Tidigare i veckan debatterade jag med högerledamöter utifrån betänkandet om Euroaprådet och vår reservationen och i fredags debatterade jag vidare med Justitieminster Beatrice Ask M utifrån min Ip om Ratifikation av konventionen mot trafficking, men fortfarande inga positiva svar på frågor som:

- När ska Sverige, enligt justitieministerns avsikter, ha ratificerat Europarådets konvention mot trafficking?
- Avser justitieministern att ta initiativ för att säkerställa en såväl organisatorisk som finansiell förmåga samt redovisa prioriteringar för GRETA?
- Avser justitieministern att aktivt verka för att EU och enskilda länder ratificerar Europarådets konvention mot trafficking?

Ojämställdhet och maktstrukturer visar sig också i prostitution och människohandel. Jämställdhet kan inte uppnås så länge män köper, säljer och utnyttjar kvinnor och barn genom att prostituera dem. Prostitution och handel med kvinnor är en del av mäns våld mot kvinnor och barn. Argument som att prostitution är oundvikligt, att män inte kan behärska sin sexuella drift, att skadeverkningarna minskar, att staten får kontroll över sexindustrin och att gatuprostitutionen stoppas hävdas av legaliseringsivrarna. Men sexköp handlar inte om kvinnans sexualitet, utan om mäns sexualitet och mäns kontroll av kvinnor.
Trafficking innebär en cynisk och hänsynslös handel med människor och är vår tids slavhandel. Europas länder är i varierande grad destinationsländer, transitländer och ursprungsländer för människohandlarna. En av Europarådets viktigaste uppgifter är att garantera och skydda de mänskliga rättigheterna i medlemsstaterna. I uppgifterna ingår att hitta gemensamma lösningar på samhällsproblem som människohandel, organiserad brottslighet och brott mot barn. Vi vet att det ofta är unga minderåriga flickor som säljs för prostitution. Arbete mot prostitution och människohandel, barnpornografi och annan sexuell exploatering av barn ska prioriteras. Straffskalan för vissa brott bör skärpas. Etiska riktlinjer och uppförandekoder hos myndigheter och organisationer såväl nationellt som på europeisk och internationell nivå är viktiga delar av det förebyggande och normgivande arbetet.
Till Sverige transporteras årligen mellan 400 och 600 kvinnor samt ett okänt antal barn. Mörkertalet är stort. Trots en ökad kunskap och debatt ökar människohandeln för varje år. The International Labour Organisation, ILO, beräknar antalet utsatta till flera miljoner varje år. Majoriteten av de drabbade är kvinnor och barn. Nära hälften utnyttjas för huvudsakligen sexuella ändamål, sexslaveri, ofta nära kopplat till prostitution och annan grov organiserad brottslighet.
Vi har anledning att vara stolta över tidigare meriter som föregångsland i kampen mot människohandel. Sverige har haft en stark röst i världen, och var såväl initiativtagare som aktiva i förhandlingsarbetet för en konvention. Vi var också ett av de första länderna som undertecknade konventionen när den öppnades för undertecknande den 16 maj 2005. Dåvarande regeringen tog även initiativ till en ratificering i Sveriges riksdag och en utredning initierades. Av utredningen framkom att en lagändring i 9 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100) behövdes i syfte att skydda uppgifter om offrets privatliv under ett domstolsförfarande. Endast ett enkelt lagförfarande krävs.
Convention on Action against Trafficking in Human Beings har ratificerats av Albanien Armenien, Österrike, Belgien, Bosnien Herzegovina, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Danmark, Frankrike, Georgien, Lettland, Luxemburg, Malta, Moldavien, Montenegro, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Makedonien och Storbritannien. Ytterligare 15 länder har signerat konventionen men ännu inte ratificerat den.
Men Sverige kom vare sig inför eller under sitt ordförandeskap i Europarådets ministerkommitté att ratificera konventionen om människohandel. På uppdrag av den svenska delegationen Europarådsdelegationen uppvaktade vi socialdemokrater regeringen i september 2008. Statssekreteraren i Justitiedepartementet sade sig då dela vår uppfattning om vikten av ett skyndsamt arbete. Denna brist på agerande skadade självfallet Sveriges legitimitet i frågan under ordförandeskapet.
Som kommissionär satte Anita Gradin fokus på människohandel för sexuella ändamål. Och Sveriges dåvarande regering tog viktiga initiativ under tidigare ordförandeskapet i EU, något som förväntades leda till ansträngningar även under ordförandeskapet 2009. Men en ratificering kom inte inför ordförandeskapet för EU. Som ordförandeland är det angeläget att driva på för att EU självt liksom enskilda stater ratificerar konventionen mot människohandel. Konventionen är öppen för anslutning även utanför Europarådets medlemskrets. Men inget initiativ har redovisats. Den borgerliga majoriteten röstade däremot nej till ett porr- och prostitutionsfritt ordförandeskap. Som prioritering i Stockholmsprogrammet lyfter regeringen vikten av tolkning för att målsägande ska kunna få sin sak rättssäkert prövad. Det är bra men helt otillräckligt.
Europarådet har uttalat sitt stöd till en europeisk kampanj med Anti-Slavery International och La Strada International, som förordar legalisering, samt 13 länder, vilket tolkas som ytterligare en positionsförskjutning av Sverige. EU:s ministerkonferens Towards Global EU Action against Trafficking in Human Beings anordnas den 19–20 oktober i Bryssel.
Men Sveriges regering betraktas alltmer som en lame duck. De diplomatiska och juridiska konsekvenserna av att stå utanför konventionen är mycket stora, inte minst när det gäller myndigheternas samarbete över Europas gränser. Vare sig en organisatorisk eller finansiell förmåga har säkerställts och prioriteringar för The Group of Experts on Action against Trafficking in Human Beings, GRETA, har inte redovisas. Regeringen har ställts utanför uppföljningsmekanismen. Regeringen avstår att synliggöra kopplingen mellan människohandel och sexköp. Norge och Island har starkare lagändringar, i Finland är det kriminellt att köpa sex av prostituerade som är offer för människohandel. Socialdemokraternas ställningstagande för en sexköpslag i Danmark är ytterligare ett steg mot ett samlat nordiskt förhållningssätt.
Exempel på företrädare från borgerliga partier som precis som opposition hävdat sexköpslagen är svårfunna men däremot inte motsatsen. Företrädare för Folkpartiet och Moderaterna, de två partier som ställde sig negativa till sexköpslagen, fortsätter ifrågasättandet. Regeringen underblåser en stark rörelse för att legalisera sexköp. Sexköpslagen är också föremål för en översyn av en särskild utredare. Översynen genomförs i enligt med uppdrag för Ju 2008:09, Utredningen om utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Mot bakgrund av frågans betydelse, motståndet från borgerliga politiker och regeringens hittills vaga hållning borde översynen genomföras av en parlamentarisk utredning. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete den 30 april 2010. Direktiven är otydliga i synen på sexköpslagen.
En motion har lagts fram av företrädare i alliansen om att avskaffa sexköpslagen. Och den ska ses som ett led i arbetet för att uppnå politiska förskjutningar i syfte att förändra nuvarande lagstiftning. Därför dröjer ratificeringen av konventionen. I den kamp som för så många är på liv och död avväpnar regeringen sig. Fokus lyfts bort från torskarna – signaler som snabbt uppfattats av legaliseringsivrare där människohandel och hallickar ingår. Sverige bör utan dröjsmål ratificera Europarådets konvention mot trafficking!
läs mer på http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2009/10:25&guid={73CB7C4C-F9E1-4A05-9B53-13FA5C59A0E9}