Enligt Maud Olofsson sätter endast fantasin sätter gränser för vad som kan räknas som hushållsnära tjänster. Det kan ju låta positivt vid en första anblick men funderar man vidare så inser man att det kan växa och bli oöverblickbart.
I Frankrike har det gått så långt att man i dag får göra avdrag för pedikyr. Ska våra gemensamma skattemedel gå till att göra tjänstemarknaden beroende av bidrag? Självklart anser jag att nya jobb inom hushållsnära tjänster är bra. Men jag är övertygad om att driftiga entreprenörer kommer att driva framgångsrika företag inom hushållstjänster – även utan regeringens stödpolitik. Kostnaderna enligt Maud Olofssons sätt att resonera kan bli oerhörda för samhället. Det anser inte jag vara rimligt.
Vi har alla kunnat ta del av larmrapporterna om hur smutsigt det är på våra sjukhus och i våra skolor. Jag anser att det vore betydligt bättre hushållning med våra gemensamma skattemedel om nya jobb skapades inom vård, skola och omsorg. I alla fall om de ska subventioneras med statliga medel. Politik är att vilja, men det är också att välja.
Regeringspartierna slåss nu om att bräda varandra med en rad olika förslag för vad som kan komma att räknas som hushållsnära tjänster. Det råder ingen enighet mellan partierna om vad som ska gälla inför framtiden. Det råder inte heller någon enighet om hur mycket det får kosta samhället. Om väljarna får bestämma vad de helst vill satsa en miljard på, som subventionen av hushållsnära tjänster kostar, så hamnar sjukvården i topp enligt en undersökning av Novus Opinion.
Regeringen lovade att färre skulle hamna i ett utanförskap men levererade istället ett ökat utanförskap. Lika aktiva som de har varit i att öka klyftorna lika passiva har de varit inför arbetslösheten. Orättvisor är inte lösningen på Sveriges problem
http://www.finnveden.nu/index.php?option=com_content&task=blogsection&id=8&Itemid=51
