I dag, den 9 oktober, hålls presidentval i Azerbajdzjan. Landet i södra Kaukasien blev självständigt efter Sovjetunionens fall. Tyvärr har den demokratiska utvecklingen gått i stå, och Azerbajdzjan styrs i dag av en auktoritär regim under president Ilham Alijev.
Människorättsorganisationer är mycket tydliga i sin kritik av situationen i landet. Oppositionella trakasseras och förföljs, fredliga demonstrationer slås ned av polis. Det råder varken yttrandefrihet, mötesfrihet eller organisationsfrihet. Det är ett av de länder som har politiska fångar.
I dagens val finns inte någon chans för oppositionen att vinna. Deras kandidater saknar ekonomiska resurser och legala möjligheter att bedriva en valkampanj som gör att någon av dem på allvar skulle kunna utmana president Alijev. Syftet med valet tycks vara att ge legitimitet åt det rådande systemet, inte att ge medborgarna i landet möjlighet att förändra systemet.
Vi vill med denna artikel fästa uppmärksamhet på vikten av demokratiska reformer i Azerbajdzjan. Detta är inte bara viktigt för invånarna i landet, utan ligger också i Sveriges och EU:s intresse. Azerbajdzjan är i dag ett av sex länder i EU:s östliga partnerskap.
EU betraktar Azerbajdzjan som en viktig granne, i likhet med de två andra kaukasiska republikerna Armenien och Georgien. En positiv utveckling i Azerbajdzjan skulle likaså gynna en fredlig lösning på konflikten med Armenien om bergsenklaven Nagorno-Karabach.
Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders pekar i dess nya rapport ”No sweet songs for human rights defenders” på allt tuffare villkor människorättsförsvarare i Azerbajdzjan.
Där nämns en rad exempel på personer som gripits av polisen för att de till exempel skrivit om korruption, deltagit i protester mot regeringen, bloggat och publicerat karikatyrer mot presidentens far (tillika landets förre president) på Facebook.
Institutet Freedom House betraktar Azerbajdzjan som den minst fria staten i Kaukasien. I Freedom House mätserie ”Nations in Transit” konstateras att landet inte har förbättrat sina värden gällande frihet något endaste år det senaste decenniet.
Det är viktigt att tala klarspråk mot övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Det är bara så som det östliga partnerskapet kan få kraft att förändra i riktning mot demokrati och en fungerande rättsstat.
Fredrik Malm, riksdagsledamot Folkpartiet
Carina Hägg, riksdagsledamot Socialdemokraterna
Kerstin Lundgren, riksdagsledamot CenterpartietValter Mutt, riksdagsledamot Miljöpartiet
Carina Hägg, riksdagsledamot Socialdemokraterna
Kerstin Lundgren, riksdagsledamot CenterpartietValter Mutt, riksdagsledamot Miljöpartiet
