Är på NPT konferensen i New York. Och mitt fokus som delegat i regeringsdelegationen är på nedrustning av kärnvapen. Men några andra frågor har jag också varit inne på. Så jag skriver även några blandade notiser från FN och New York innan jag senare idag åker hem till Sverige.
Tchad har inte velat se en förlängning av FN närvaro mer än civilt i landet. Men genom en kompromiss kommer ska 1900 mandaterade personer finnas kvar i landet. Att kunna skydda civila är angeläget med främst ett ansvar landet självt men ytterst genom FN. Nu ska ansvaret för civilas säkerhet tas över av nationella enheter men FN sa autbilda dom för detta åtagande. Besluten tas dock i omvänd ordning, men sådana konsekvenser kan kompromisser få. Det hade varit klokare att först utbilda och sedan föra övera ar betsuppgifteran. Men även den ordningen hade varit bättre gäller att verka för att det ändå till slut efter omständigheterna blir bra för de som lever i landet. Men det är en trend att länder vill markera sin suveränitet genom att demonstrera att de "kan själva". Ett ökat ägarskap av värdlandet är bara att välkomna men ska det ske på bekostnad är det oroande tendenser som vi ser. Afrikanska Unionne, AU omämns som en orgnisation med ökad kraft för ansvarstagande.
Kongos President Kabila är ett sådant exempel. Men även inom de styrande i Kongo är det delade meningar om Kabilas utspel om MONUC. Men när man talar om att ta hem 2000 i sommar kan det ha en bred förankring i Kinshasa, Därefter kan man på sikt fortsätta bearbeta frågan. Jag är som jag bloggat om förut djupt oroad för att FN ska köras ut. Margot Wallström som valde att besöka Kongo som förta land i sitt nya uppdrag vill inte heller se ett tillbakadragande av FN. Hur vore det om herrarna istället satsade på att tex stärka det lokal rättsväsendet. Varför ser vi inte en kö av våldtagna kvinnor ringlade utanför domstolarna ( så många är de). Ge dom möjlighet att få sin ska prövad i landets domstolar.
Översynen av insatsen i Nepal - utveckla eller avveckla är frågan. Den frågan kan landa i en kompromiss som säger att FN blir kvar med samma mandat. Men det är en gissning i dagsläget. Somalia står på dagordningen liksom Sudan. Riskerar även södra Sudan att bli en failed state vid en självständighet. Därom vet vi inget mer än att man ska ta den oron på allvar. Där finns idag endast 6 km asfalterad väg, svaga intuitioner och underutvecklat på många sätt. Så södra Sudan kommer att bli en fråga även framdels för det internationella samfundet. Och beroende hur det går i folkomröstningen nästa år så behåller södra Sudan stöd. Var går gränser (länder eller regiongräns) behöver den övervakas, delning av oljeinkomster osv. Tjeckoslovaken delades på ett unikt sätt. Så bilden av att det kan gå bra finns där fast jämförelserna är vitt skilda.
Hur Sverige ser på sin närvaro i Afghanistan är inte oviktigt här. Men jag förklarar att vi har ett gällande beslut i riksdagen och vi socialdemokrater har ett kongressbeslut. Däremot är det viktigt att vara inne även i processen för hur det arbetas med FN mandat för Afghanistan.
Unicef har en ny chef alltid en amerikan Bill Clintons fd chef för säkerhetsfrågor. Under 2007-2008 var han även utrikespolitisk rådgivare till Barack Obama i hans presidentvalskampanj. Och är sedan länge engagerad i barnrättsfrågor och aktiv i Unicef. Han heter Anthony Lake börjar och tillträdde den 1 maj sitt arbete som UNICEFs högste chef. UNICEF är i framkant på att samla in medel och är en av FN.s eller tom kanske FNs självständigaste organisation med goda resultat. Men också den mest välkända familjemedlemmen.
Att klimattoppmötet kollapsade i Köpenhamn märks även här, hur går vi vidare. Jag har lika lite som andra svaret på den frågan. Men Kyotoavtalet som är den nuvarande överenskommelsen, går ut 2012. Världens politiker msåste ta sitt ansvar, vi går mot en katastrof som vi kan besluta bort. På TV i USA körs inslag om rent kol. Oljan har man försökt ge en skinade bild av men de reklampengarna är nu bortspolade tillsammans med oljvågorna utanför kusten. Att Kanada är så obstinat märks inte ut mot allmänheten. Fattiga länder ser energi som förusättning för tillväxt. Slutsats, ingen vet idag hur vi kommer vidare och vem vill dra i frågan
För övrigt har jag hört många kommentarer om ett land, Nordkorea men sett betydligt mindre av dom själva. Men från dom hörs nöjda kommentarer om att inneha kärnvapen, nedrustning står med andra ord inte högt på deras dagordning, finns nedrustning överhuvudtaget på dagordningen är en relevant fråga. Och en ständig fråga som japaner ser med extra allvar på.
