Sverige behöver vi fler kvinnor och män som vågar vara eldsjälar och satsar som företagare och en polittik som underlätta för entreprenören att anställa och expandera, administrera, exportera och få tag i kapital. Det ska bli enkelt och tryggt att röra sig mellan företagande och lönearbete.
Jag ska göra mitt yttersta för att detta ska bli verklighet efter den 19 september 2010.
Carina Hägg riksdagsledamot S
http://jnytt.se/nyhet/34362/varna-foretagandet-mot-maud-olofsson-och-annie-johansson-c
torsdag 19 augusti 2010
Stimulera småföretagande och entreprenörskap 2010-0819
Idag hade jag förmånen att få samverka med ett företag som är djupt förankrat i Värnamo. Och som är ett företag verksamt i den privata tjänstesektorn. Företaget har dels vuxit fram på ett klassigt sätt för småföretag i vår bygd men ägarna också har valt ett unikt koncept. Valet att utveckla verksamheten från flera ben har visat sig vara en styrka.
Företaget ägs av tre delägare med erfarenhet som också speglar deras ansvarsområden som följer:
- Åke Svensson: Sköter butik och försäljning samt inköp. Säljer allt från mutterbrickor till stora båtar
- Reine Jonsson: sköter den externa uthyrningsverksamhet av personal, ihop med en anställd.
-Benny Jonsson: Sköter verkstaden och reparerar allt från mopeder till stora båtar.
De berättade om sitt företag och framväxt och sin dagliga verksamhet. Jag bjöd på politik, korv med bröd och kaffe. Något som visade sig vara en god kombination, och ett tack till Eric som fixade så mycket idag.
Gräsklippare och fritidsbåtar:
Båtbranschens riksförbund SweBoat ger tillsammans med de statliga myndigheterna Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Transportstyrelsen samt en rad föreningar, förbund och övriga organisationer årligen ut publikationen ”Fakta om båtlivet i Sverige”. Enligt den senaste utgåvan, för 2010, uppskattas värdet av service, försäkringar, båtplatser och upplägg för fritidsbåtar till ca 3 miljarder kronor. Båtbanschens framtidsutsikter förväntas vara positiv gällande t.ex. omsättning och förädlingsvärden. Men det saknas idag en svensk branschorganisation för tillverkare av trädgårdsteknik som gräsklippare. Och jag skulle välkomna mer uppgifter om branschen för service av fritidsbåtar, som omsättning på årsbasis, forskning och utveckling samt branschen roll för ett grönare samhälle.
Men Arbetsförmedlingen publicerar återkommande prognoser för sysselsättningsutvecklingen inom olika branscher. I ”Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010”, skriver man att den privata tjänstesektorn kommer att bibehålla sin position som sysselsättningslokomotiv.
Jag hävdar att en modern svensk arbetslinje ska synliggöra vår kvalificerade industri och dess samspel med den framväxande tjänsteekonomin.
Stimulera företagande och entreprenörska:
Entreprenörernas idéer, kreativitet, vilja och envishet skapar framtidstro och nya jobb. Jobbkrisen i Sverige och resten av Europa måste mötas med aktiva investeringar - för nya jobb, för trygga jobb och för gröna jobb. Vi vet att många av framtidens jobb kommer att växa fram i små företag. Och jag vet allt fler unga ser framför sig att de skulle kunna starta eget. En utveckling att bejakar.
Politiken ska underlätta för entreprenören att anställa och expandera, administrera, exportera och få tag i kapital. Men det ska också vara enkelt och tryggt att röra sig mellan företagande och lönearbete. Av erfarenhet vet jag att vi behöver fler kvinnor och män som vågar starta företag. Och i vår bygd finns en erkänd erfarenhet att ta tillvara. Det finns en stark entreprenörsanda i vår bygd och den bör stimuleras till det yttersta i en tid av hög arbetslöshet.
6 punkter för fler entreprenörer:
1. Avskaffa sjudagarstvånget
Den första juli blev den kortaste karenstiden i sjukförsäkringen för egenföretagare sju dagar istället för en dag. Det ska jämföras med anställda som fortsatt har en dags karensdag. Organisationen Företagarna menar att regeringens försämrade skydd för egenföretagare riskerar att slå negativt mot nyföretagandet. Företagarna menar att regeringens agerande riskerar att göra att folk mer ovilliga att starta företag.
Jag delar Företagarnas oro. Vi behöver fler företagare - inte färre. Låt egenföretagare precis som idag kunna välja en karenstid om 7, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Där egenavgifterna anpassas efter vilken karenstid företagaren själv väljer. Egenföretagaren ska därutöver ha möjligheten att välja en dags karenstid i sjukförsäkringen. Därmed får egenföretagare möjlighet till mer av den trygghet som anställda har. Den förbättrade tryggheten ska vara frivillig att ta del av och följs av en förhöjd egenavgift för de företagare som väljer att få det extra skyddet. Det frivilliga skyddet kommer sannolikt att motsvara en justering i sjukförsäkringsavgiften i egenavgifterna med cirka 0,75 procentenheter.
2. Sänk arbetsgivaravgiften
När den nuvarande regering tillträdde så var en av de första åtgärderna att höja arbetsgivaravgifterna riktat mot företag med 2-3 anställda med närmare 40 000 kronor. Just de företag som är viktiga för de jobb som växer fram. Så arbetsgivaravgiften sänks 2011 med 2 procentenheter och år 2012 sänks arbetsgivaravgifterna med, inklusive 2011, 6 procentenheter. Ett litet företag med 3-4 anställda får därmed en sänkt kostnad om cirka 50 000 kronor, vilket på kort sikt skapar förutsättningar för fler jobb i dessa företag. Vi sänker också kostnaderna för att anställa unga arbetslösa. Även egenföretagares socialavgifter kommer att sänkas.
3. Se över sjuklönekostnaderna
Regeringen har schabblat bort trygghetsfrågorna. Det är hög tid att se över de små företagens sjuklönekostnader. Så kan vi bidra till att göra småföretagen mindre sårbara och för att de lättare ska våga växa.
4. Nej till straffskatten på småföretagare
En obligatorisk A-kassa är en straffskatt även på småföretagare. Och utfallet av försäkringen skulle vara svårförutsägbart. Idag väljer många småföretagare att stå utanför a-kassan. Regeringens förslag innebär att en småföretagare som i dagsläget väljer att stå utanför a-kassan tvingas betala ytterligare 2 172 kronor i skatt per år. Jag säger nej till regeringens straffskatt på småföretagare.
5. Mer riskkapital
Nyföretagandet behöver stimuleras. Vi vill genomföra en extra utdelning från Vattenfall med fem miljarder kronor för att skapa en ny riskkapitalfond. Den nya riskkapitalfonden ska agera marknadskompletterande. Fonden ska aktivt stimulera det breda näringslivets kapitalbehov, men med särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag. Insatser som stärker det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras. Detta kan till exempel användas för satsningar på företag som verkar i branschen för miljöteknik. Jag vill också på andra sätt förbättra kapitalbildningen för små företag, bland annat genom att ett riskkapitalavdrag införs.
6. Entreprenörskap i hela länet och Sverige
Den en stark kommersiell service behövs för en levande landsbygd. På många orter försvinner nödvändig kommersiell serviceinfrastruktur, vilket är ett hot inte minst mot de små företagens möjligheter att klara sin vardag och utvecklas. Drivmedelsstationerna blir färre. Jag vill se ett särskilt stöd för att trygga tillgängligheten till viss grundläggande kommersiell service i gles och landsbygd, till exempel till biogasmackar . Många hushåll och företag saknar alltjämt tillgång till bredbandsuppkoppling – inte minst i gles- och landsbygd. Motverka den så kallade digitala klyftan. Vi föreslår ett stöd om 50 miljoner kronor för att stimulera lösningar som gör Internet tillgängligt för flera. När politiken ska hålla ihop staden, samhällen, byn och glesbygd riktar jag fokus på företagandet.
Företagandet är även beroende av en väl fungerande infrastruktur av förskola, skola, vård och omsorg samt kommunikationer. Jag vill även understryka att en diplomatisk närvaro i vår omvärld är viktigt även för företagandet. Vidare anser jag att EU bör skärpa kraven på de företag som får EU-finansiering. Det borde vara självklart att företag som tar ett större socialt och miljö- ansvar inte ska missgynnas i konkurrensen mmf
Ett växande företagande kräver en sammanhållen politik men också konkreta svar på rimliga frågor. Jag ger dig svar på viktiga punkter. Och ska göra mitt yttersta för att detta också ska bli verklighet efter den 19 september.
För övrigt kom minst 75 personer och besökte oss under 2 timmar
Carina Hägg (S) Värnamo
Riksdagsledamot och ledamot i Näringsutskottet samt Utrikesutskottet
Företaget ägs av tre delägare med erfarenhet som också speglar deras ansvarsområden som följer:
- Åke Svensson: Sköter butik och försäljning samt inköp. Säljer allt från mutterbrickor till stora båtar
- Reine Jonsson: sköter den externa uthyrningsverksamhet av personal, ihop med en anställd.
-Benny Jonsson: Sköter verkstaden och reparerar allt från mopeder till stora båtar.
De berättade om sitt företag och framväxt och sin dagliga verksamhet. Jag bjöd på politik, korv med bröd och kaffe. Något som visade sig vara en god kombination, och ett tack till Eric som fixade så mycket idag.
Gräsklippare och fritidsbåtar:
Båtbranschens riksförbund SweBoat ger tillsammans med de statliga myndigheterna Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Transportstyrelsen samt en rad föreningar, förbund och övriga organisationer årligen ut publikationen ”Fakta om båtlivet i Sverige”. Enligt den senaste utgåvan, för 2010, uppskattas värdet av service, försäkringar, båtplatser och upplägg för fritidsbåtar till ca 3 miljarder kronor. Båtbanschens framtidsutsikter förväntas vara positiv gällande t.ex. omsättning och förädlingsvärden. Men det saknas idag en svensk branschorganisation för tillverkare av trädgårdsteknik som gräsklippare. Och jag skulle välkomna mer uppgifter om branschen för service av fritidsbåtar, som omsättning på årsbasis, forskning och utveckling samt branschen roll för ett grönare samhälle.
Men Arbetsförmedlingen publicerar återkommande prognoser för sysselsättningsutvecklingen inom olika branscher. I ”Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010”, skriver man att den privata tjänstesektorn kommer att bibehålla sin position som sysselsättningslokomotiv.
Jag hävdar att en modern svensk arbetslinje ska synliggöra vår kvalificerade industri och dess samspel med den framväxande tjänsteekonomin.
Stimulera företagande och entreprenörska:
Entreprenörernas idéer, kreativitet, vilja och envishet skapar framtidstro och nya jobb. Jobbkrisen i Sverige och resten av Europa måste mötas med aktiva investeringar - för nya jobb, för trygga jobb och för gröna jobb. Vi vet att många av framtidens jobb kommer att växa fram i små företag. Och jag vet allt fler unga ser framför sig att de skulle kunna starta eget. En utveckling att bejakar.
Politiken ska underlätta för entreprenören att anställa och expandera, administrera, exportera och få tag i kapital. Men det ska också vara enkelt och tryggt att röra sig mellan företagande och lönearbete. Av erfarenhet vet jag att vi behöver fler kvinnor och män som vågar starta företag. Och i vår bygd finns en erkänd erfarenhet att ta tillvara. Det finns en stark entreprenörsanda i vår bygd och den bör stimuleras till det yttersta i en tid av hög arbetslöshet.
6 punkter för fler entreprenörer:
1. Avskaffa sjudagarstvånget
Den första juli blev den kortaste karenstiden i sjukförsäkringen för egenföretagare sju dagar istället för en dag. Det ska jämföras med anställda som fortsatt har en dags karensdag. Organisationen Företagarna menar att regeringens försämrade skydd för egenföretagare riskerar att slå negativt mot nyföretagandet. Företagarna menar att regeringens agerande riskerar att göra att folk mer ovilliga att starta företag.
Jag delar Företagarnas oro. Vi behöver fler företagare - inte färre. Låt egenföretagare precis som idag kunna välja en karenstid om 7, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Där egenavgifterna anpassas efter vilken karenstid företagaren själv väljer. Egenföretagaren ska därutöver ha möjligheten att välja en dags karenstid i sjukförsäkringen. Därmed får egenföretagare möjlighet till mer av den trygghet som anställda har. Den förbättrade tryggheten ska vara frivillig att ta del av och följs av en förhöjd egenavgift för de företagare som väljer att få det extra skyddet. Det frivilliga skyddet kommer sannolikt att motsvara en justering i sjukförsäkringsavgiften i egenavgifterna med cirka 0,75 procentenheter.
2. Sänk arbetsgivaravgiften
När den nuvarande regering tillträdde så var en av de första åtgärderna att höja arbetsgivaravgifterna riktat mot företag med 2-3 anställda med närmare 40 000 kronor. Just de företag som är viktiga för de jobb som växer fram. Så arbetsgivaravgiften sänks 2011 med 2 procentenheter och år 2012 sänks arbetsgivaravgifterna med, inklusive 2011, 6 procentenheter. Ett litet företag med 3-4 anställda får därmed en sänkt kostnad om cirka 50 000 kronor, vilket på kort sikt skapar förutsättningar för fler jobb i dessa företag. Vi sänker också kostnaderna för att anställa unga arbetslösa. Även egenföretagares socialavgifter kommer att sänkas.
3. Se över sjuklönekostnaderna
Regeringen har schabblat bort trygghetsfrågorna. Det är hög tid att se över de små företagens sjuklönekostnader. Så kan vi bidra till att göra småföretagen mindre sårbara och för att de lättare ska våga växa.
4. Nej till straffskatten på småföretagare
En obligatorisk A-kassa är en straffskatt även på småföretagare. Och utfallet av försäkringen skulle vara svårförutsägbart. Idag väljer många småföretagare att stå utanför a-kassan. Regeringens förslag innebär att en småföretagare som i dagsläget väljer att stå utanför a-kassan tvingas betala ytterligare 2 172 kronor i skatt per år. Jag säger nej till regeringens straffskatt på småföretagare.
5. Mer riskkapital
Nyföretagandet behöver stimuleras. Vi vill genomföra en extra utdelning från Vattenfall med fem miljarder kronor för att skapa en ny riskkapitalfond. Den nya riskkapitalfonden ska agera marknadskompletterande. Fonden ska aktivt stimulera det breda näringslivets kapitalbehov, men med särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag. Insatser som stärker det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras. Detta kan till exempel användas för satsningar på företag som verkar i branschen för miljöteknik. Jag vill också på andra sätt förbättra kapitalbildningen för små företag, bland annat genom att ett riskkapitalavdrag införs.
6. Entreprenörskap i hela länet och Sverige
Den en stark kommersiell service behövs för en levande landsbygd. På många orter försvinner nödvändig kommersiell serviceinfrastruktur, vilket är ett hot inte minst mot de små företagens möjligheter att klara sin vardag och utvecklas. Drivmedelsstationerna blir färre. Jag vill se ett särskilt stöd för att trygga tillgängligheten till viss grundläggande kommersiell service i gles och landsbygd, till exempel till biogasmackar . Många hushåll och företag saknar alltjämt tillgång till bredbandsuppkoppling – inte minst i gles- och landsbygd. Motverka den så kallade digitala klyftan. Vi föreslår ett stöd om 50 miljoner kronor för att stimulera lösningar som gör Internet tillgängligt för flera. När politiken ska hålla ihop staden, samhällen, byn och glesbygd riktar jag fokus på företagandet.
Företagandet är även beroende av en väl fungerande infrastruktur av förskola, skola, vård och omsorg samt kommunikationer. Jag vill även understryka att en diplomatisk närvaro i vår omvärld är viktigt även för företagandet. Vidare anser jag att EU bör skärpa kraven på de företag som får EU-finansiering. Det borde vara självklart att företag som tar ett större socialt och miljö- ansvar inte ska missgynnas i konkurrensen mmf
Ett växande företagande kräver en sammanhållen politik men också konkreta svar på rimliga frågor. Jag ger dig svar på viktiga punkter. Och ska göra mitt yttersta för att detta också ska bli verklighet efter den 19 september.
För övrigt kom minst 75 personer och besökte oss under 2 timmar
Carina Hägg (S) Värnamo
Riksdagsledamot och ledamot i Näringsutskottet samt Utrikesutskottet
Prenumerera på:
Inlägg
(
Atom
)