Ännu en dag som vulkanflykting i Kenya. Är sedan i fredags fast i Nairobi. På väg från en resa med Svenska FN-förbundets till Kongo (DRC) och Rwanda. Det vulkanutbrott på i Island som vi alla är medvetan om har strandsatt mig och tre kollger i Nairobi, Kenya och två ytterligre i Entebbe, Uganda. Här i Nairobi finner även sig FN-förbundets generalsekretare Linda Nordin Thorslund och förbundets handläggare för utvecklingsfrågor Berith Granath. Så min kunskap om FN är nu väl uppdaterad.
När delegationen kommer till Sverige och hur är fortfarande en obesvarad fråga. Vi har olika resebolagg och slutmål i Sverige. Bokningar sker på flighter som sedan ställs in. Och att jag inte kan ringa ut från min mobil underlättar inte kontakter med yttervärlden. Och som ni som reser ibland vet att man ofta endast sporadiskt kommer ut på nätet. Dvs inte när man behöver nätet som allra mest. Älskar just nu sms.
Ovissheten att inte vetan när jag ska kunna komma hem är frusterande. Men jag har det för övrigt bra och gör det bästa och mesta av tiden här. Men denna stad lämpar sig inte för promenader på grund av hög brottslighet. Den faran är bekant för mig sedan tidigare besök här men ett isländskt vulkanutbrott hade jag inte räknat med. Några jag mött här säger, ni europer är så ovana vid vulkanutbrott att ni överdriver risker med flygningar. Inte vet jag, men provflygningar sker i Europa. Så vi får se vem som får rätt i den frågan.
Hoppas ni fortfarande har förståelse för att jag inte kommer på inbokade möten. Och förstår att fler än jag har svårt att ta sig till riksdagens möte idag. Men situationen för isänningaran, de som främst är drabbade har jag däremot lyckats få förhållandesvis lite information om. Hoppas att ni mina isländska vänner mår bra.