Ännu en dag i nedrustningens tjänst. Som S-kvinna känns det stort med så många namnkunnig företrädare och som riksdagsledamot i Utrikesutskottet är det stort ansvar att ingå i regeringsdelegationen. Delegationsledare är Utrikesminister Carl Bild, som har lämnat konferensen för andra åtagande. Regeringarna stannar inte hela tiden, konferensen pågår en hel måndag. Vi tillresta riksdagsledamöter kan heller inte stanna till konferensens avslutats. Men diplomater är däremot på plats, men även de skiftar ofta beroende på dagordningen på konferensen och andra arbetsuppgifter. Det gäller Björn Lyrvall UD, Ambassadör Anders Liden, Christer Ahlström UD, Ingemar Dolfe UD och Anna-Karin Ericsson UD/Genve, Lars-Åke Wingren UD mfl. Åsa Gustavsson UD kommer att vara under hela konferensen. Sedan har vi besökare från NGO. Jens Orback från Palmecentret och Ragnar Lassinantti har jag träffat idag. Svenska FN Förbundets ordförande Aleksander Gabelic vänta hit längre fram Men här finns svenskar också i anda kapaciteter. Gunnar Westberg från Läkare mot kärnvapen, är en sådan person, respekterad, erfaren och kunnig ingick han idag i en debattpanel.
Norge stod för en inbjudan om en kärnvapenkonvention idag, kl 13.15. Även ICAN, IPPNWs "International Campaign to Abolish Nuclear Weapons", med sin slogan NWC – Nuclear Weapons Convention – Now We Can hade en viktigt roll i arrangemanget. Jag letade efter programmet men hittade inte något men väl till mötet. Jody Williams, Nobels fredspristagare -97, Gunnar Westberg från Läkare mot kärnvapen, Douglas Rodhe från Middle Powers Initiative och Tim Wright, coordinator för ICAN. satt i panelen. Jody Williams nominerade jag till Nobels Fredspris och träffade henne då i Stockholm. Nu fick jag träffa henne igen efter många år, jätekul. Och jag är så glad att hon fortsätter kämpa och också mot kärnvapen. Och vi kan ta lärdom från kampanjandet för förbudet mot landminor. Även då var ett stort argument att tiden inte är mogen och att det var en orealistisk tanke. Och jag minns anklagelser om naivitet, även mot mig då. Nu hör jag samma argument om arbetet mot kärnvapen. Tim Wright påpekade att ansvarsfulla kärnvapenstater inte finns, att ha kärnvapen är inte ansvarsfullt. Gunnar Sestberg tog också upp temat maskulinitet och berättade som exempel hur USA President Obama anklagas för att vara feminin och svag när han tar upp nedrusntingsfrågor. Mötet leddes av en i dessa kretsar välkända britten Rebecca Johnson. Hon tog upp socialdemokraternas fd partiledare Ingvar Carlssons tal från Hiroshima. Nästa möte i samma lokal var än mer välbesökt. De var starka bilder som visades och starka ord från Hioshimas offer men också engagerade unga som gav hopp.
På fm startade Main committee 1, Formalia och dagordningen ´(så här långt i alla fall) hade kommit på plats, en framgång och mötet blev långt. Igår talades om ett sv kort möte utan substans men det blev tal och allt rullade på bra. Ordföranden, från Filippinerna hade lyckats bra. I NAM ländernas tal låg prioriteten - en värld utan kärnvapen. Och man pekade på att START är ett steg i rätt riktning även om det internationella samfundet hade hoppats på mer. Frågor som utvecklandet av nya kärnvapen och att kärnvapnens roll i säkerhetsdoktriner togs upp samt r kärnvapenprover med CTBT som ett steg på rätt väg. NAM vill även se negativa säkerhetsgarantier som bindande.
Schweiz tal uppskattade av NGO i salen. I talet återbekräftade de sina åsikter om att en konvention (kan uttrycks med andra ord) ska skrivas in i slutdokumentet. Inte något som varit självklart ens i hemlandet. Övrigt om nändes ansvar att de 13 stegen måste revideras och utvecklas. Schweiz sa även att alla kärnvapenstater måste avstå från att tillverka nya kärnvapen och att FMCT-förhandlingar måste komma igång i CD. Slutligen ville de se att negativa säkerhetsgarantier bör bli legalt bindande.
Egypten talade för NAC länderna och därmed också för Sverige. Man tog upp att 2000 års översynskonferens med antagandet av de 13 stegen. N behöver de också implementeras Kärnvapenstaterna ska minska kärnvapnens roll i säkerhetspolitiken och kärnvapen som försvar gentemot konventionella vapen togs upp. Därmed välkomnas USA:s Nuclear Posture Review. FMCT ska förhandlas fram i CD.
Rysslands tal hade fokus på vad de åstadkommit och då inte minst nya START tillsammans med USA. Att CTBT träder i kraft och att rymden hålls vapenfritt. De talade om en värld fri från kärnvapenhot inte kärnvapen. USA talade mest om President Obamas visioner, nya START och att ratificera CTBT samt FMCT. Men tyngdpunkten låg på icke-spridning istället för nedrustning. Iran nämndes inte, till min och andras förvåning. Frankrikes tal tog upp NPT som instrumentet för vår gemensamma säkerhet. rusta och sluta att producera klyvbart material för kärnvapen. CTBT träder i kraft snart och att kärnvapen i säkerhetsdoktriner ska bara ses som självförsvar gentemot vitala intressen!? Föga förvånad pekade de på vikten av att stoppa spridning av kärnvapen till länders om främst Nordkorea och Iran. Men att vi har ett medlemsland i EU som inte delar visionen om en krärnvapenfri värd, dvs Frankrike själva tog de inte upp men är ett faktiskt förhållande som jag starkt reagerar mot.
