Sitter i Kammaren och lyssnar på budgetdebatten i Kammaren och hör Finansminister Anders Borg presentera regeringens budget. Och jag hur småpartierna gör några stödjande inlägg. Det är tydligt att Moderaterna såväl har kopplat greppet om budgeten som att jämställdheten är ändå lägre prioriterad än tom tidigare. Konstaterar att regeringen för en politik som fortsätter dra isär Sverige.
Landet styrs av en regering som saknar majoritet i riksdagen. Trots detta så agerar regeringen som om de hade kvar en egen majoritet. Borg kom till Kammarens talarstol utan någon plan för hur omvärlden ska våga känna förtroende för Sverige. Hur ska landets styras och hur ska förslag med breda stabila majoriteter kunna arbetas fram och nå beslut. Jag hörde inte några svar på dessa berättigade frågor idag.
Enligt regeringens egna beräkningar kommer arbetslösheten att uppgå till över åtta procent nästa år och visar att långtidsarbetslösheten biter sig fast. Trots det saknas viktiga insatser för att skapa nya jobb. Det är anmärkningsvärt också mot bakgrund av att Moderaterna i två valrörelser har gått till val på att skapa fler jobb. Jag tror att väljarna hade förväntat sig skarpa åtgärder för att bryta arbetslösheten, men budgeten är i princip tom på nya förslag. Satsningar på jobb smälte ihop till att jobbcoachernas uppgifter vidgas till att även följa med den jobbsökande arbetslöse till det ut annonserade lediga jobbet. Men det förslaget andas mer av kontroll än verkligt stöd.
Regeringens egna siffror visar att bara i år beräknas 15 000 välfärdsarbetare förlora jobben. Mellan 2007 och 2009 sa kommuner och landsting upp 33 000 personer. Dessutom visar prognoserna att kommunerna kommer att gå med stora underskott de närmaste åren, vilket kommer tvinga fram ytterligare besparingar och uppsägningar av lärare, förskolelärare och sjuksköterskor. Ändå innehåller budgeten inga nya tillskott till kommunerna.
Långtidsarbetslösheten biter sig fast och sjuka fortsätter att utförsäkras från sjukförsäkringen.
Trots hög tillväxt räknar regeringen med att arbetslösheten först 2014 är nere på 6 procent, samma nivå som rådde 2006. Efter åtta år vid makten beräknar regeringen att kunna vara tillbaka på ruta ett vid slutet av denna mandatperiod. Utanförskapet fortsätter öka.
Långtidsarbetslösheten biter sig fast och sjuka fortsätter att utförsäkras från sjukförsäkringen.
Cancersjuka plågas av ett sjukförsäkringssystem som införts för att - enligt regeringens egen beskrivning - "sänka skatten".
Trots de allvarliga missförhållandena i sjukförsäkringen finns inga förslag på förändringar. Jag ser med stor oro på utvecklingen, medan Kd talar om skavanker men i övrigt är de nöjda. Fp vill i brist på utrymme i regeringen för en liberal politik flytta fokus till S valanalys och C fortsätter hävda att jobben kommer bara unga blir rättslösa på arbetsmarknaden. Ni la alla ägg i en korg och tappade den sa Thomas Östros S i en tydlig sammanfattning om högerns arbetsmarknads politik inte minst för de unga.
Jag är kritisk till bristen på en jobbskapande politik, småföretagarpolitik och de bristande satsningarna exportfrämjandet. Jämfört med 2006 har anslaget minskat kraftigt. Sverige är en exportberoende nation och med tanke på världskonjunkturen borde regeringen satsat mer på exportfrämjandet. Regeringen har bestämt sig för att sitta still i båten och väntar på en eventuell konjunkturuppgång ska lösa alla problem.
När det gäller små och medelstora företaget är det angeläget att nu satsa på exportfrämjande med tanke på lågkonjunkturen. De bristande ambitionerna från regeringen gör att färre små och medelstora företag får en chans att ta steget ut på exportmarknaden. Det här försvagar Sveriges konkurrenskraft och ökar beroendet av de stora exportföretagen. I förlängningen innebär detta en ökad sårbarhet och färre jobb. Jag kan endast vara kritiskt till regeringens bristande satsningar på exportfrämjande insatser.
Konstaterar fler utförsäljningar och skattelättnader för utlandsboende men att alla de bostadslösa runt om i landet hänvisas till att leva som inneboende.
Om två veckor presenterar vi vårt alternativ med investeringar i ekonomisk tillväxt för fler jobb och bättre kvalitet i välfärden.