Under flera år var det kampen mot landminor som stod i fokus. Därefter tog arbetet mot klusterbomber vid. Sverige behöver en lagstifting för ny krigsmaterielexport för ska vi vara ett föregångsland med restriktiv lagstiftning för export av krigsmateriel ocsh som är koherent med politiken för global utveckling (PGU) då krävs lagändring. Borde vara självklart att även import av krigsmateriel regleras.
Dagens lag om krigsmateriel är en förbudslag. Det är förbjudet att såväl tillverka, handla med som exportera produkter samt att samarbeta med utländska företag utan tillstånd. Men export är tillåten för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt att det inte står i strid med principerna och målen för svensk utrikespolitik. ISP är den förvaltningsmyndighet för ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och ska pröva ansökningar om tillverkning, tillhandahållande, utförsel och samarbeten med utland.
För att bistå ISP inrättades EKR, Exportkontrollrådet. EKR, det särskilt parlamentariskt rådgivande organet för exportkontrollfrågor ska pröva exportlicenser mot lagstiftnigen. Men ledamöterna ska följa den lagstiftning och de riktlinjer som gäller i dag. Mot bakgrund av att finns brister i den nuvarande lagstiftning behövs en ny lagstiftning. Motioner med förslag om en ny lagstiftning har har under flera år också lagts fram i riksdagen, men lika regelbundet avslagits av riksdagens borgerliga majoritet. Den som vill veta mer om globala fakta kan läsa SIPRIs årsbok.
Redan sommaren 2003 tillsatte S-regeringen en särskild utredning för att se över det svenska exportkontrollsystemet. Krigsmaterielutredningen - KRUT presenterade i februari 2005 sitt betänkande. Utredningen var en steg framåt även om vi inte nöjde oss med utredningens förslag. Utredningen och remissvar kom sedan behandlats och dåvarande regeringen aviserade sin avsikt att lämna en proposition till riksdagen under riksdagsåret 2006/2007. Där står vi än idag.
Vi kan knappast i traditionell bemärkelse tala om svensk krigsmateriel längre. Ägandebilden ser idag annorlunda ut. Inom EU och rådets förordning nr 428/2009 kontrolleras export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden på gemenskapsnivå. I förordningen beskrivs syfte vara att underlätta den lagliga handeln och göra det möjligt att koncentrera resurserna på kontrollen av känslig export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden och kampen mot bedrägerier. EU:s uppförandekod för vapenexport är världens första regionala instrument för att kontrollera vapenexporten men hur juridiskt bindande vill vi göra den. Nu kan medlemsländerna ha egna, striktare riktlinjer.
År 2001 antog FN ett handlingsprogram för att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen. Inom FN:s kan vi även konstatera att generalförsamling december 2009 antog den resolution som fastställer att en FN-konferens för att förhandla fram ett internationellt vapenhandelsfördrag, ATT med sikte på år 2012. Ett legalt bindande instrument avseende högsta möjliga gemensamma internationella standarder för överföringen av konventionella vapen. Kan konstatera att mycket återstår för ett vapenhandelsfördrag. Det är möjligt, men har ni hört Utrikesminister Carl Bildt uttala sig om ATT.
