Nalin Pekgul, Förbundsordförande och min som ordförande för S-kvinnor Jönköping län, artikeln var införd i Jönköpings-Posten fredagen den 19 mars 2010. Läs mer nedan.
Vi har barnfattigdom även här:
I Jönköping 2006 levde nästan vart tionde barn under fattigdomsstrecket enligt en undersökning från Rädda Barnen. Då var det högkonjunktur, nu är det lågkonjunktur och barnfattigdomen beräknas når ännu högre siffror. Bara under den senaste mandatperioden har barnfattigdomen ökat med 45 procent. Fattigdomen i Sverige ser inte ut som fattigdomen i Sudan eller Guatemala. Människor dör inte av svält och barn lever inte på gatan. Men fattigdom är ett relativt begrepp. Fattiga barn i Sverige kan därför inte jämföras med fattiga barn i Afrika eller Sydamerika utan måste jämföras med andra svenska barn. Barnfattigdomen i Sverige ser olika ut. Dess gemensamma nämnare är att den försvårar livet för barnen och leder ofta till utanförskap. Fattigdomen kan t.ex. avspegla sig i flicka som blir mobbad för att hon är äcklig eftersom hon har samma kläder på sig i skolan varje dag. Hon får också skäll av fröken som säger att hon bara sitter och dagdrömmer då hon inte kan svara på frökens frågor. Men den egentliga orsaken är att hon har huvudvärk och inte kan se vad som står på tavlan eftersom hon saknar glasögon. Hon är bara en av 23 000 svenska barn som inte har råd att köpa glasögon. Hur påverkas dessa barns framtid av detta?
Ett annat exempel på fattigdom i Sverige är en pojke vars högsta dröm är att bli fotbollsproffs men dyra fotbollsskor och avgifter till klubben gör att han får nöja sig med att spela på gatan. Vad kommer han att göra med sin överskottsenergi och frustration i framtiden?
Enligt FN:s barnkonvention ska varje barn ha rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Men för personerna i ovanstående exempel begränsas deras framtid redan i barndomen. I ett välfärdssamhälle som Sverige borde det inte behöva vara så. I kampen mot barnfattigdom kräver S-kvinnor att FN:s barnkonvention görs om till lag!
Fattigdomen är mest utbredd bland barn som lever i familjer med en ensam kvinna som familjeförsörjare och bland barn vars föräldrar är arbetslösa. Det finns ett samband mellan barnfattigdomen och kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden som i sin tur hänger samman med brister i barnomsorgen. En självklar faktor till att minska barnfattigdom är att därför att se över arbetsvillkoren och barnomsorgen. S-kvinnor vill införa rätt till heltid genom lagstiftning. Vi vill också ha en utbyggd och förbättrad barnomsorg. S-kvinnor kräver därför ökade resurser till barnomsorgen så att platsgarantin och behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid kan uppfyllas i alla kommuner! Situationen för fattiga barn förvärras av att skolan bidrar till att förstärka deras utanförskap. Extrakostnader för utflykter förekommer ofta trots att det är förbjudet för skolorna att ta ut avgifter. Skolorna förväntar sig även att eleverna har dator och Internetuppkoppling för att klara läxläsning. Kvaliteten på skolor och undervisning varierar mycket mellan olika områden. Trenden är dock tydlig, i storstadsförorterna och de fattigaste områdena har eleverna sämst studieresultat. En förklaring kan förvisso vara att de mest studiemotiverade eleverna flyr till skolor i de rikare områdena. Men detta förklaras i sin tur genom att det satsas mindre på skolor i de fattigare områdena. Vi vill därför att man ser över resursfördelningen till skolor i landet. I områden där studieresultaten är låga bör också särskilda satsningar upprättas.
Även på fritiden förstärks klassklyftorna genom avgifter i föreningar och kommunala kulturskolor. På dessa områden har vi stora möjligheter att förändra genom den lokala politiken i Jönköping- i länet och kommunerna.Vi Socialdemokrater tror på ett samhälle där alla människor under samma förutsättningar ska få chans att skapa sig ett så bra liv som möjligt. Men de fattiga barnen i Sverige har inte samma förutsättningar. Ännu. Vi vill genom ovanstående åtgärder öka insatserna mot barnfattigdom. Sådana insatser skulle inte bara minska lidandet, de ger också en långsiktig ekonomisk vinst för samhället.
Visst, barn i Sverige svälter inte av fattigdom eller bor på gatan. Detta är något som varken hör hemma i Jönköping eller i övriga landet. Men att vart tionde barn i Jönköping och vart sjunde barn i resten av landet hamnar i utanförskap på grund av fattigdom borde inte heller vara något som hör hemma i ett välfärdsamhälle
