Iran fortsätter ta stor plats i samtalen i New York. Och landet förflyttar sig allt närmare hårda sanktioner. Samtidigt så gör seriösa bedömare analysen av att Iran går så nära gränsen de kan av NPT och IAEAS krav, men inte över. men hur de gränserna ser ut är inte helt tydligt.
Frankrike har inte bekänt sig till visionen om en kärnvapenfri värld. Deras erfarenheter från världskrigen och behov av att hävda sig internationellt för att kärnvapen fått en extra dimension i det franska samhället. Något som nuvarande President också spelar på. Och då är Frankrike inte heller som du förstår benägna att nedrusta. Så fyllad av energi arbeta fransmännen istället för att flytta fokus från nedrustning till icke spridning. Och i det spelet passar Iran in i deras agenda. Så fransmännen mullrar och pekar även av det skälet på Iran och faran med att landet kan utveckla kärnvapen. Ja, det gäller att syna ländernas kort mer än en gång.
IAEA,, även kallad atomrevisorn, fanns innan NPT. Men har sedan fått utökade uppgifter. De kollar även om något land försöker utveckla kärnvapen. Men om man tittar på tilläggsprotokoll för IAEA från 90-talet så står det " Inbjuder tillverkning av kärnvapen". Men menar man att utveckla tekniken, tillverka materiel eller att sätta ihop delar till kärnvapen. Det grubblar fler än jag på.
NPT-avtalet skulle gälla i 25 år, sedan skulle frågan var löst. Så blev det nu inte. Efter 1995 har man fortsatt med NPT fast med blandade resultat. Men nu var det fem år sedan förra NPT som räkans som ett bakslag. Det gjorde även de första mellanliggande förberedande möterna men vid det senaste mötet lossande det. Och optimismen har väckt förväntningar att de senast 10 årens bakslag nu ska tas igen. Lite väl optimistiskt. Men går det bra nu under maj så lägger vi också grunden för det kommande arbetet på ett ansvarsfullt sätt. NGO vill ha en konvention. Ja, flera regeringen har också tagit upp konventionen i sina tal här i FN. Jag skulle välkomna en konvention, vi ska se den frågan också på sikt. För mig handlar det om att inte skapa osäkerhet om vad som gäller och att nedrustningsfrågor inte faller mellan stolarna. Men jag börjar gärna resan redan nu mot en konvention. Norrmännen har tagit iniativ som är spännande och varför inte samverka med våra grannar i denna fråga.
Rätten till fredlig användning av kärnvapen bygger på efterkrigsdebatten om Tyskland. Rädslan för att Tyskland skulle utveckla kärnvapen hängde med fram på 70-talet. nu är den frågan inte relevant. Men det är heller inte alltid Tysklands tal i kränvapenfrågan, de sitter under andra staters kärnvapen paraply. Vi som står utanför kärnvapensallianser har en helt annan position att agera utifrån. Så att ett Nej till Nato är viktigt även för kopplingen till kärnvapen blir tydligt i FN.
Notera att västvärlden är i minoritet. Beslut ska tas med konsensus men nu laborerar man här med tanken på att använda ska supermajoritet för att komma fram till bra texter. Denna vecka är det positionerande och texter susar runt utan att man vet dess status. Om det inte är redovisningar om sådant som redan gjorts förstås, Ryssland la fram en sådan rapport. Talet hölls av Sergey A Ryabkov, vise utrikesminister. Ambassadör Hisham Badr från Egypten talade för sitt land men även för New Agenda Coalition. Där ingår Brasilien, Irland, Mexiko, Nya Zeland, Sydafrika, Egypten men även Sverige. Piggare än vårt nationella tal.
Men på fredag börjar förhandlingarna. Därefter går man in i arbetet i tre kommitte men ev underkommittéer. Kommittéerna motsvarar NPT:s tre pelare.
