Dags för Sverige att sätta agendan i EU

Den 7 juni är det val till Europaparlamentet och den 1 juni blir Sverige ordförandeland i EU. Därtill infaller under ordförandeskapet den 15:e årsdagen av Befolkningskonferensen i Kairo samtidigt som Kvinnokonventionen (CEDAW) firar 30 år.

Mycket sammanfaller vilket ger Sverige extra möjligheter att sätta mödradödligheten på såväl näthinan som dagordningen. Vid mitt seminarium om SRHR-frågor under gårdagen i riksdagen lyfte jag fram för deltagarna att vi ska använda det svenska ordförandeskapet för att fokus på SRHR-frågorna. Miljontals kvinnor lever under mycket svåra förhållanden och många gånger under flera former av förtryck och våldsamheter. Men den svenska regeringen kan, om viljan finns, ställa krav på hur EU:s biståndspengar används och våga förmedla tydlgia budskap.

Igår var det även EU-debatt i riksdagen. Där tog jag även tillfället i akt att knyta ihop SRHR-frågor med vad som kommit att kallas som socialt företagande. Genom att företag ger microlån till kvinnor så de exempelvis kan köpa sin första höna, gör att de kan börja sälja ägg. Efter en tid när det börjar generera en lite inkomst kan kvinnorna investera i en get. Det lyfter bevisligen kvinnor ur fattigdom. Istället för att allt aktiekapital ska gå tillbaka till ägarna borde företag verksamma i U-länder ta ett socialt ansvar och lyfta människor ur fattigdom. När människor och framförallt kvinnor blir självförsörjande ökar deras självkänsla och de kan kraftsamla för sitt egenvärde och barnens skolgång.

Bilden av Sverige förändras i FN

Att så många kom i snöovädret till frukostseminariet var bara det en uppmuntran. Och att det kändes bra från start till dess att mikrofonen stängdes av trots ett tungt tema var en framgång i sig.

Katarina Bergehed berättade om "Fallet nedlagt - våldtäkt och mänskliga rättigheter i de nordiska länderna.", vilket jättejobb Amnesty gjort. Min spontana reaktion är att mina kolleger i Nordiska Rådet borde kasta sig över materialet med alla konkreta tillkortakommande i våra länder för kvinnor som våldtas. Men vi har här mycket att ta tag i även här i vårt nationella parlament liksom att utgå från inom EU.

Olga Persson har en gedigen erfarenhet från möte med våldtagna kvinnor och berättade på ett gripande sätt som bara en insatt person kan om den fysiska reaktion på stark stress som kan göra att gör kroppen "fryses" och blir oförmögen till handling. Men detta tas ingen hänsyn till i vårt rättsväsende, om inte kvinnor gör fysiskt motstånd i lagens mening försämras hennes chanser i en rättsprocess. Här finns ett problem som måste uppmärksammas och något inte minst rättsväsendet bör känna till.

Åsa Regnér från RFSU pratade om EU:s handlingsplan på området och ansåg att den var bra. Men att mycket kvarstår innan handlingsplanen är satt i verket.

Åsa Nysster från FN berättade att FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon hade hållit ett starkt tal om och hur sexualiserat våld skulle prioriteras. Redan förra året när jag själv var på plats talade han om våld mot kvinnor som en prioritet och nu har han gått vidare. Jag tycker verkligen det är beklagligt och trist att konstatera att den svenska regeringen inte var på plats och visade sitt stöd för FN och dess arbete mot våld mot kvinnor.

Istället delgav regeringen i veckan att de fryser bistånd till några av FN.s organ på grund av att de anser att de inte lyssnar på svenska krav och att de är ineffektiva, däribland nämnde man UNIFEM. Det organ som har som prioritet att Stoppat allt våld mot kvinnor. Jag sitter själv i den svenska styrelsen för UNIFEM och vi i styrelsen är oförstående inför den kritik somr egeringen psåtår att de har mot UNIFEM. Jag skriver påstår, eftersom materialet inte gjorts tillgängligt för någon, vilket är märkligt i sig, det borde vara offentliga handlingar. Jag kräver en öppenhet av regeringen här. Men hur som haver, anser vi i styrelsen att man i UNIFEM varit väldigt lyhörda för svenska synpynkter. Jag håller däremot med om att man bör ställa krav på ineffektiva och icke lyhörda biståndsorgan, men vi ser inte UNIFEM som ett sådant.

Bilden av Sverige förändras i FN och vår omvärld. Här hemma verkar kvinnorören har gått i vänteläget, men systrar, med 09-nätverkets dagordning glöms deras och mina frågor inte bort. Vi ska tillsammans fortsätta lyfta SRHR frågorna till skyarna och tvinga regeringen att lyssna.

Om du inte hade möjlighet att delta vid dagens seminarium på Kulturhuset, finns ett nytt tillälle imorgon i riksdagen, se info i högerkolumnen under Kommande händelser.

/Carina

Välkommen till frukostseminarium på Kulturhuset i Stockholm

Onsdagen den 11 mars deltar jag i 09-nätverkets frukostseminarium på Kulturhuset i Stockholm. (Se info i högerkolumnen om kommande händelser)

09-nätverket bildades 2007 och är en sammanslutning av RFSU, Afrikagrupperna, RFSL, Kvinna till Kvinna, Amnesty International, RFSL Ungdom, Forum Syd, Svalorna Latinamerika och Sveriges Kvinnojourers Riksförbund. Tillsammans arbetar de för att regeringen under det svenska ordförandeskapet 2009 ska uppmärksamma EU:s roll för att säkra människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR) oavsett kön och sexuell läggning – i och utanför Europa.

Det är många frågor som slåss om utrymme under det svenska ordförandeskapet. Därför tycker jag det är viktigt att vara en av de som är pådrivande för att dessa frågor ej faller i skuggan.

Jag tycker den Svenska regeringen aktivt bör söka samarbete med likasinnande länder i SRHR-frågor. För man ska vara medveten om att de saknas en gemensam syn på dessa frågor inom EU-länderna. Respekten för SRHR-frågor ser jag som självklara förutsättningar för demokratiutveckling, mänskliga rättigheter och öppenhet inom och utom unionen och därmed tydligt utmanar intressen som ifrågasätter människor rätt att bestämma över sin kropp och sexualitet.

/Carina